Föreläsning 4: sjukdomar som inte finns Flashcards

1
Q

amalgamförgiftning - finns det

A

vanlig diagnos på 80-talet
lagade tänder med amalgam
många fick den diagnosen om svårdefinierade symtom, genomgick sanering

idag finns inga belägg för att amalgam gav dessa symtom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är hälsa (WHO)

A

hälsa utgör ett tillstånd av fullt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

sjukdomsbegrepp som är viktiga

A

disease: abnormalt tillstånd som påverkar en organism, kan bero på infektion, påverkad vävnad, skada/trauma, toxisk exponering, cancer (tillståndet kan påvisas, dvs har en sjukdom som sjukvården kan påvisa)

illness: “känner sig sjuk”, t.ex. svaghet, smärta, fatigue, dysfunktion (individens perspektiv)

sickness: “ter sig sjuk”, betraktas som sjuk men måste inte känna sig sjuk eller ha sjukdom (perspektiv samhället/omgivningen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

ex på illness

A

depression, FM, somatisering av psykosociala problem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vanliga “oförklariga symtom”

A

kan vara vad som helst men vanligt är
- trötthet, energilöshet
- hv, smärta
- skrotal smärta, obehag
- yrsel, ostadighet
- trånghetskänsla bröstet
- lufthunger
- ilningar kropp
- avvikande känselförnimmelser
- bukbesvär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

tänkbara förklaringar till obegripliga symtom

A
  1. kulturella sjukdomar
  2. somatoforma sjukdomar
  3. tillstånd med symtom som inte går att diagnostisera, men som kanske har en bakomliggande sjukdomsorsak
  4. sällsynta diagnoser som är svåra att känna igen

etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad är kulturella sjukdomar

A

tillstånd som uppfattas som sjukdom i ett bestämt tidsrum och som uppkommer, namnges och sprids i samspel med kulturen (beror på normer, föreställningar, hotbilder) och hämtar de flesta av sina symtom ur en gemensam symtomrepertoar

ofta föränderliga sjukdomsbilder som kan skifta över tid

tendens att uppkomma i tider av snabba samhällsförändringar och/eller snabba värdeförskjutningar

har ansetts bidra till senare decenniers ökning av diagnoser

blir ibland etablerade som medicinskt accepterade, ibland försvinner de

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

ex på kulturell sjukdom

A

80-talet: amalgamförgiftning, el-allergi, kemisk överkänslighet, sjuka hus-syndromet
- hotbild: yttre miljöhot (förgiftning, strålning, skadliga ämnen)

90-talet: kroniska smärttillstånd, el-bildskärmsallergi
- hotbild: förändringar i arbetsmiljön

00-talet: utbrändhet, utmattningsdepression, trötthetstillstånd (ME)
- hotbild: prestations och informatonsflödeskulturen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad ligger bakom kulturella sjukdomar

A

delvis välfärdssjukdomar, desto högre upp i behovspyramiden desto högre krav har vi på perfekt hälsa, därmed lägre tolerans mot kroppsliga symtom, börjar leta efter problem istället för att se det som del av livet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad ingår i behovspyramiden

A

bas –> topp
1. fysiologi: mat, vatten, luft, sex
2. trygghet: säkerhet, stabilitet
3. gemenskap: vänner, kärlek
4. självkänsla: makt, uppskattning
5. självförverkligande: bli allt du kan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

kulturella sjukdomar och status

A

sjukdomstillstånd som drabbar individer i prestigefyllda yrkesgrupper har haft högt status

  • 1900-talet: neurasteni (kronisk trötthetssyndrom) drabbade intellektuella som jobbade mycket, när sjukdomen spreds till andra samhällsklasser blev det istället ett uttryck för svaghet
  • 00-talet: utbrändhet, drabbade prestigefulla mansdominerade yrkesgrupper, tappade status igen när det ökade bland kvinnodominerade låglöneyrken
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vilka kulturella sjukdomar ses idag

A
  1. post-covid symtom
  2. överkänslighet mot föda men ej allergi

etc etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

somatoforma tillstånd - vad är det

A

upprepad presentation av somatiska symtom utan påvisbar somatisk grund

om somatiska fynd föreligger förklarar det inte symtomens art eller omfång på ett tillfredsställande sätt, inte heller patientens oro och upptagenhet med symtomen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad är skillnad/likhet mellan somatoforma och funktionella tillstånd

A
  1. gemensamt:
    - båda definieras uteslutande utifrån subjektiva besvär och inte från objektiva fynd
    - den underliggande orsaken är okänd
  2. skillnader
    - somatoforma tillstånd: diagnostiseras i psykosomatiska/psykiatriska sammanhang
    - funktionella tillstånd: diagnostiseras i ett somatisk sammanhang (IBS, funktionell dyspepsi)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

primära vs sekundära sjukdomsvinster

A
  1. primär sjukdomsvinst
    - ff.a. vid ångesttillstånd
    - vinsten består i ångestreduktion som kan uppnås genom att flytta fokus och uppmärksamhet från ångest till kroppsliga symtom
  2. sekundär sjukdomsvinst
    - fördelar man kan få av sjukdom, t.ex. ökad uppmärksamhet, omsorg, omtanke från omgivningen
    - befrielse från oönskat arbete, åtagande, ekonomisk vinst
    - kan vara omedvetet/medvetet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

gradering av pseudoneurologiska (funktionella) symtom: orsak och motiv till symtom

A
  1. dissociation/konversion
    - framkallning av symtom: omedvetet
    - motiv till symtom: omedvetet
  2. Münchhausens syndrom
    - medveten framkallning
    - omedvetet motiv
  3. simulering
    - medveten framkallning
    - medvetet motiv (avsiktligt för vinst av något slag)
17
Q

undergrupper till somatoformt syndrom

A
  1. somatiseringssyndrom
    - präglas av kroniskt förlopp med multipla symtom som ofta skiftar över tid
  2. hypokondri/hälsoångest
    - ihållande upptagenhet och ängsla över att ha en eller flera allvarliga somatiska sjukdomar. Lindriga och ofarliga symtom övertolkas som uttryck för allvarlig sjukdom. Symtom ofta konc inom ett organsystem
  3. somatoform autonom dysfunktion
    - somatiska symtom från ANS (tremor, svettning, palpitationer)
  4. kroniskt somatoformt smärtsyndrom
    - ihållande, påtaglig smärta som inte kan förklaras med fysiologisk/patologisk process, startar i samband med psykosocial belastning av omfattande karaktär varpå de betraktas som orsaksfaktor
  5. dysmorfofobi
    - överdriven neg fixering vid det egna utseendet/defekter
18
Q

vad är somatisering

A

tillstånd där psykiska tillstånd och erfarenheter uttrycks som kroppsliga symtom

tendens att:
- uppleva och uttrycka känslomässiga påfrestningar i kroppsliga symtom
- tolka dem i medicinska termer
- söka medicinsk hjälp för dem

19
Q

hur vanligt är somatisering

A

att ha enstaka medicinskt oförklarliga symtom är vanligt

det finns idag 53 somatoforma symtom (ICD-10) som är vanligt att folk söker för

20
Q

symtom som kan föra tankar åt ångest och somatisering

A

symtombild går inte ihop

ofta multipla symtom från olika organsystem/kroppslokaler

kombinationen av symtom passar inte in (eller bara delvis) på någon känd sjukdomstillstånd

inga somatiska statusfynd som går att koppla till symtomen

ofta mycket oro och frekvent sökbeteende trots lugnande besked (avsaknad av påvisbar sjukdom)

21
Q

relevanta diffar vid kronisk trötthet

A

hypotyreos
anemi
depression
DM
el-rubbning
brist-sjukdom (järn, D, B-vit)
post-covid-19 eller andra infektioner
sömnapnésyndrom
hemokromatos
missbruk
livssituation: hög arbetsbelastning, stress, sömnbrist, familjebelastning
subduralhematom/IC expansivitet

22
Q

vad måste man göra innan man landar i icke-somatisk sjukdom

A

utesluta somatiska diffar

23
Q

ex på icke-somatiska diagnoser som kan ge trötthet

A

ME (myalgisk encefalomyelit)=kronisk trötthetssyndrom (CFS)

utmattningssyndrom

depression

långvarig stress, utmattning

nedstämdhet, depressivitet

sömnstörning, dåliga sömnvanor

stress, hög arbetsbelastning

ålder

24
Q

kännetecken/symtom kronisk smärtpåverkad patient

A

generaliserad smärtutbredning

migrerande smärta

ofta hyperestesi

ringa effekt av analgetica (bättre effekt av SSRI)

kraftigt överrep bland kvinnor och inom lågavlönade yrken

25
Q

diffar vid kronisk smärta

A
  1. reumatisk sjukdom (PMR, polyartrit, spondyloartropatier)
  2. paramalignitet
  3. neuropati
  4. LM-biv
  5. hemokromatos
  6. hypotyreos
  7. stress, ångest
26
Q

vilken diagnos ställer man idag oftare än FM

A

generaliserat smärtsyndrom istället för FM
- handlar ofta om sensitisering
- med denna diagnosen blir det bredare kring varför man har smärta (mer ospecifikt)

27
Q

mekanismer som underhåller och förstärker kronisk smärta (gäller både lokaliserad och generaliserade smärttillstånd)

A

bristande copingförmåga

sekundära sjukdomsvinster

smärtsensitisring (central ofta)
- allodyni, hyperalgesi, (hyperestesi), refeered pain

28
Q

hur ska man handlägga patient med medicinskt oförklarliga symtom

A
  1. grundarbete: lyssna, ge tid, förtroende, ta på allvar
  2. kartlägg farhågor, oro
  3. uteslut sådant som är rimligt och viktigt att diagnostiskt utesluta
  4. känn dig trygg med din medicinska utredning
  5. förklara vad pat inte har baserat på kartläggning av oro/farhågor
  6. undvik “det är inget fel på dig”
  7. symtom är symtom men kanske inte på någon behandlingsbar sjukdom = medikalisera INTE, normalisera istället (normalt att drabbas av symtom som inte går att förklara)
  8. ge alt förklaring till symtomyttringarna annat än sjukdom/skada
    - “smärtsystemet är hyperreaktivt”
    - “nervsystemet tolkar stimuli som egentligen inte borde göra ont som smärta”
    - “mage/tarm är kroppens största nervsystemet, inte konstigt att stress/sömnbrist kan göra magen i olag”
  9. använd empowerment och stötta copingstrategier
    - lyft att det kan finnas saker som kan bidra till symtomlindring
  10. bra med kontinuerlig läkar-pat kontakt, annars risk att man drar igång nya onödiga utredningar
29
Q

hur hanterar man sin egen osäkerhet som läkare, tänk om patienten trots allt har en allvarlig behandlingsbar sjukdom som vi inte fångar?

A
  1. ignorera inte känsla av att någon är skumt - kan vara viktigt
  2. diskutera med kollegor
  3. ha en plan B om något tillstöter
    - vad krävs för att ompröva bedömning, vad blir då nästa steg
  4. var öppen för att du kan ha fel, vid god relation med pat kommer hen vara förstående om det framkommer fynd&symtom som gör att bedömning omprövas
    - ingen prestige
  5. påminn dig om att medicin inte är någon absolut vetenskap utan bygger på sannolikheter
30
Q

hur hantera att patienter googlar symtom

A

fråga efter källa som patienten läst

intresse, förklara