Föreläsning 1: akuta arbetssätt inom generalistvård Flashcards
tanken med 1177
ska vara centrum för medborgares ingång till vården
- spindeln i nätet
- hänvisa vidare i vårdapparaten
allmänt om svensk primärvård
> 95% är offentligt finansierad
står för 17% av sjukvårdsbudgeten
2/3 vårdcentraler är offentliga medan 1/3 är privatdrivna av vårdföretag
2/3 av läkare är fastanställda, 1/3 av besöken sker till hyrläkare
kapitering
fix ersättning oberoende av antal besök vanligt inom PV
vissa regioner har dock produktionsbaserad ersättning
andra ersättningsmodeller inom PV
kvalitetsindikatorer kan fungera som ersättningsmodell
- t.ex. mer betalt om man är bra på att kolla HbA1c, fråga om livsstil etc
vårdtyngd: mer pengar om låg SES-område, fler äldre/yngre etc
vilka resurser finns på en VC
läkare
ssk
usk
kurator
sekreterare
spec-ssk-mottagning: DM, astma-KOL, äldre, sårvård, livsstil, hjärtsvikt
psykosocial resurs: psykolog eller kurator
barnhälsovård
mödrahälsovård
rehabilitering
resurser på jourcentral
läkare, ssk, usk
akut omhändertagande
- t.ex. astma, allergi
resurser vid hembesök eller på SÄBO
läkare med kommunalt anställda ssk
region: destriktsläkare
kommun: ssk
- viktigt sammarbete
prehospitala resurser (ambulans)
beror på region
- alltid minst en ssk i ambulansen
- utrustning för initialt omhändertagande av sjuka och skadade på basal nivå (syrgas, vätska, trombolys etc)
behov av akut vård ökar med
stigande ålder, samsjuklighet
obs
samma sjukdom yttrar sig olika hos olika patientgrupper
- t.ex. hjärtinfarkt män/kvinnor
- barn: andra symtom/problem
- äldre
skilj på behov av vård och behov av bedömning
RETTS
rapid emergency triage and treatment system, dvs triageringssystem. RÖD ska bedömas direkt av läkare
- VP: objektifiering
- akuta symtom och tecken i förhållande till anamnes: subjektifiering
= får viss färg utifrån objektifiering och subjektiva symtom sammantaget, dvs klinik och VP viktig kombination
obs dyspné
personer med KOL/kronisk lungsjukdom kan falla ut på VP, vilket är habituellt för dem
medan lungfriska kan ha normala VP men ändå vara allvarligt sjuka
associerade symtom LE
opåverkad i vila eventuellt
takykardi
nydebuterat FF
ex på subjektifiering av symtom
vem är patienten?
Sjukhistoria? Anamnes om symtom
ålder, tidigare/nuvarande sjukdomar, LM
kön, livsstil, BMI
80/20 regeln
anamnes ger diagnos i 80% av fallen, och 80% av fallen orsakas av 20% av diagnoserna
hur kan triagering gå till
triagering är kontexberoende, utförs ofta av ssk
1. telefon-triagering 1177
- algoritmer, beslutsträd
- telefontriagering i PV:
- algoritmer, subjektifiering mha journal - akuten:
- algoritm för objektifiering av symtom/tecken
- det subjektiva (anamnes) har mindre betydelse - hemsjukvård/SÄBO
- subjektifiering kontorstid
- objektifiering jourtid
hur kan triagering gå till
triagering är kontextberoende, utförs ofta av ssk
- telefon-triagering 1177
- algoritmer, beslutsträd - telefontriagering i PV:
- algoritmer, subjektifiering mha journal - akuten:
- algoritm för objektifiering av symtom/tecken
- det subjektiva (anamnes) har mindre betydelse - hemsjukvård/SÄBO
- subjektifiering kontorstid
- objektifiering jourtid
triagering av läkare
- nätläkare
- viss objektifiering mha video (ansiktsfärg, AF, mimik) - triage utförd av läkare ist för ssk på akutmott kan ha fördelar
- telefontraige av läkare i välbemannande PV är överlägset ssk-triagering
- borgholmsmodellen
ISBAR syfte
patientöverlämningar/rapport strukturerat
ISBR
- identifiering: namn, kontaktuppgifter
- situation: nuvarande tillstånd, vad har hänt sedan patienten kom in
- bakgrund: med historia (relevanta)
- aktuellt: bedömning av pat tillstånd och behov av vård
- rekommendationer: förslag på åtgärd, prover och behandlingar
några diffar till dyspné
- kardiellt
- arytmi
- ischemi
- klaff
- tamponad
- perikardit/myokardit (konstriktiv)
- super vena cava syndrome - luftvägar
- bronkit
- KOL, astma
- anafylaxi etc - parenkym
- pneumoni
- lungödem
- atelektas, empyem
- cancer - vaskulärt
- LE, PHT, vaskulit - pleura
- pleural effusion
- pneumothorax - annat
- ångest
- anemi
- extrapulmonell hypoventilation
- metabol acidos
- tyreotoxikos
hur kan man bedöm dyspné via telefon/video
beskriv andningen med egna ord
- bedöm tal
- samtalsdyspné?
algoritm-frågor
- kan du ej tala mer än några få ord?
- andas du svårare/snabbare i vila?
- ADL nedsatt pga dyspne?
fokus på förändring jmf tidigare, so fokusera på frågor kring försämring. Ta även in klinik och vidare anamnes
olika vårdnivåer
vårdcentral
jourcentral
akuten
diffar dyspne ung kille
ångest
pneumothorax
astma
arytmi
pneumoni, covid-19
diffar andnöd kvinna medelåldern
LE
astma
ångest
pneumoni, covid
pneumothorax
tyreotoxikos
diffar andnöd äldre man
hjärtsvikt, MI
anemi
lungfibros, astma, pneumoni
KOL, lungcancer
covid-19
system 1 vs 2 avseende beslutsfattning/processning
system 1
- snabbt, omedvetet, automatiskt
- vardagsbeslut
- mer felbenägenhet
system 2
- långsamt, medvetet, ansträngande
- komplexa beslut
- mindre felbenägenhet
varför tar man ibland fel beslut
- hjärnan dålig på riskbedömning
- informationsbrist
- stress
- avbrott
- styrning - yttre omständigheter
anchoring, fästpunktsbias
fästa sig vid första biten information för sin bedömning
premature closure
ta beslut/dra slutsatser utan tillräckligt insamlad information och utvärdering
framing
rambias
- tolka information olika beroende på hur det presenteras
confirmation bias
bekräftelsebias
- söka efter och väga information som bekräftar tidigare åsikter eller tro
- ignorera även information som motsäger dem
beslutsfattande: olika system
- snabbt beslutsfattande
- erfarenhet, intuition
- viktigt för att hantera akuta situationer, initial handläggning - långsamt beslutsfattande
- logik, analys
- för att säkerställa rätt vård
- utreda och ställa diagnos
- samla in mer information, testa, undersöka, samtala med andra
i akuta situationer viktigt med båda systemen
kontenta: varför är snabbt vs långsamt beslutsystem bra
snabbt: hantera akuta situationer
långsamt: ge rätt vård till patient
vad göra för att det ska bli rätt: dvs minska sin felmarginal
vara utvilad, optimera sitt mående
ha ett effektivt arbetssätt
vara medveten om vilka bias som är aktuella
ha tillräcklig kunskap: epidemiologi, validitet, anamnes, diagnostik
take home
symtomdriven diff-diagnostik är beroende av epidemiologi, utgå alltid på vem du har framför dig
diagnostisk kunskap, situationsförståelse, medvetenhet om bias påverkar val av diagnostik och patientens risk
