Föreläsning 5: fokus flimmer/fladder Flashcards

1
Q

CHA2DS2VASc

A

hjärtsvikt
hypertoni
ålder ≥ 75
DM
stroke/TIA/VTE
vaskulär sjukdom
ålder 65-74
kvinna

o p hos män, 1 poäng kvinna pga kön ingen behandling
1 p män, 2 p kvinnor individuell behandling
2 p män, 3 p kvinnor beh

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad gör man vid flimmer hos patient som står på ASA

A

byt ASA mot NOAK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

hjärtsviktspatienter med ff

A

har mer att vinna på att gå i sinus men har svårare att hålla sig in sinus

betablockad grund för frekvensreglering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hjärtsviktspatienter med ff

A

har mer att vinna på att gå i sinus men har svårare att hålla sig in sinus

betablockad grund för frekvensreglering, många andra arytmi-LM inte lämpade vid strukturell hjärtsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vilka andra antiarytmiska LM finns

A

flekainid: ej om strukturell hjärtsjukdom (MI, svikt)

mulltaq (dronedaron): same

amiodarone/cordarone: bättre vid strukturell hjärtsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

inläggning vid flimmer

A

nläggning baseras på om man är stabil/välmående eller ej. Om opåverkad kan man titrera in LM via VC, följ upp.

in med NOAK direkt, titrea betablockad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

bakgrund flimmer

A

vanligaste takyarytmin

ökar med stigande ålder, kan förekomma hos hjärtfriska (lone AF 10-30%) men vanligare vid organisk hjärtsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

indelning flimmer

A

paroxysmalt: arytmi med duration < 7 dygn, självterminerande

persisterande: duration > 7 dygn, kräver aktiv terapi

permanent: duration > 1 månad, i regel kronisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

fladder

A

vanligare att organisk hjärtsjukdom ligger bakom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

orsaker till FF/FFl

A

rökning
DM
HT
tyreotoxikos
infektion
övervikt
sömnapné
alkohol
strukturell hjärtsjukdom: klaffvitier, hjärtsvikt, PHT (förmakstryck/dilatation)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

patogenes

A

elektriska cirkelrörelser i förmaken
- elektrofysiologisk remodellering samt strukturell remodellering med ökade förmak och fibros
- försvårar förmågan att återfå sinus

risk för utveckling av hjärtsvikt (takykardi kardiomyopati) vid hög frekvens/lång duration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

symtom

A

palpatiationer
trötthet
andfåddhet
angina pectoris
hjärtsvikt
ökad diures

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

cirkulatoriska effekter av ff

A

patienter har ofta förmaksdilatation

hemodynamik: ökade fyllnadstryck förmaken, nedsatt CO ev

sämre koordination mellan förmak/kammare ger inadekvat puls vid ansträngning

frisättning av ANP/BNP pga ökade förmakstryck sänker perifert kärltonus och inducerar natriures/diures

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

pulsdeficit vid ff

A

vid auskultation och palpation av radialispulsen noteras ofta att samtliga hörda hjärtslag ej leder till palpabel puls (pulsdeficit). det beror på att diastole är för kort varför SV minskar och puls blir ej kännbar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur diffa mellan FFl och andra regelbundna SVT

A

esofagus-ekg (EFT, WPW, AVNRT)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad kan flimmer/fladder vara första tecknet på

A

klaffviitum

viktigt

17
Q

utredning

A
  1. blodprover
    - rutinprover: Hb, el, ca, lever, Mg, lipider, glukos, TSH/T4
  2. önskvärt med eko på alla
    - arbetsprov om misstanke om ischemisk hjärtsjukdom
18
Q

bandspelar EKG 2-3 dygn

A

attackfrekvens, asymtomatiska attacker, arytmins startsätt
- bra om yngre, efter embolisk stroke, misstnake om SSS

19
Q

bra metod för att hitta paroxysmalt flimmer

A

tum-ekg

i de fall där holter inte gett utfall men misstanke kvarstår

20
Q

mål vid beh

A

sinusrytm, frekvenskontroll (<100)

21
Q

chans för spontant omslag sinus

A

akut/paroxysmalt FF 50% inom 8-16h

chans avtar med duration

för FFl är sannolikheten mindre

22
Q

behandling flimmer

A
  1. frekvenskontroll
    - betablockad: seloken 50-100/200 max
  2. konvertering sinus
    - farmakologisk konvertering: tambocor/flekainid, rytmonorm/propafenon, amiodarone/cordarone, brinavess etc
    - lägre chans för FFl
  • elkonvertering: 90% slår om till sinus
23
Q

riktmärken för frekvenskontroll

A

vilopuls < 100
arbetspuls 120-150

vid akutskedet vill man under 110

24
Q

vad styr valet av frekvensreglering vs konvertering till sinus

A

hur påverkad patienten är, symtom
- hos yngre, allvarliga symtom, hemodynamisk instabil gör att man behöver sinus

25
Q

återfallsrisk efter konvertering

A

återfallsrisk > 50% inom 3-6 månader trots antiarytmiska

26
Q

hur värdera vilka som ska ha NOAK

A

CHADSVASc
≥ 2 män/3 kvinnor

bekta blödningsrisk med HAS-BLED

27
Q

HAS-BLED: bedömning av blödningsrisk vid NOAK

A

HT > 160
njursvikt
leversvikt
stroke
tidigare bödning, anemi
risk-PK (högt, instabilt(
ålder > 75
behandling ASA/clopidogrel
högalkoholkonsumtion

om ≥. p försiktighet pga förhöjd blödningsrisk (IC-blödning, inläggingskrävande blödning, sänkning Hb> 20)

28
Q

i vilka fall blir waran aktuellt

A

intrakardiell tromb
sig MS
mekanisk klaff

29
Q

andra interventioner FF

A

HIS-ablation
- permanent/persisterande/paroxysmalt flimmer där konvertering/LM inte fungerar
- måste få pm efter

förmakspacing
- paroxysmalt FF + SSS/bradyarytmi

kateterablation
- svårbehandlat paroxysmal FF/FFl med många episoder
- foci FF: lungvener, förmak
- foxi FFl: istmus

Maze-op
- multipla incisioner förmak

30
Q

vilka får ofta FF/FFL

A

lungsjuka, t.x. KOL
- optimera grundsjukdom

31
Q

vad annat behandla vid FF

A

riskfaktorer!!!

32
Q

Handläggning på akuten

A
  1. vad är målet, frekvenskontroll eller sinus
    - vid lång duration, multipla recidiv, nedsatt hjärtfunktion, klaffpatologi, svår lungsjukdom etc är frekvenskontroll mer troligt
    - vid kort duration, första gångsarytmi är sinusrytm bra
  2. vad göra
    - sätt nål, EKG-övervak
    - syrgas, hjärtläge vb
    - diuretika om svikt
    - leta utlösande faktor, ta prover
  3. frekvenskontroll
    - seloken metoprolol 2.5-5 mg iv, upprepa var 10e min (max 20 mg)
    - alt snabb digitalisering: 0.5 mg iv (ytterligare dos 0.25 mg efter 3h vb, max 1.5 mg)
    - alt cordarone enligt schema (kan konvertera till sinus, risk trombembolism)
  4. elkonvertera
    - synkront 200 j vid chock asap
    - säker debut < 48h: kan konverteras utan föregående AK, in med NOAK efter (vid waranbehandling LMWH tills terapuetiskt PK)
    - osäker debut, > 48h: waran PK 2-3 under 3 v, DOAK 4 v (allt TEE utan trombos)
    - alltid AK minst 4 v efter elkonv eller tillsvidare utifrån CHADSvasc

andra LM
- frekvensreglering: metoprolol 50-200 mg, bisoprolol 5-10 mg, digoxin
- eliquis: 5 mg 1x2 alt waran (2.5 mg, PK 2-3)

33
Q

när ska man dosreducera eliquis

A

ålder > 80 år
vikt < 60 kg
krea > 133

2/3 för dos 2.5 mg 1x2

även om GFR 15-30, hög blödningsrisk

34
Q

KI eliquis

A

GFR < 15, mekanisk klaff