15. akut pediatrik 1 Flashcards
immunförsvar små barn
nyfödda går från steril miljö till kolonisering hud/tarm/slemhinnor
- behövs för att utveckla IF
- kommensaler accepteras pga IF ej utvecklat generellt (adaptiva, medfödda) mindre inflam svar
vid 2 års ålder närmar sig barnet vuxet IF, helt normalt först i tonåren
placenta IgG räcker 9 månader, samtidigt som egen AK-produktioner kommer igång
take home
nedreglerat/omoget IF vid födsel, därmed infektionskänslighet ff.a. mer viruelnta agens
→ har mamman neutraliserane ak ökad skydd för infektion, vaccination bidrar även till ökad nivå egenproducerade ak
feber
> 38 grader
feber hos barn
vanligt, det viktiga är inte feber utan AT
desto yngre barnet är desto mer hänyns tar man till feber, alla barn < 12 mån ska bedömas samma dag
risk: omoget IF varpå allvarlig infektion kan föreligga
barn tom 2 mån blir alltid gula
traigering vid feber
RETTS-P
0-2 mån: gul 36-38, orange om < 36 > 38
3-6 mån: grön 36-39, orange > 39 < 36
> 6 mån orange om > 41 < 35
obs
temo > 38.5 > 3 dagar och ATpåverkad
normala parametrar barn 0.2 mån
AF 30-65
sat >= 93%
puls 100-180
temp 36-38
åtgärd vid feber
paracetamol
- 15-20 mg/kg x4
ibuprofen från 3 mån
- 5-8 mg/kg x3
red flags vid sjukdom
spädbarn
- trött, slö, dålig kontakt, svårtröstad, matningssvårigheter, kräkning + AT-påverkad, ful färg, andning, petekier pustler
förskolebarn: mindre aktiv, apatisk, kräk, matvägran, petekier, pustler
äldre barn: slö, AT, hv, petekier/pustler, organspecifika symtom
RETTS-P orange/röd, IS/IM beh, magkänsla
andning påverkad
gruntning
takypne
indragningar
gnyende
förkylning
ÖLI: barn får extra många förkylningar första året pga IF är svag, tränas up
snuva, hosta, andning
ofta spädbarn som kommer till akuten pga obligata näsandare och anatomiskt mer trångt, kan påverka matning
beh ÖLI
symtomatisk
ingen evidens hostmedicin
näsrengöring: NaCl, bröstmjölk, nässug, näsdroppar
viruskrupp
obstruktiv laryngit
- pseudokrupp = parainfluensa
- äkta krupp = difteri
vanligt, 3 mån-3 år, god prognos men ger andningssymtom
- snuva, feber, vaknar ofta nattetid med andningbesvär (stidor, skällhosta, ångest)
- stridor, hes, skällhosta, sat/AF, ångest
behandling krupp
sitt upprätt, lugn och ro
- underlätta andningsarbte, sänk syrgasbehov
vb: betabred/dexametason, adrenalin-inhalationer, syrgas
bedömning av grad av krupp
- mild
- inga vilostridor
- dexametason (0.15 mg/kg) eller betapred 0.4 mg/kg - medel
- vilostridor, ej letragi
- dexametason/betapred + inh adrenalin (1 mg/ml, 1-2 ml) - svår
- letragi, irritabel
- dexametason/adrenalin/syrgas, intuberingsberedskap
diff krupp
främmande kropp
bakteriell trakeit
epiglottit
obstruktiv bronkit vs infektionsutlöst astma
infektionsastma: 15-20% av alla barn 1-2 år, växer bort innan 3-4 åå
trängre luftväg, tillfällig svullnad (men inte samma inflammatoriska process som vid astma)
därmed inte lika viktigt med ICS vid lindriga besvär
i samband med förkylning pipande/växande andning, andningsarbete, långt ex, hosta nattetid, ibland påverkad pox
hur får man diagnos förlylningsastma
barn < 2 år: efter 3e obstruktiva episoden
- en gång=obstruktiv bronkit
första obstruktiva episoden om < 3 år med hereditet/atopiska sjukdom
1a obs episoden > 3 år
behandling astma/bronkit
- SABA
- om återkommande besvär och ej tillräcklig effekt med SABA=ICS/LTRA
- vid svårare besvär periodisk beh LTRA/ICS 10 dagar (4 mgx1) - besvär mellan förkylningar eller > 1gg/månad och/eller svåra fall
- som ovan vid akut insjuknande
- underhållsbehandling ICS/LTRA - SABA vb, kont låg-medeldos ICS + LTRA och/eller LABA
- SABA vb, kont högdos ICS + LTRA och/eller LABA
behandling av bronkit/astma på akuten
salbutamol (SABA)
- spacer, 0.1 mg/puff
- upprepa x 8
- få med spacer hem
om syrgasbehov ell dålig nebulisator, 0.2-0.25 ml/min (5 mg/ml)
- kan drivas med syrgas
flutikason (GC)
- spacer
- 1x4 3 dygn, sedan 1x2 8 dygn (120 mikrogram)
behandling av bronkit/astma på akuten
salbutamol (SABA)
- spacer, 0.1 mg/puff
- upprepa x 8
- få med spacer hem
om syrgasbehov ell dålig nebulisator, 0.2-0.25 ml/min (5 mg/ml)
- kan drivas med syrgas
flutikason (GC)
- spacer
- 1x4 3 dygn, sedan 1x2 8 dygn (120 mikrogram)
bronkiolit
akut virusinfektion nedre luftvägarna
- ofta 0-2 år (< 6 mån)
orsak: RSV 80% (rino, metpneumovirus, boca), ff.a. vintertid (januari-mars)
mer om RSV
respiratoriskt syncytial virus
- subtyp A(B (A=sjukare), inkub 3-5 dagar
- ökad risk för förkylningsastma om bronkiolit som barn
andningspåverkad, apnéer, snuva, hosta, takykardi, ronki, krep hela lungfältet + mycket slem
+- pneumoni
vilka drabbas värst av RSB
prematura, desto yngre desto värre symtom
måste man rtg bronkioliter
nej inte om de följer bronkiolitförloppet
- bara om atypisk klinik
obs obs
50% av sjukhusvårdade bronkiolutbarn har samtidigt otit
- virusorsakad, ska ej ha AB
symtomduration RSV
1-4 v
- ofta som sjukast dag 4-5
- söker de på akuten dag 3 och har de tufft ska man lägga in eller följa upp tätt pga kommer bli värre
- kommer man dag 7 är man förbi det värsta
diagnostik bronkiolut
klinisk diagnos
- bara provtagning om atypiskt förlopp
- vid behov tar man Na och pCO2, t.ex. vid andningsstöd eller vätsketerapibehov
- värdera behov av dropp med Na som om SIADH föreliigger
- vikt 1-2 ggr/dag
vad är SIADH
syndrome of innappropiate ADH
- för mycket ADH
- hyponatremi, låg serum osm
- risk för hjärnördem
beh bronkiolit
näsvård
syrgas med mål > 90-92%, om dålig effekt HFG
sond
inahalationer: NaCl slemlösande, om obstruktiv adrenalin
cpap, bipap
hur dosera syrgas med HGF
2 l/kg de första 10 kg + 0.5 l/kg > 10 kg
profylax RSV
ges till
- kronisk lungsjuka (bronkopulmonell dysplasi) < 1 år (eller < 2 år vid säsong)
- prematura < 26 och < 6 mån vid säsongstart
- hjärtsjukdom < 1 år eller < 2 år vid säsongstart RSB
= Ak, ger 1 ggr/månad till riskgrupp, nov-mars
pneumoni
1 mån-5 år
- virus (RSV, metapneumonvirus) VANLIGAST
- pneumokocker, s. aureus, HI
- 5-15 år
- frekvens av bakterier ökar, virus fortsatt vanligt
take home agens vid pneumnoni
innan skolålder = virus, med stigande ålder ökande bakteriell genes
klinik vid pneumoni
feber+snuva+hosta+andningsbesvär
krepitationer, ibland pleuritretning, magont/ryggont om basal pneumoni
svarar dåligt på inhalationsbehandling
karaktäristika för status vid virus/bakteriepneumoni
- bakterie
- feber > 38.5
- AF hög
- indragningar
- sällan astmapip = talar emot bakteriell genes - virus
- feber < 38.5
- normal eller förhöjd AF
- uttalade indragningar
- astma pip hos de flesta
- hyperinflation - mykoplasma
- måttlig feber
- astma hos 30%
- ofta symtom andra organ, ledsmärta, hv, utslag
diagnostik pneumoni
klinisk
—> lung-rtg/ulj, blodprover (blod, el, crp, ARB, NPH): vid allvarlig pneumoni
—> om mild pneumoni ingen utredning
behandling pneumonie
dont ever forget vätskeintag/mat
syrgas vb
andningsstöd vb (HFG, CPAP)
ab om bakteriell genes
- po i första hand även vid milt-måttlig pneumoni även inäggningsfall: PcV, amoxicillin, erytromycin
- vid kräkning/svår sjukdom: bencyl-pc eller cefo
kikhosta
bordetella pertussis
bordetella pertussis
gram - aerob
- fäster i flimerhår, exotoxin
droppsmitta, spirds vid hostattack, inkub 1-3 v
ingår i allmänvaccinationsprogrammet, immunitet håller 7 år
KAN DÄRMD BLI SJUK SOM VUXEN
- spädbarn smittas ofta av föräldrar
risk för spädbarn som får pertussis
allvarlig infektion
- cerebral hypoxi
- encefelopati
- dödsfall
symtom vid pertussis
apneer (liksom vid RSV-bronkit)
- kan vara enda symtomet
hosta
fråga efter om något är sjuk hemma, om ja kan det vara kikhosta
diagnos pertussis
NPH pcr
beh pertussis
måste ges i tid för att påverka förloppet
- annars enbart symtomatisk behandling
- erytromycin första vecka
- symtomatisk beh
SML: smittspåra för att hitta barn < 1 år!!!
