Föreläsning 1: akuta arbetssätt inom generalistvård

Question 1

tanken med 1177

Answer 1

ska vara centrum för medborgares ingång till vården
- spindeln i nätet
- hänvisa vidare i vårdapparaten

Question 2

allmänt om svensk primärvård

Answer 2

> 95% är offentligt finansierad

står för 17% av sjukvårdsbudgeten

2/3 vårdcentraler är offentliga medan 1/3 är privatdrivna av vårdföretag

2/3 av läkare är fastanställda, 1/3 av besöken sker till hyrläkare

Question 3

kapitering

Answer 3

fix ersättning oberoende av antal besök vanligt inom PV

vissa regioner har dock produktionsbaserad ersättning

Question 4

andra ersättningsmodeller inom PV

Answer 4

kvalitetsindikatorer kan fungera som ersättningsmodell
- t.ex. mer betalt om man är bra på att kolla HbA1c, fråga om livsstil etc

vårdtyngd: mer pengar om låg SES-område, fler äldre/yngre etc

Question 5

vilka resurser finns på en VC

Answer 5

läkare
ssk
usk
kurator
sekreterare

spec-ssk-mottagning: DM, astma-KOL, äldre, sårvård, livsstil, hjärtsvikt

psykosocial resurs: psykolog eller kurator

barnhälsovård

mödrahälsovård

rehabilitering

Question 6

resurser på jourcentral

Answer 6

läkare, ssk, usk

akut omhändertagande
- t.ex. astma, allergi

Question 7

resurser vid hembesök eller på SÄBO

Answer 7

läkare med kommunalt anställda ssk

region: destriktsläkare
kommun: ssk
- viktigt sammarbete

Question 8

prehospitala resurser (ambulans)

Answer 8

beror på region
- alltid minst en ssk i ambulansen
- utrustning för initialt omhändertagande av sjuka och skadade på basal nivå (syrgas, vätska, trombolys etc)

Question 9

behov av akut vård ökar med

Answer 9

stigande ålder, samsjuklighet

Question 10

obs

Answer 10

samma sjukdom yttrar sig olika hos olika patientgrupper
- t.ex. hjärtinfarkt män/kvinnor
- barn: andra symtom/problem
- äldre

skilj på behov av vård och behov av bedömning

Question 11

RETTS

Answer 11

rapid emergency triage and treatment system, dvs triageringssystem. RÖD ska bedömas direkt av läkare

• VP: objektifiering
• akuta symtom och tecken i förhållande till anamnes: subjektifiering

= får viss färg utifrån objektifiering och subjektiva symtom sammantaget, dvs klinik och VP viktig kombination

Question 12

obs dyspné

Answer 12

personer med KOL/kronisk lungsjukdom kan falla ut på VP, vilket är habituellt för dem

medan lungfriska kan ha normala VP men ändå vara allvarligt sjuka

Question 13

associerade symtom LE

Answer 13

opåverkad i vila eventuellt
takykardi
nydebuterat FF

Question 14

ex på subjektifiering av symtom

Answer 14

vem är patienten?

Sjukhistoria? Anamnes om symtom

ålder, tidigare/nuvarande sjukdomar, LM

kön, livsstil, BMI

Question 15

80/20 regeln

Answer 15

anamnes ger diagnos i 80% av fallen, och 80% av fallen orsakas av 20% av diagnoserna

Question 16

hur kan triagering gå till

Answer 16

triagering är kontexberoende, utförs ofta av ssk
1. telefon-triagering 1177
- algoritmer, beslutsträd

2. telefontriagering i PV:
   - algoritmer, subjektifiering mha journal
3. akuten:
   - algoritm för objektifiering av symtom/tecken
   - det subjektiva (anamnes) har mindre betydelse
4. hemsjukvård/SÄBO
   - subjektifiering kontorstid
   - objektifiering jourtid

Question 17

hur kan triagering gå till

Answer 17

triagering är kontextberoende, utförs ofta av ssk

1. telefon-triagering 1177
   - algoritmer, beslutsträd
2. telefontriagering i PV:
   - algoritmer, subjektifiering mha journal
3. akuten:
   - algoritm för objektifiering av symtom/tecken
   - det subjektiva (anamnes) har mindre betydelse
4. hemsjukvård/SÄBO
   - subjektifiering kontorstid
   - objektifiering jourtid

Question 18

triagering av läkare

Answer 18

1. nätläkare
   - viss objektifiering mha video (ansiktsfärg, AF, mimik)
2. triage utförd av läkare ist för ssk på akutmott kan ha fördelar
3. telefontraige av läkare i välbemannande PV är överlägset ssk-triagering
   - borgholmsmodellen

Question 19

ISBAR syfte

Answer 19

patientöverlämningar/rapport strukturerat

Question 20

ISBR

Answer 20

1. identifiering: namn, kontaktuppgifter
2. situation: nuvarande tillstånd, vad har hänt sedan patienten kom in
3. bakgrund: med historia (relevanta)
4. aktuellt: bedömning av pat tillstånd och behov av vård
5. rekommendationer: förslag på åtgärd, prover och behandlingar

Question 21

några diffar till dyspné

Answer 21

1. kardiellt
   - arytmi
   - ischemi
   - klaff
   - tamponad
   - perikardit/myokardit (konstriktiv)
   - super vena cava syndrome
2. luftvägar
   - bronkit
   - KOL, astma
   - anafylaxi etc
3. parenkym
   - pneumoni
   - lungödem
   - atelektas, empyem
   - cancer
4. vaskulärt
   - LE, PHT, vaskulit
5. pleura
   - pleural effusion
   - pneumothorax
6. annat
   - ångest
   - anemi
   - extrapulmonell hypoventilation
   - metabol acidos
   - tyreotoxikos

Question 22

hur kan man bedöm dyspné via telefon/video

Answer 22

beskriv andningen med egna ord
- bedöm tal
- samtalsdyspné?

algoritm-frågor
- kan du ej tala mer än några få ord?
- andas du svårare/snabbare i vila?
- ADL nedsatt pga dyspne?

fokus på förändring jmf tidigare, so fokusera på frågor kring försämring. Ta även in klinik och vidare anamnes

Question 23

olika vårdnivåer

Answer 23

vårdcentral
jourcentral
akuten

Question 24

diffar dyspne ung kille

Answer 24

ångest
pneumothorax
astma
arytmi
pneumoni, covid-19

Question 25

diffar andnöd kvinna medelåldern

Answer 25

LE
astma
ångest
pneumoni, covid
pneumothorax
tyreotoxikos

Question 26

diffar andnöd äldre man

Answer 26

hjärtsvikt, MI
anemi
lungfibros, astma, pneumoni
KOL, lungcancer
covid-19

Question 27

system 1 vs 2 avseende beslutsfattning/processning

Answer 27

system 1
- snabbt, omedvetet, automatiskt
- vardagsbeslut
- mer felbenägenhet

system 2
- långsamt, medvetet, ansträngande
- komplexa beslut
- mindre felbenägenhet

Question 28

varför tar man ibland fel beslut

Answer 28

1. hjärnan dålig på riskbedömning
   - informationsbrist
   - stress
   - avbrott
   - styrning
2. yttre omständigheter

Question 29

anchoring, fästpunktsbias

Answer 29

fästa sig vid första biten information för sin bedömning

Question 30

premature closure

Answer 30

ta beslut/dra slutsatser utan tillräckligt insamlad information och utvärdering

Question 31

framing

Answer 31

rambias
- tolka information olika beroende på hur det presenteras

Question 32

confirmation bias

Answer 32

bekräftelsebias
- söka efter och väga information som bekräftar tidigare åsikter eller tro
- ignorera även information som motsäger dem

Question 33

beslutsfattande: olika system

Answer 33

1. snabbt beslutsfattande
   - erfarenhet, intuition
   - viktigt för att hantera akuta situationer, initial handläggning
2. långsamt beslutsfattande
   - logik, analys
   - för att säkerställa rätt vård
   - utreda och ställa diagnos
   - samla in mer information, testa, undersöka, samtala med andra

i akuta situationer viktigt med båda systemen

Question 34

kontenta: varför är snabbt vs långsamt beslutsystem bra

Answer 34

snabbt: hantera akuta situationer

långsamt: ge rätt vård till patient

Question 35

vad göra för att det ska bli rätt: dvs minska sin felmarginal

Answer 35

vara utvilad, optimera sitt mående

ha ett effektivt arbetssätt

vara medveten om vilka bias som är aktuella

ha tillräcklig kunskap: epidemiologi, validitet, anamnes, diagnostik

Question 36

take home

Answer 36

symtomdriven diff-diagnostik är beroende av epidemiologi, utgå alltid på vem du har framför dig

diagnostisk kunskap, situationsförståelse, medvetenhet om bias påverkar val av diagnostik och patientens risk