Föreläsning 5: fokus flimmer/fladder Flashcards
CHA2DS2VASc
hjärtsvikt
hypertoni
ålder ≥ 75
DM
stroke/TIA/VTE
vaskulär sjukdom
ålder 65-74
kvinna
o p hos män, 1 poäng kvinna pga kön ingen behandling
1 p män, 2 p kvinnor individuell behandling
2 p män, 3 p kvinnor beh
vad gör man vid flimmer hos patient som står på ASA
byt ASA mot NOAK
hjärtsviktspatienter med ff
har mer att vinna på att gå i sinus men har svårare att hålla sig in sinus
betablockad grund för frekvensreglering
hjärtsviktspatienter med ff
har mer att vinna på att gå i sinus men har svårare att hålla sig in sinus
betablockad grund för frekvensreglering, många andra arytmi-LM inte lämpade vid strukturell hjärtsjukdom
vilka andra antiarytmiska LM finns
flekainid: ej om strukturell hjärtsjukdom (MI, svikt)
mulltaq (dronedaron): same
amiodarone/cordarone: bättre vid strukturell hjärtsjukdom
inläggning vid flimmer
nläggning baseras på om man är stabil/välmående eller ej. Om opåverkad kan man titrera in LM via VC, följ upp.
in med NOAK direkt, titrea betablockad
bakgrund flimmer
vanligaste takyarytmin
ökar med stigande ålder, kan förekomma hos hjärtfriska (lone AF 10-30%) men vanligare vid organisk hjärtsjukdom
indelning flimmer
paroxysmalt: arytmi med duration < 7 dygn, självterminerande
persisterande: duration > 7 dygn, kräver aktiv terapi
permanent: duration > 1 månad, i regel kronisk
fladder
vanligare att organisk hjärtsjukdom ligger bakom
orsaker till FF/FFl
rökning
DM
HT
tyreotoxikos
infektion
övervikt
sömnapné
alkohol
strukturell hjärtsjukdom: klaffvitier, hjärtsvikt, PHT (förmakstryck/dilatation)
patogenes
elektriska cirkelrörelser i förmaken
- elektrofysiologisk remodellering samt strukturell remodellering med ökade förmak och fibros
- försvårar förmågan att återfå sinus
risk för utveckling av hjärtsvikt (takykardi kardiomyopati) vid hög frekvens/lång duration
symtom
palpatiationer
trötthet
andfåddhet
angina pectoris
hjärtsvikt
ökad diures
cirkulatoriska effekter av ff
patienter har ofta förmaksdilatation
hemodynamik: ökade fyllnadstryck förmaken, nedsatt CO ev
sämre koordination mellan förmak/kammare ger inadekvat puls vid ansträngning
frisättning av ANP/BNP pga ökade förmakstryck sänker perifert kärltonus och inducerar natriures/diures
pulsdeficit vid ff
vid auskultation och palpation av radialispulsen noteras ofta att samtliga hörda hjärtslag ej leder till palpabel puls (pulsdeficit). det beror på att diastole är för kort varför SV minskar och puls blir ej kännbar
hur diffa mellan FFl och andra regelbundna SVT
esofagus-ekg (EFT, WPW, AVNRT)