Föreläsning 4: sjukdomar som inte finns Flashcards
amalgamförgiftning - finns det
vanlig diagnos på 80-talet
lagade tänder med amalgam
många fick den diagnosen om svårdefinierade symtom, genomgick sanering
idag finns inga belägg för att amalgam gav dessa symtom
vad är hälsa (WHO)
hälsa utgör ett tillstånd av fullt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom
sjukdomsbegrepp som är viktiga
disease: abnormalt tillstånd som påverkar en organism, kan bero på infektion, påverkad vävnad, skada/trauma, toxisk exponering, cancer (tillståndet kan påvisas, dvs har en sjukdom som sjukvården kan påvisa)
illness: “känner sig sjuk”, t.ex. svaghet, smärta, fatigue, dysfunktion (individens perspektiv)
sickness: “ter sig sjuk”, betraktas som sjuk men måste inte känna sig sjuk eller ha sjukdom (perspektiv samhället/omgivningen)
ex på illness
depression, FM, somatisering av psykosociala problem
vanliga “oförklariga symtom”
kan vara vad som helst men vanligt är
- trötthet, energilöshet
- hv, smärta
- skrotal smärta, obehag
- yrsel, ostadighet
- trånghetskänsla bröstet
- lufthunger
- ilningar kropp
- avvikande känselförnimmelser
- bukbesvär
tänkbara förklaringar till obegripliga symtom
- kulturella sjukdomar
- somatoforma sjukdomar
- tillstånd med symtom som inte går att diagnostisera, men som kanske har en bakomliggande sjukdomsorsak
- sällsynta diagnoser som är svåra att känna igen
etc
vad är kulturella sjukdomar
tillstånd som uppfattas som sjukdom i ett bestämt tidsrum och som uppkommer, namnges och sprids i samspel med kulturen (beror på normer, föreställningar, hotbilder) och hämtar de flesta av sina symtom ur en gemensam symtomrepertoar
ofta föränderliga sjukdomsbilder som kan skifta över tid
tendens att uppkomma i tider av snabba samhällsförändringar och/eller snabba värdeförskjutningar
har ansetts bidra till senare decenniers ökning av diagnoser
blir ibland etablerade som medicinskt accepterade, ibland försvinner de
ex på kulturell sjukdom
80-talet: amalgamförgiftning, el-allergi, kemisk överkänslighet, sjuka hus-syndromet
- hotbild: yttre miljöhot (förgiftning, strålning, skadliga ämnen)
90-talet: kroniska smärttillstånd, el-bildskärmsallergi
- hotbild: förändringar i arbetsmiljön
00-talet: utbrändhet, utmattningsdepression, trötthetstillstånd (ME)
- hotbild: prestations och informatonsflödeskulturen
vad ligger bakom kulturella sjukdomar
delvis välfärdssjukdomar, desto högre upp i behovspyramiden desto högre krav har vi på perfekt hälsa, därmed lägre tolerans mot kroppsliga symtom, börjar leta efter problem istället för att se det som del av livet
vad ingår i behovspyramiden
bas –> topp
1. fysiologi: mat, vatten, luft, sex
2. trygghet: säkerhet, stabilitet
3. gemenskap: vänner, kärlek
4. självkänsla: makt, uppskattning
5. självförverkligande: bli allt du kan
kulturella sjukdomar och status
sjukdomstillstånd som drabbar individer i prestigefyllda yrkesgrupper har haft högt status
- 1900-talet: neurasteni (kronisk trötthetssyndrom) drabbade intellektuella som jobbade mycket, när sjukdomen spreds till andra samhällsklasser blev det istället ett uttryck för svaghet
- 00-talet: utbrändhet, drabbade prestigefulla mansdominerade yrkesgrupper, tappade status igen när det ökade bland kvinnodominerade låglöneyrken
vilka kulturella sjukdomar ses idag
- post-covid symtom
- överkänslighet mot föda men ej allergi
etc etc
somatoforma tillstånd - vad är det
upprepad presentation av somatiska symtom utan påvisbar somatisk grund
om somatiska fynd föreligger förklarar det inte symtomens art eller omfång på ett tillfredsställande sätt, inte heller patientens oro och upptagenhet med symtomen
vad är skillnad/likhet mellan somatoforma och funktionella tillstånd
- gemensamt:
- båda definieras uteslutande utifrån subjektiva besvär och inte från objektiva fynd
- den underliggande orsaken är okänd - skillnader
- somatoforma tillstånd: diagnostiseras i psykosomatiska/psykiatriska sammanhang
- funktionella tillstånd: diagnostiseras i ett somatisk sammanhang (IBS, funktionell dyspepsi)
primära vs sekundära sjukdomsvinster
- primär sjukdomsvinst
- ff.a. vid ångesttillstånd
- vinsten består i ångestreduktion som kan uppnås genom att flytta fokus och uppmärksamhet från ångest till kroppsliga symtom - sekundär sjukdomsvinst
- fördelar man kan få av sjukdom, t.ex. ökad uppmärksamhet, omsorg, omtanke från omgivningen
- befrielse från oönskat arbete, åtagande, ekonomisk vinst
- kan vara omedvetet/medvetet
gradering av pseudoneurologiska (funktionella) symtom: orsak och motiv till symtom
- dissociation/konversion
- framkallning av symtom: omedvetet
- motiv till symtom: omedvetet - Münchhausens syndrom
- medveten framkallning
- omedvetet motiv - simulering
- medveten framkallning
- medvetet motiv (avsiktligt för vinst av något slag)
undergrupper till somatoformt syndrom
- somatiseringssyndrom
- präglas av kroniskt förlopp med multipla symtom som ofta skiftar över tid - hypokondri/hälsoångest
- ihållande upptagenhet och ängsla över att ha en eller flera allvarliga somatiska sjukdomar. Lindriga och ofarliga symtom övertolkas som uttryck för allvarlig sjukdom. Symtom ofta konc inom ett organsystem - somatoform autonom dysfunktion
- somatiska symtom från ANS (tremor, svettning, palpitationer) - kroniskt somatoformt smärtsyndrom
- ihållande, påtaglig smärta som inte kan förklaras med fysiologisk/patologisk process, startar i samband med psykosocial belastning av omfattande karaktär varpå de betraktas som orsaksfaktor - dysmorfofobi
- överdriven neg fixering vid det egna utseendet/defekter
vad är somatisering
tillstånd där psykiska tillstånd och erfarenheter uttrycks som kroppsliga symtom
tendens att:
- uppleva och uttrycka känslomässiga påfrestningar i kroppsliga symtom
- tolka dem i medicinska termer
- söka medicinsk hjälp för dem
hur vanligt är somatisering
att ha enstaka medicinskt oförklarliga symtom är vanligt
det finns idag 53 somatoforma symtom (ICD-10) som är vanligt att folk söker för
symtom som kan föra tankar åt ångest och somatisering
symtombild går inte ihop
ofta multipla symtom från olika organsystem/kroppslokaler
kombinationen av symtom passar inte in (eller bara delvis) på någon känd sjukdomstillstånd
inga somatiska statusfynd som går att koppla till symtomen
ofta mycket oro och frekvent sökbeteende trots lugnande besked (avsaknad av påvisbar sjukdom)
relevanta diffar vid kronisk trötthet
hypotyreos
anemi
depression
DM
el-rubbning
brist-sjukdom (järn, D, B-vit)
post-covid-19 eller andra infektioner
sömnapnésyndrom
hemokromatos
missbruk
livssituation: hög arbetsbelastning, stress, sömnbrist, familjebelastning
subduralhematom/IC expansivitet
vad måste man göra innan man landar i icke-somatisk sjukdom
utesluta somatiska diffar
ex på icke-somatiska diagnoser som kan ge trötthet
ME (myalgisk encefalomyelit)=kronisk trötthetssyndrom (CFS)
utmattningssyndrom
depression
långvarig stress, utmattning
nedstämdhet, depressivitet
sömnstörning, dåliga sömnvanor
stress, hög arbetsbelastning
ålder
kännetecken/symtom kronisk smärtpåverkad patient
generaliserad smärtutbredning
migrerande smärta
ofta hyperestesi
ringa effekt av analgetica (bättre effekt av SSRI)
kraftigt överrep bland kvinnor och inom lågavlönade yrken
diffar vid kronisk smärta
- reumatisk sjukdom (PMR, polyartrit, spondyloartropatier)
- paramalignitet
- neuropati
- LM-biv
- hemokromatos
- hypotyreos
- stress, ångest
vilken diagnos ställer man idag oftare än FM
generaliserat smärtsyndrom istället för FM
- handlar ofta om sensitisering
- med denna diagnosen blir det bredare kring varför man har smärta (mer ospecifikt)
mekanismer som underhåller och förstärker kronisk smärta (gäller både lokaliserad och generaliserade smärttillstånd)
bristande copingförmåga
sekundära sjukdomsvinster
smärtsensitisring (central ofta)
- allodyni, hyperalgesi, (hyperestesi), refeered pain
hur ska man handlägga patient med medicinskt oförklarliga symtom
- grundarbete: lyssna, ge tid, förtroende, ta på allvar
- kartlägg farhågor, oro
- uteslut sådant som är rimligt och viktigt att diagnostiskt utesluta
- känn dig trygg med din medicinska utredning
- förklara vad pat inte har baserat på kartläggning av oro/farhågor
- undvik “det är inget fel på dig”
- symtom är symtom men kanske inte på någon behandlingsbar sjukdom = medikalisera INTE, normalisera istället (normalt att drabbas av symtom som inte går att förklara)
- ge alt förklaring till symtomyttringarna annat än sjukdom/skada
- “smärtsystemet är hyperreaktivt”
- “nervsystemet tolkar stimuli som egentligen inte borde göra ont som smärta”
- “mage/tarm är kroppens största nervsystemet, inte konstigt att stress/sömnbrist kan göra magen i olag” - använd empowerment och stötta copingstrategier
- lyft att det kan finnas saker som kan bidra till symtomlindring - bra med kontinuerlig läkar-pat kontakt, annars risk att man drar igång nya onödiga utredningar
hur hanterar man sin egen osäkerhet som läkare, tänk om patienten trots allt har en allvarlig behandlingsbar sjukdom som vi inte fångar?
- ignorera inte känsla av att någon är skumt - kan vara viktigt
- diskutera med kollegor
- ha en plan B om något tillstöter
- vad krävs för att ompröva bedömning, vad blir då nästa steg - var öppen för att du kan ha fel, vid god relation med pat kommer hen vara förstående om det framkommer fynd&symtom som gör att bedömning omprövas
- ingen prestige - påminn dig om att medicin inte är någon absolut vetenskap utan bygger på sannolikheter
hur hantera att patienter googlar symtom
fråga efter källa som patienten läst
intresse, förklara
