Föreläsning 2. ska man vaccinera barn Flashcards

1
Q

vad har sänkt dödstal barn

A

vaccination

nutrition

hygien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vaccinets historia

A

kokoppor (vacca latin för ko): vaccin mot smittkoppor

senare levande försvagade vaccin t.ex. kolera och rabies

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

aktiv vs passiv immunisering

A

aktiv: stimulera kroppens IF till att bilda ak

passiv: överföring av ak
- transplacentära ak
- specifika ak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

levande vaccin

A

mässling, påssjuka, rödahund, vattkoppor, BCG

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad måste man obs vid levande vaccin

A

immunbrist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

inaktiverade vaccin

A

hela: polio, hepatit A, kolera

fraktionerade subenheter: hepatit B, influensa, kikhosta

fraktionerade toxoider: difteri, stelkramp

fraktionerade rena polysackarider: pneumokock, meningokock

fraktionerade polysackarid-konjugat: HiB, peumokocker, meningokocker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vaccin mot RSV?

A

monoklonala AK
studie på g

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

grundprinciper i immunisering

A

aktiv/passiv

levande/inaktiv

primärimmunisering/booster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

grundprinciper i immunisering

A

aktiv/passiv

levande/inaktiverat

primärimmunisering/booster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vaccin som ingår.i vaccinationsprogramet

A

rotavirus

difteri, stelkramp, kikhosta

polio

HiB

pneumokocker

mässling, påssjuka, röda hund (MPR)

HPV

hepatit B

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

rota

A

6 v

3 mån

5 mån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

difteri
stelkramp
kikhosta

A

3
5
12 månader

+ 5 år
+ åk 8-9

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

polio

A

3
5
12 månader

+ 5 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hib

A

3
5
12 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

pneumokocker

A

3
5
12 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

MPR

A

18 mån

åk 1-2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

HPV

A

åk 5 (2 doser)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

hepatit B

A

3
5
12 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vaccinationsstatus barn

A

> 90% täckning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vanliga biv

A

feber
smärta instickstället

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

tetanus

A

muskelspasm/kramp

trismus=vanligaste debutsymtomet

sarkastiskt leende

svårt att svälja

stelhet

trycker över bröst, andningsbesvär

desto kortare tid mellan skada och symtom (<7 dagar) desto sämre prognos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

neonatal tetanus

A

svaghet

oförmåga att suga

generaliserade kramper

stelhet

opistotonus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

neonatal tetanus

A

svaghet

oförmåga att suga

generaliserade kramper

stelhet

opistotonus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

difteri

A

först nekrotisk bildning tonsiller och farynx

heshet, stridor, andnöd, kruppliknande hosta

nekros av njurtubuli och leverparenkym

kardiomyopati, demyeliniserande neuropati

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

beh difteri

A

anti-toxin iv (AK)

pc eller erytromycin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

spridning difteri

A

människan är reservoar för corynebacterium diphtheriae

spridning via luftdroppar, luftvägssekret, hudskador

dåliga SES, överbefolkning och låg vaccinationstäckning risk

70-80% vaccinerade för att förhindra epidemier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vilka vacciner är man eniga om är bra

A

difteri

stelkramp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

DTP-vaccin

A

difteri
tetanus
pertussis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

kikhosta

A

vaccination sedan 96, därefter minskad incidens

obs att vuxna bli sjuka!!!
Störst incidens idag i åldersgrupp > 40 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

rek kikhosta-vaccin till gravida 3e trimestern?

A

allt bättre vetenskapligt underlag

rek i flera länder

säkerhetsdata har kommit, troligen rek SNART

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

ska man ge postexpositionsprofylax vid kikhosta

A

ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

hur ska man hantera kikhosta

A

tidig provagning, diagnostik och behandling med AB när kikhosta misstänks hos spädbarn eller hos någon i spädbarnets närhet
1. spädbarn < 6 mån ska få AB-profylax vid misstanke om smitta
2. barn < 12 mån bör få beh vid symtom som tyder på kikhosta även om sjukdom ej är konstaterad ännu
3. smittspårning vid konstaterad kikhosta
4. person med kikhosta bör tillfrågas om ev kontakt med spädbarn och ab-beh bör övervägas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

symtom hos spädbarn som motiverar provtagning kikhosta

A

hosta utan andra symtom

hosta med: kikning, cyanos, kräkning, apné

apné (kan vara enda symtomet)

symtom ovan som ej observeras men som föräldrar berättar om

34
Q

symtom barn/vuxna som motiverar provtagning kikhosta

A

hosta hos äldre barn, ungdomar, vuxna om de har nära kontakt med spädbarn

hosta hos gravid kvinna i slutet av grav (3e trim)

–> om kikhosta misstänks bör spädbarnet få beh tidigt, redan innan provsvar kommit

35
Q

varför viktigt att behandla kikhosta

A

Behandla. Dödlig sjukdom för de minsta barnen < 3 månader (80% av dessa blir inlagda)

36
Q

diagnostiska metoder kikhosta

A

PCR: förkylningsfas, hostfas

bakterieodling

serologi

37
Q

vanliga faser vid kikhosta

A
  1. inkub 1-3 v
  2. förkylningsfas 1-2 v
    - mest smittsam
  3. hosta och hosta i attacker 3-8 v
  4. återhämningsfas 12 v ish
38
Q

allergiska symtom efter vaccination

A

samma förekomst som placebo
- pipig andning, utslag, rinit

39
Q

tecken på nackstelhet

A

brudzinskis neck sign
- böjer knä/höft när man flekterar nacke

Kernigs sign
- 90 grader i höftled, extendera sedan i knäled (stelhet hamstrings gör att man ej kan räta ut benet)

40
Q

resultat HIb-vaccin

A

meningit och epiglottit nästan utrotat barn

dvs invasiva infektioner med HiB har nästan försvunnit

41
Q

polio-sjukdomsbild

A

hög feber
svår muskelsmärta
snabb paralys i ext
ofta blåspares och tarmatoni
smärta, spasticitet, nack-ryggstelhet
maximal förbättring efter 6 mån
hypoxi pga svaghet andningsmuskler

42
Q

vart hittar man poliovirus

A

svalg, avföring
mer sällan likvor

43
Q

post-polio-syndrom

A

nya neurologiska symtom ofta efter 25-35 år (25-35%)

muskelsvag, smärta, atrofi, trötthet

samma muskler som vid första insjuknandet

orsak oklar

44
Q

VAPP: vaccine-associated paralytic poliomyelitis

A

oralt poliovaccin: liten risk att det levande vaccinet muterar och blir mer aktivt
- 2-4/1 miljon

45
Q

mässlingen: klinik

A

feber, hosta (ÖLI)
konjunktivit
ljusskygghet

inom 2-3 dagar: kopliks spot på kindslemhinna

hudutslag: erytematöst, börjar i ansikte/nacke och sprider sig inom 3 dagar till bål och extremiteter, antar mer brunaktig färg. Under denna tid vanligen hög feber

46
Q

komplikationer mässling

A

1/1000-10 000 dör ff.a. pga
- pneumoni
- akut encefalit (1/1000): mässling-encefalit är mild/självbegränsande hos de flesta men 15% får snabb progressiv fatal sjukdom inom 24h efter diagnos

47
Q

association MPR-vaccin och autism

A

nej –> dåliga studier sa det men nej nej

48
Q

vilka behöver ytterligare vaccin mässling

A

sedan 1982 ingår 2 sprutor i allmänna vaccinationsprogrammet, de flesta efter födda efter 1975 har fått 2 sputor, de som är födda före 1960 har haft mässling=immuna

de som är födda 1970-1982 och som bara fått en mässlingspruta kan behöva komplettera skyddet

49
Q

parotit-klinik (påssjuka)

A

1/3 subklinisk eller mild ÖLI

hv, buksmärta, aptitlöshet initialt

parotissvullnad: 70% bilateralt

feber 3-5 dagar, parotissvullnad 7-10 dagar

50
Q

komplikationer parotit

A

CNS-infektion: 3-10 dagar efter debut, 20% får kramper, risk för kvarstående besvär (ataxi, aqueduktusstenos)

orkit: 15-35%, svullen testikel 3-7 dagar, risk sterilitet

51
Q

take home påssjuka-vaccin

A

parotit ger rel ofta komplikationer, vaccinet är snällt

52
Q

röda hund: klinik

A

icke-specifika prodromala symtom
- feber, ögonsmärta, halsfluss, artralgi, GI
- 1-5 dagar innan utslag

utslag från hv

lymfkörtlar suboccipitalt svullna

53
Q

kongenitalt rubella-syndrom

A

fosterinfektion kan leda till spontan abort eller fosterdöd

kongenitala defekter hos > 80% av spädbarn som infekteras första trimestern (nästa inga efter gv 16)

påverkar ofta organ som: hjärta (PDA, PS), ögon, hjärna, hörsel (dövhet vanligast)

54
Q

rubella-vaccination sucess

A

sluppit kongenitala tillstånd iom vaccination pga infektion under grav

55
Q

pneumokocker

A

flera vacciner, skyddar mot olika kapsel-typer

skydd invasiva bakterieinfektioner

56
Q

Rotavaccin - vart behövs det

A

behövs i utvecklingsländer
- dödar 1/2 milj per år i dessa länder

57
Q

risk gamla rota vaccin

A

invagination (1/10 000)

58
Q

hur ser man på invaginationsrisken idag vid rota-vacc

A

invagination är ovanlig diagnos, drabbar ff.a. barn 5-9 mån (3-11)

drabbar 1-6/100 000, dvs vaccin medför 1-7 fall/år

störst risk 1-2 v efter vaccin

59
Q

obs rotavirus

A

vaccinvirus i avföring ibland flera veckor

= obs anhöriga med immunbrist

60
Q

humant papillomvirus och vaccin

A

skydd livmoderhalscancer
- näst vanligaste cancerformen kvinnor

ändtarm+manliga könsorgan

HÖG TOLERANS + EFFEKTIVITET

61
Q

VARFÖR vaccineras ej barn

A

rädsla för biv

bättre med “naturlig immunitet”

liten risk att drabbas av sjukdom

vill att barnen ska “mogna mer”

62
Q

risk sjukdom vs vaccin: 1 exempel

A

mässling
- pneumoni: 1/200
- encefalit: 1/2000
- dödsfall: 1/3000

MPR
- encefalit: 1/1 miljon

63
Q

möjliga konsekvenser av vaccin ekologiskt när sjukdom minskar

A

andra typer av bakterier kan ta över som vi ej är vaccinerade mot t.ex. pneumokocker av annan serotyp (ekologiskt tomrum)

modifikation virus/bakterie

64
Q

obs obs allergi mot MPR?

A

risken för anafylaktiska reaktioner av MPR är små, vid anamnes på svår systemisk reaktion av gelatin bör pat ges MPR-vaccin utan gelatin (gelatin=används för att stabilisera vacc)

65
Q

ägg i vaccin

A

MPR och TBE
- ta vaccin på allergi/barn-mott med anafylaxiberedskap om ovalbumin-allergi

66
Q

ägg finn i följande vacciner

A

MPR, TBE, influensa, gula febern, rabies

67
Q

influensa-vaccin och gula-feber: äggallergi

A

influenavacc kan ge till barn med måttlig allergi mot ägg (innehåller äggvite-protein)

svårt allergiskt barn med risk för anafylaxi bör remittera till allergolog

gula febern innehåller högre nivåer ovalbumin, bedömning av allergolog och pricktet med ägg bör göras innan vaccination

68
Q

får barn mer infektioner tiden efter vacc då kroppen tar hand om vaccinet

A

nej
Finns igen evidens på att man är mer känslig mot infektion efter vaccination

69
Q

hepatit B

A

ingår ej i allmänna vacc-programmet pga uppfyller ej lagens krav på samhällsekonomiskt hållbart

MEN

Sedan 2016 erbjuds vaccination mot hepatit B inom regionala vaccinationsprogram i hela landet.

70
Q

vattkoppor

A

drabbar nästan alla < 12 år

1.5-3/1000 kräver sjukvård

död har förekommit (underliggande svår sjukdom risk)

71
Q

komplikationer vattkoppor

A

allvarligare komplikationer till vuxna > barn

pneumonit: 2-4 dagar efter utslag

sek bakt hud infektioner

encefalit

cerebellär ataxi

aseptisk meningit

myokardit

artrit

72
Q

neurologiska komplikationer vattkoppor

A

oftast drabbas < 5 år och > 20 åå

kommer dag 2-6 efter utslagen

tros bero på vaskulit eller immunmedierad genes

meningoencefalit: kramper, nackstel, medvetandesänkt
- encefalit 2-3 dygn (kort duration)

cerebellär ataxi: gradvis utv gångsvårigheter, nystagmus, talpåverkan i veckor

73
Q

vattkoppsvaccin

A

förebygger komplikationer av infektionen hos normala barn och vuxna

förebygger neonatal infektion VZV

förebygger infektion IS

74
Q

vaccin herpes zoster

A
  1. zostervax: levande attenuerat
  2. shingrix: rekombinant subenhet

–> Vet ej när/om det blir allmän vaccination (för dyrt)

75
Q

take home om anafylaxi vid vaccination

A

Många kommer på remiss till allergi då de fått “anafylaxi”. Misstanke om allergi. Dock så är många av dem vasovagala reaktioner

76
Q

anafylaxi-klinik

A

debut minuter (30) efter vacc

pip/väs, stridor

takykardi, hypotension

flush, kliande, urtikaria, angioödem

bukkramp

påverkat medvetande/medvetandeförlut

77
Q

vasovagal reaktion klinik

A

under tiden som eller kort tid efter injektionen av vacc

normal andning, hypervent

bradykardi, hypotension = självbegränsande

blek, svettig, kall, fuktig hud

illamående, kräk

självbegränsande förlust medvetande, bra svar på liggande läge

78
Q

vid misstanke om allergi

A

allergolog bedömer hur vaccination ska genomföras utifrån pricktest, utredning

79
Q

vid misstanke om allergi

A

allergolog bedömer hur vaccination ska genomföras utifrån pricktest, utrednings

80
Q

svåra allergiska reaktioner covid

A

0.5/100 000

  1. kvarstanna 15 min efter vacc
    - anafylaxiberedskap på plats
  2. om man haft svår allergis reaktion mot allergen t.ex. födoämne/insekt ska man stanna 30 min på plats med möjlighet för akutbeh (t.ex. vårdcentral)
  3. om man har misstänkt (annat inj LM/vaccin) eller tidigare svår allergi mot PEG (polyetylenglykol) ska man avvakta vaccin alt. på sjukhus med narkosberedskap
81
Q

vilka sår kan ge risk för stelkramp

A

alla, även obetydliga

  • adekvat sårvård viktigt