Föreläsning 2. ska man vaccinera barn Flashcards
vad har sänkt dödstal barn
vaccination
nutrition
hygien
vaccinets historia
kokoppor (vacca latin för ko): vaccin mot smittkoppor
senare levande försvagade vaccin t.ex. kolera och rabies
aktiv vs passiv immunisering
aktiv: stimulera kroppens IF till att bilda ak
passiv: överföring av ak
- transplacentära ak
- specifika ak
levande vaccin
mässling, påssjuka, rödahund, vattkoppor, BCG
vad måste man obs vid levande vaccin
immunbrist
inaktiverade vaccin
hela: polio, hepatit A, kolera
fraktionerade subenheter: hepatit B, influensa, kikhosta
fraktionerade toxoider: difteri, stelkramp
fraktionerade rena polysackarider: pneumokock, meningokock
fraktionerade polysackarid-konjugat: HiB, peumokocker, meningokocker
vaccin mot RSV?
monoklonala AK
studie på g
grundprinciper i immunisering
aktiv/passiv
levande/inaktiv
primärimmunisering/booster
grundprinciper i immunisering
aktiv/passiv
levande/inaktiverat
primärimmunisering/booster
vaccin som ingår.i vaccinationsprogramet
rotavirus
difteri, stelkramp, kikhosta
polio
HiB
pneumokocker
mässling, påssjuka, röda hund (MPR)
HPV
hepatit B
rota
6 v
3 mån
5 mån
difteri
stelkramp
kikhosta
3
5
12 månader
+ 5 år
+ åk 8-9
polio
3
5
12 månader
+ 5 år
Hib
3
5
12 månader
pneumokocker
3
5
12 månader
MPR
18 mån
åk 1-2
HPV
åk 5 (2 doser)
hepatit B
3
5
12 månader
vaccinationsstatus barn
> 90% täckning
vanliga biv
feber
smärta instickstället
tetanus
muskelspasm/kramp
trismus=vanligaste debutsymtomet
sarkastiskt leende
svårt att svälja
stelhet
trycker över bröst, andningsbesvär
desto kortare tid mellan skada och symtom (<7 dagar) desto sämre prognos
neonatal tetanus
svaghet
oförmåga att suga
generaliserade kramper
stelhet
opistotonus
neonatal tetanus
svaghet
oförmåga att suga
generaliserade kramper
stelhet
opistotonus
difteri
först nekrotisk bildning tonsiller och farynx
heshet, stridor, andnöd, kruppliknande hosta
nekros av njurtubuli och leverparenkym
kardiomyopati, demyeliniserande neuropati
beh difteri
anti-toxin iv (AK)
pc eller erytromycin
spridning difteri
människan är reservoar för corynebacterium diphtheriae
spridning via luftdroppar, luftvägssekret, hudskador
dåliga SES, överbefolkning och låg vaccinationstäckning risk
70-80% vaccinerade för att förhindra epidemier
vilka vacciner är man eniga om är bra
difteri
stelkramp
DTP-vaccin
difteri
tetanus
pertussis
kikhosta
vaccination sedan 96, därefter minskad incidens
obs att vuxna bli sjuka!!!
Störst incidens idag i åldersgrupp > 40 år
rek kikhosta-vaccin till gravida 3e trimestern?
allt bättre vetenskapligt underlag
rek i flera länder
säkerhetsdata har kommit, troligen rek SNART
ska man ge postexpositionsprofylax vid kikhosta
ja
hur ska man hantera kikhosta
tidig provagning, diagnostik och behandling med AB när kikhosta misstänks hos spädbarn eller hos någon i spädbarnets närhet
1. spädbarn < 6 mån ska få AB-profylax vid misstanke om smitta
2. barn < 12 mån bör få beh vid symtom som tyder på kikhosta även om sjukdom ej är konstaterad ännu
3. smittspårning vid konstaterad kikhosta
4. person med kikhosta bör tillfrågas om ev kontakt med spädbarn och ab-beh bör övervägas