Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K10: pediatrik > typfall nefro > Flashcards

typfall nefro Flashcards

1
Q

vart ligger njauren

A

th12 (sin lite högre)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

GFR barn

A

krea rel till ålder
- vid födsel är krea som mammans, sjunker sedan till 20
- efter 2 år 85-125 ml/min/1.73

viktigt att man följer samma prover och jämför dessa (krea, cystatin C)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

obs obs

A

GFR måste ej vara sänkt vid njurskada pga stor reservkapacitet
- njurprover säger ej allt
- följ dynamik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

tecken på sjukdom i njurar

A

hematuri, proteinuri

HT, acidos, polyuri, polydipsi, ödem
- eller oliguri

hyper/hypo-kalem/natrem, anemi

tillväxthämmad, bensmärta

trött, allmän sjukdomskänsla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

prerenal njursvikt

A

vanligast
- sämre blodflöde
- hypobvolemi, dehydrering, blödning, sepsis, hjärtsvikt
- vätska som åtgärd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

renal njursvikt

A

påverkat njurparenkym
- orsaker:
1. GN
2. tubulär nekros
2. interstitet (pyelonefrit, LM som ipren)
4. kärl (HUS, vaskulit)
- rikta beh
–> dialys, kortison, BT-beh

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vanligate orsak till renal svikt hos barn

A

HUS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

postrenal

A

obstruktion
1. tubuli: urat t.ex. vid cellsönder fall vid leukemi
2. uretär
3. uretra: uretravalvel

= avlasta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

uretravalvel

A

medfött slemhinenveck i urinrör hos pojkar som förhindrar tömning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad är farligt

A

hyperkalemi: arytmi

övervätskning: lungödem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

beh akut njursvikt

A
  1. kom ihåg att prerenal svikt är vanligast
    - ge vätska en stud, obs vätskebalansen, kissar?
    - högdos furix om ej vätska hjälper: tyder då på postrenal svikt om ej svar på vätska
  2. bladder, ulj: postrenal svikt?
  3. korrigera sek symtom: HT, hyperkalemi
  4. dialys
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

viktiga akturpover

A

vikt, BT, vätskebalans

urinsticka: hematuri, proteinuri

syrabas: acidos om svikt

elstatus

krea, cystatin c, urea, fosfat, ca

blodstatus, albumin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

HUS

A

hemolytisk uremiskt syndrom
- mikroangiopati med hemolytisk anemi, trombocytopeni, akut njursvikt (krea, oliguri)

multiorganengangemang

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

orsak HUS

A

90% diarresjudkom, dvs EHEC (stx, verotoxin)
- drabbar 15% av alla med EHEC < 15 år
- kan få det av andra patogener som CB/salmonella

10% får atypisk hus: defekt komplementsystem, pneumokocker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur ger toxin HUS

A

toxin triggar endotelial komplementdepositon, uppreglerar p-selektin på cellytor som interfererar med komplementsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

åtgärder vid HUS

A

de flesta kräver dialys ca 2 v men återhämtar sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

hematuri orsaker

A
  1. UVI vanligast
  2. trauma, sår
  3. tumör
  4. GN
  5. cystnjurar
  6. njursten
  7. njurvenstrombos (nyfödda)
  8. hydroenfros
  9. blödningsrubbning
  10. familjär recidiverande hematuri
  11. systemsjukdom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

saker som inte är blod men som kan feltolkas för hematuri

A

rödbetor

eosinfärgämnen

lm: laxantia

urater: tegelrött, uratkristaller

myoglobin, hemoglobin (hemolys)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

när utreder man hematuri

A

makroskopisk hematuri ELLER 3 prov med +1 på sticka mensfri perod (mikrohematuri)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

bra diff färg urin

A

porterfärg: njuren = RBC cylindrar

klarrött = uringäar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

grundytredning vid hematuri

A

anamnes: hereditet (cystnjurar, syndrom)
1. ULJ
2. urinsticka, u-odling, u-alb/krea kvot, u-sediment (nivå)
3. BT
4. prover
- blodstatus, el, CRP
- u-ca/krea kvot
- C3/C4
- ANA, anti-dsDSN
- ANCA- antiGBM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

saker som kan ge nefrit

A

postinfektiös GN

henoch schönlein purpura (IgA vaskulit nefrit)

IgA-nefrit

interstitiell sjukdom, systemsjukdom, hereditär form

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

postinfektiös GN

A

post-streptokock GN
- 2-12 år
- pojkar 2:1
- ÖLI 1-2 v tidigare eller hudinfektion 3-6 v med GAS (även C/G eller mykoplasma)

ger hematuri, portfärgad urin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

ptogenes postinfektiös GN

A

M-protein på vissa nefritogena streptokockstammar reagerar med IgG
- anti IgG med deposition av immunkomplex i njuren (glomeruli, basalmembranet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

utredning postinfektiös GN

A
  1. makrohematuri, u-sticka
  2. strep A-test svalg, svalgodling (GAS klassiskt)
  3. krea, serologi streptokocker, C3 sjunker
  4. prover för diff-diagnos
  5. ulj, BT
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

förlopp postinfektiös GN

A

C3 normaliseras inom 6-8 v
- kolla om

makroskopisk hematuri minskar inom 7 dagar, mikroskopisk inom 6-12 mån
- ibland krävs ACEI/Ca-blockad
- biopsi om avvikande förlopp (makrohematuri kvarstår, mycket proteinuri, krea stegrat)
- finns nämligen C3 nefriter med annan genes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

henoch schönlein nefrit

A

IgA vaskulit nefrit
- hudblödningar: småkärlsvaskulit
- ledsvullnad intermittent/smärta
- buksmärta
- hematuri, proteinuri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

epidemiologi henoch schönlein nefrit

A

IgA vaskulit
- peak 4-5 år, börjar 1-3 v efter ÖLI, oklar genes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

fynd vid henoch schönlein nefrit

A

mikro/makroskopisk hematuri (lindrig till stormande)
- komplement normala

njursymtom inom 4-8 v eller månader

följs med urinsticka 6 mån, expektans
- NSAID om smärta/ledsvullnad
- ACI-E
- kortison, ev IM (cellcept om svår nefrit)

ev biopsi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

sämre prognos vid henoch schönlein nefrit

A

svårare debutsymtom
- värre nefrit om mycket buksmärta/hudlesioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

förlopp henoch schönlein nefrit

A

brukar gå över av sig själv
- om det inte gör det ska man tänka IgA nefrit istället
- ev. är IgA nefrit och IgA vaskulit samma sjukdom, men separeras idag
- samma bild i mikroskop(biopsi, men vid vaskulit även IgA deposition i huden

32
Q

IgA-nefrit

A

1-2 dagar efter ÖLI
- pojkar

risk: 20-40% får njursvikt med tiden
- ska därmed följas livslångt, ger kronisk njurssvikt

33
Q

prover vid IgA-nefrit

A

C3 normal

34
Q

bra diff mellan postinfektiös GN och övriga nefriter (IgA nefrit/vaskulit)

A

C3 låg vid streptokock GN
- normal vid övriga

35
Q

åtgärd vid IgA-nefrit

A

klinisk bild och biopsi ger diagnos
- kan ha smygande/stormande förlopp

biopsi visar: mesangial IgA deposition

36
Q

beh IgA-nefrit

A

ACE-I
kortison
cellhämmande kan bli aktuellt (cellcept)

37
Q

ipren kan ge

A

tubulointerstitiell nefrit
- TINU: tubulointerstitiell nefrit och uveit syndrom

har man ingen ful sticka fundera på om NSAID kan vara orsak till krea-stegring

38
Q

svår GN

A

kraftig proteinuri
krea-stegring
HT
kvarstående hematuri

= öka tempo i utredning

39
Q

nefritiskt syndrom

A

hematuri
albuminuri
HT
njurfinktionsnedsättning

40
Q

nefrotiskt syndrom

A

uttalad proteinuri > 3.5 g/dygn
- u-alb/krea > 400 mg/mmol
hypoalbuminemi < 25 g/L
hyperlipidemi
ödem

41
Q

när remiss från vc för utredning vid proteinuri

A
  1. akut remiss om: 3+ sticka, ödem eller HT
  2. bestående 2+ sticka
42
Q

när måste man INTE utreda proteinuri

A

övergående proteinuri på sticka (< 3+)
ortostatisk proteinuri, dvs skillnad morogn/kväll

43
Q

vad signalerar mer allvarlig bild

A

krea-stegring
hematuri
ödem
HT
3+ sticka

44
Q

orsaker till proteinuri

A

feber, ortostatiskt, träning

nefrit, nefros

njurdysplasi

njursvikt

pyelonefrit

UVI

makroskopisk hematur

tubulär proteinuri

45
Q

proteinfiltration normalt

A

småprotein filtreras i glomeruli (hormon, enzym, myoglobin)
- återabsroberas i tubuli

albumin som är mellanstort ska ej filtreras, samt stora proteiner (fibrinogen, IgM)
- om de gör de = skada i barriären

46
Q

grundutredning vid proteinuri

A

u-albumin/krea-kvot (morgonprov)
s-albumin
u-odla

elstatus, BT, ULJ

47
Q

behandling proteinuri

A

bakomliggande orsak, ACE/ARB för HT

48
Q

nefrotiskt syndrom generellt

A

brukar generellt ej ge bestående njurskada men kan vara mycket besvärande under längre tid

49
Q

varför blir man svullen vid nefros

A

nedsatt osmotiskt tryck, förlorar albumin vilket minskas kolloidosmotiskt tryck

50
Q

komplikationer till sänkt albumin

A

dålig cirk
njursvikt
infektion
tromboembolism
lungödem
HT
hyperlipidemi

51
Q

den vanligaste nefros-diagnosen

A

minimal change disease
- pojkar 2:1
- 80-90% av barnen är < 12 år
- dominerande orsaken till nefrotisk syndrom barn (80% är barn, men alla kan drabbas)

52
Q

minimal change glomerulonefrit

A

podocytskada, ger proteinläckage
- snabb debut med nefrotiskt syndrom
- skada podocytutskott via cytokiner från konstiga T-celler
- idiopatiskt, ass med hodgkins lymfom

symtom
- uttalat nefrotiskt syndrom barn (vuxna mindre dramatiska)
- viktuppgång, ev pleuravätska

53
Q

vad består filtrationsbarroären av

A

podocyter
basalmembran
endotel: porer
glykokalyx

54
Q

patofys vid minimal change

A

podocyterna skadas genom cytokinfrisättning från abnormala T-celler → sämre barriär → läckage av albumin → proteinuri och nefrotiskt syndrom

55
Q

diagnostik minimal change

A

biopsi
- IF ofta normal
- elektronmikroskop: minskat antal podocyter

56
Q

behandling minimal change

A

steroider i nedtrappning

saltrestriktion

BT-behandling, ACE (minskar proteinuri), ev furix men försiktigt

trombosprofylax om albumin < 25

statiner

ev IM (cyklosporin, cyklofosfamid)

57
Q

furix vid minimal change?

A

risk att förvärra njursjukdom då ödem innebär att vätska finns. påfle ställe

ev kan man ge albumin för att dra in vätska och sedan furix

58
Q

prognos minimal change

A

40-50% får bara ett skov, men recidiv är vanligt
- ofta god slutprognos, men vissa fall kräver IM (cyklofosfamid/cyklosporin)

59
Q

urinvägsinfektion barn

A

cystit
- temp < 38.5, CRP < 20

pyeklonefrit
- temp > 38.5, CRP> 20
- äldre barn har tydlig flanksmärta, buksmärta, illamående

60
Q

obs spädbarn med pyelonefrit

A

ibland otydliga symtom så diff ska finnas på vida indikation
- ff.a. om feber utan andra symtom

61
Q

diagnostik urinvägsinfektion

A

uristicka och alltid odling på barn
- elstatus
- ev blododling

62
Q

farför viktigt med utredning av urinvägsinfektion

A

farligt: sepsis, njurskada

AB kan behövas

viktiga fynd kan göras

63
Q

vilka drabbas lättare av UVI

A

missbildningar urinvägar: reflux

förstoppning

gleskissning

sexdebut

kateter

nyligen ab

64
Q

prevalens UVI

A

pojkar vanligt första 6-12 mån, sällan UVI efter. 1åå
- pga missbildningar med reflux

prevalens < 7 åå: 7-8% flickor, 2% pojkar

65
Q

anamnes vid urinvägsinfktion

A

feber
miktionssymtom
förstoppning
hereditet
STRÅLE: VALVEL???
SEX-DEBUT, STI

66
Q

status urinvägsinfektion

A

yttre genitalia barn
- sammanväxningar, urinrör fel plats?
- buk-palpation?

67
Q

prover vid urinvägsinfektion

A

u-sticka och alltid u-odling
- blåspunktion barn < 6 mån
- mittstråleprov (2 odlingar från olika miktioner)
- tappningskateter

68
Q

nitrit på sticka

A

positivt kan vara bakteriuri
- falskt + om makroskoisk hematuri, förhudsflora

negativ trots att 50% har bakterieui

69
Q

LPK sticka

A

positivt stöder diagnos UVI

kan va falskt + vid feber generellt

neg talar starkt emot UVI

70
Q

behandling UVI barn

A

aldrig ab utan odling är grund
1. iv. cefotaxim, meropenem
2. po: cefixim, trim-sulfa

obs kräkningar, AT

71
Q

riskfaktorer för njurskada vid urinvägsinfektion

A

högt CRP > 70

annan bakterie än e. coli

stänkt njurfunktion

recidiv av pyelonefrit
= utred

72
Q

vidare utredning vid recidiv. avurinvägsinfektiner

A

syfte att hitta bakomliggande orsaker som kan skada njuren
1. ulj: hydronefros?
2. DMSA-scintigrafi (gammakamera, kan se parenkymskada)
3. MUCG miktionsuretrocystografi (kissar ut kontrast som inj via kateter

73
Q

vad kan man hitta med DMSA-scint vs MUCG

A

DMSA-scint: parenkymskada

MUCG: reflux, valvel, blåspatologi

74
Q

reflux

A

grad 1-5
- höggradig reflux påverkar och dilaterar njuren, ökar risk för UVI

75
Q

uretravalvel

A

kongenitalt, slemhinnesegel som kan täppa till uretra helt/delvis i höjd med prostatan

risk för medfödd njursvikt

viktigt med KAD, snar op, stor risk för njursvikt
- får ofta tidigt pyelonefrit
- FRÅGA OM STRÅLE

K10: pediatrik (33 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions