15. akut pediatrik 1 Flashcards
immunförsvar små barn
nyfödda går från steril miljö till kolonisering hud/tarm/slemhinnor
- behövs för att utveckla IF
- kommensaler accepteras pga IF ej utvecklat generellt (adaptiva, medfödda) mindre inflam svar
vid 2 års ålder närmar sig barnet vuxet IF, helt normalt först i tonåren
placenta IgG räcker 9 månader, samtidigt som egen AK-produktioner kommer igång
take home
nedreglerat/omoget IF vid födsel, därmed infektionskänslighet ff.a. mer viruelnta agens
→ har mamman neutraliserane ak ökad skydd för infektion, vaccination bidrar även till ökad nivå egenproducerade ak
feber
> 38 grader
feber hos barn
vanligt, det viktiga är inte feber utan AT
desto yngre barnet är desto mer hänyns tar man till feber, alla barn < 12 mån ska bedömas samma dag
risk: omoget IF varpå allvarlig infektion kan föreligga
barn tom 2 mån blir alltid gula
traigering vid feber
RETTS-P
0-2 mån: gul 36-38, orange om < 36 > 38
3-6 mån: grön 36-39, orange > 39 < 36
> 6 mån orange om > 41 < 35
obs
temo > 38.5 > 3 dagar och ATpåverkad
normala parametrar barn 0.2 mån
AF 30-65
sat >= 93%
puls 100-180
temp 36-38
åtgärd vid feber
paracetamol
- 15-20 mg/kg x4
ibuprofen från 3 mån
- 5-8 mg/kg x3
red flags vid sjukdom
spädbarn
- trött, slö, dålig kontakt, svårtröstad, matningssvårigheter, kräkning + AT-påverkad, ful färg, andning, petekier pustler
förskolebarn: mindre aktiv, apatisk, kräk, matvägran, petekier, pustler
äldre barn: slö, AT, hv, petekier/pustler, organspecifika symtom
RETTS-P orange/röd, IS/IM beh, magkänsla
andning påverkad
gruntning
takypne
indragningar
gnyende
förkylning
ÖLI: barn får extra många förkylningar första året pga IF är svag, tränas up
snuva, hosta, andning
ofta spädbarn som kommer till akuten pga obligata näsandare och anatomiskt mer trångt, kan påverka matning
beh ÖLI
symtomatisk
ingen evidens hostmedicin
näsrengöring: NaCl, bröstmjölk, nässug, näsdroppar
viruskrupp
obstruktiv laryngit
- pseudokrupp = parainfluensa
- äkta krupp = difteri
vanligt, 3 mån-3 år, god prognos men ger andningssymtom
- snuva, feber, vaknar ofta nattetid med andningbesvär (stidor, skällhosta, ångest)
- stridor, hes, skällhosta, sat/AF, ångest
behandling krupp
sitt upprätt, lugn och ro
- underlätta andningsarbte, sänk syrgasbehov
vb: betabred/dexametason, adrenalin-inhalationer, syrgas
bedömning av grad av krupp
- mild
- inga vilostridor
- dexametason (0.15 mg/kg) eller betapred 0.4 mg/kg - medel
- vilostridor, ej letragi
- dexametason/betapred + inh adrenalin (1 mg/ml, 1-2 ml) - svår
- letragi, irritabel
- dexametason/adrenalin/syrgas, intuberingsberedskap
diff krupp
främmande kropp
bakteriell trakeit
epiglottit
obstruktiv bronkit vs infektionsutlöst astma
infektionsastma: 15-20% av alla barn 1-2 år, växer bort innan 3-4 åå
trängre luftväg, tillfällig svullnad (men inte samma inflammatoriska process som vid astma)
därmed inte lika viktigt med ICS vid lindriga besvär
i samband med förkylning pipande/växande andning, andningsarbete, långt ex, hosta nattetid, ibland påverkad pox