föreläsning 9: blås-tarm rubbning Flashcards
funktionell gastrointesntinal sjukdom (FDIDS)
funktionell förstoppning vanligast i alla åldrar
- regrurgitationer: vanligt, obs om de tappar vikt
- kolik 3 mån
- dyschezia: dyskoordination bajsning, god prognos
- funktionell diarre
- cykliska kräkningar
- IBS senare
förstoppning hos barn
rektum blir distenderad, reflex avmattas om rektum är fylld kroniskt
läckage beror nästan alltid på förstoppning = så börja med att behandla förstoppning
vanlig orsak till förstoppning
kniper, håller sig
känsliga perioder då avföringens konstisens ändras
8 mån: mer fast föda
2-3 år: pottränar
5-6 år: skolstart, kniper och håller sig
blöjor problem
UVI
tarmtömning och blåstömningsbesvär
epidemiologi
ökande problem med förstoppning ålder 0-14 år
- livsstil: kost, stress, fysisk aktivitet
patofys förstoppning
tarmen blir utvidgad och slö, avmattad reflex
dröjer innan tarm bli slank igen och att man återfår reflex
onda cirkeln av förstoppning
hård avföring
- spänner, kniper
utsänd rektum
avmattad reflex
ej bajsnödig
vattenabsorption, hård avföring
smärta, fissur
rädsla att bajsa
diagnos förstoppning ROM IV
minst 2 av symtomen/vecka i 4 veckor
< 3 avf/vecka
läckage avföring (minst 1/vecka)
smärta/hård avföring
beteende: kniper, håller emot
stor avföring g(stopp i toan)
rektum utfylld
största orsaken till förstoppning
funktionell störning 95%
- smärta
- idopatiskt, långsam tarm (familjärt), brist på tid, paradoxalt knip (omogen tarm, dyschezi)
annat
- anatomisk förändring: analatresi (ofta med fistel t.ex. perineum/urinrör), analektopi, analstenos, analfissur, megarektum (mb hirsprung)
- psykogen: autism, depression, anorexi, utsatthet
redflags –> när man ska fundera på andra orsaker än funktionellt
- debut första levnadsveckorna särskilt vid amning
- utspänd buk, kräk
- mekonium > 48 h (ej prematura)
- hereditet för hirsprung
- dålig viktuppgång
- avvikande anatomi, neurologi
- blod i avföringen eller avvikande färg utan fissur
- psykosociala problem
- dålig effekt på behandling
övergång till ersätttning
kan ge förstoppning
blod i avföringen
vanligt vid förstoppning
- brukar ej utreda om tydlig förstoppning, t.ex. ej väöbehandlad
- försvinner blod vid beh är man nöjd
- cancerrisk liten men finns
återfall förstoppning
t.ex. vid resor, magsjuka osv
- betyer inte att det är annan orsak än funktionell förstoppning
utredning
anamnes
bajsdagbok, bristolskala + blåsmiktion
tillväxtkurva
status och PR om det tillför något
TG-AK (ev. TSH, Ca)
fynd vid förstoppning
analfissur
portvaktstagg: läkning efter analfissur
analmissbildning/atresi
utspänd buk
hirsprung
avsaknad av ganglieceller i tarmsegment
- vidgad tarm proximalt om detta
- sen mekoniumavgång
- hereditet
pedagokikens vikt
svårt för föräldrar att förstå att det är en funktionell sjukdom
- vill ha tydlig bakomliggande orsak
- behandling är lång, rutiner viktigt
lavemang
bra om fekalom eller avföringsläckage
- ge varannan dag vid förstoppning
- t.ex. varannan dag (x5)
cilaxoral
används mer idag, stimulantia/tarmirriterande
- inga problem vid långtidsanvändning
pyramid för behandling
- utbildning, toarutiner, belöning, bajsdagbok
- mjukgörande
- laktulos eller makrogol
- makrogol=movicol - regelbundet lavemang
- stimulantia: cilaxoral
- irrigation, andra LM
- appstomi
evakuering
vid fekalom eller svår förstoppning
- högdos makrogol eller lavemang (dos beror på ålder): 3-5 dagar
- lavemang: klyx
ej om lindrig förstoppning
hur ge klyx
dagligen samma tid 3-4 dagar
sedan varannan dag 1 v
glesa ut under ytterligare 1 v
(ges med tappningskateter)
undvik helst
mikrolax
= svider
+ - lavemang
+
diagnostiskt
illustrativt
god start på beh
få bort läckage, fekalom
mindre ont i magen
- jobbigt
integritet
underhållsbehandling
6-9 månader, längre vb
- kostvanor: undvik pasta, mjölk, vitt bröt, fullkornsvälling
- mer: fiber, dryck, grönt, grovt bröd (men dålig evidens) - toarutiner
- sittställning, fokus, tid, positiv ass - fysisk aktivitet och vila
- lösande LM
makrogoler
movikol junior: from 2 år
forlax: från 6 mån
disackarider
laktulos
- till de minsta, men inget förstahandspreparat
ex på losande
- makrogoler: movikol/forlax
- disackarider: laktulos
- importal
- laktobaciller: sempers magdroppar
= sätt ut gradvis men behåll goda rutiner
obs blås-tarm
om blåsproblem vill man gärna behandla förstoppning först
- systemen påverkar varandra
- neurologiskt (samma nerver), mekanisk påverkan, beteende/rutiner/motivation
- överaktiv bäckenbotten sek till att man kniper
blåsproblem
inkontinens, infektioner, LUTS
= blåsdysfunktion
viktigaste skudd mot UVI
urinvägarnas viktigaste försvar mot infektioner är regelbunden tömning, därmed är RIK bra för att etablera flöde
genes till blåsdysfunktion
- neurogen
- central skada: CP
- spinal skada: RM-bråck, tumör, myelit, blödning, trauma - idiopatiskt/funktionellt
- omogen?
neurogen blåsrubbning
problem: inkontinens, UVI, njurskador, beroende av andra
utredning: anamnes, status, radiologi, urodynamik
mål: friska njurar, torra barn, självständiga individer
medel: RIK, blåslugnande LM, botulinum-toxin, kir
urininkontinens
normal blåsfunktion men
- sängvätning, uretrovaginal reflux (urin kvar i vagina)
- idopatiskt/funktionellt
- psykogen, neurogen, strukturellt
OFARLIGT MEN PÅVERKAR LIVET MYCKET, LÄTTBEHANDLAT
LUTS
- överaktiv blåsa
- inkontinens dagtid
- trängningar
- täta miktioner > 7 dagar
- gleskissare <= 3/dygn
- skratt inkontinens
- igångsättningsproblem
- ABU, UVI
åtgärder vid inkontinens
- bra rutiner ao
- kissa regelbundet (6 ggr/dag), bajsa 1 ggr/dag (beh ev förstoppning)
- vätskeintag
får man inte ordning på tarm så utreds man
- miktionslista, flödesmätning räcker ofta
utredning om man ej får ordning på urininkontinens
anamnes
s-sticka, odling
miktionslista, flödesmätning, RS
–> nästa steg om man ej förstår problem eller om neurologisk skada
- invasiv urodynamik
utredning om man ej får ordning på urininkontinens
anamnes
s-sticka, odling
miktionslista, flödesmätning, RS
–> nästa steg om man ej förstår problem eller om neurologisk skada
= invasiv urodynamik (cystometri)
åtgärder vid inkontinens miktion
- magbehandling –> tar ej emot remiss om man ej behandlat mage samt < 6 år
- uroterapi
- antikolinergika
- oxybutynin: enda godkända för barn - b3-agonist: betmiga
- neuromodulering, nervstimulering
- transkutan stimulering 20 mi/kväll
- inga biv
åtgärder vid inkontinens miktion
- magbehandling –> tar ej emot remiss om man ej behandlat mage samt < 6 år
- uroterapi
- antikolinergika
- oxybutynin: enda godkända för barn - b3-agonist: betmiga
- neuromodulering, nervstimulering
- transkutan stimulering 20 mi/kväll
- inga biv - biofeedback
enures
ofrivillig urinavgång under sömn hos barn > 5 år (vanligare hos mindre barn)
- stor hereditet
- pv sköter, ska behandlas (effektiv, riskfritt)
patofysiologi enures
- nattlig polyuri (ADH)
- sömn/arousal-effekt
- svaga signaler, svårt att vakna - psykosomatisk/motorik utv
= psykisk belastning - LUTS: överaktiv blåsa, liten blåsa
- genetik
utredning enures
anamnes
status
urinstatus
överväg miktionslista, flödesmätning, RS (äldre barn, ej effekt beh)
redflags enures
polydipsi
- DM, DI
växer ej
- njursjuk?
debut fel ålder
- 12-13 år!!!!
- nästan alltid andra fel då
patogenes och beh utifrån huvudproblem enures
nattlig polyuri
- ADH = desmopressin
överaktiv blåsa LUTS
- antikolinergika
djup, störd sömn (sover dåligt högre BT/HF=högre diures, mer of benrörelse)
- enureslarm
enureslarm
från 5 åå
- vaknar, ökar blåskapaciteten
- testa minst 4-6 v
- recidiv risk 20-30%
- sensor i byxan som märker när urin kommer, då ska man vakna
- kan bota, använder kroppens egna system
desmopressin
minirin
- få biv, snäll
- bättre dyngsprofil för ADH, mindre primärurin
- munlöslig tablett
- från 6 åå, beh 3 mån, därefter succ utsättning
- reducera vätskeintag
- risk för recidiv 30-50%
- hjälper bra så länge man tar det. menska EJ ätas för länge
