16. akut pediatrik 2 Flashcards
SIRS
systemic inflammatory response syndrome
vad är SIRS
ospecifikt inflammatoriskt respons
minst 2 av följande (ett maste vara temp/LPK)
- rektal temp > 38.4 eller < 36
- HF > 2SD referens (för barn < 1 år även bradykardi)
- AF
- LPK > 12 eller < 4
PEWS
algoritm för att hitta sjuka barn
- tragering
sepsis
SIRS + infektoon
svår sepsis
sviktande organfunktion och infektion
septisk chock
sepsis med persisterande kardiovaskulär organdysfunktion
- svarar ej på vätska, vasopressorer behov
- hypotension, minskad urin, laktacidos
chock och barn
barn hamnar i chock senare pga kan kompensera länge
- vid chock är alla komp förmågor utslagna
- BT ointressant, lågt BT sent förlopp
misstänk sepsis
feber som inte svarar på paracetamol (15 mg/kg) samt takypne och takykardi
vad ska man alltid fråga efter
hur mycket alvedon barnet fått, ofta otirlläckig dos de fått
riskfaktorer för sepsis
IS
< 1 mån
katetrar
transplantation
urinvägsmissbildning
svårare grundläggande sjukdom
stor trauma/kir
status vid sepsis
AF, HF
KÅ
perifert kall, varm, marmorerad
utslag: petekier, blåsor = HERPES
AT
vad göra
odla: urin, blod, nph, sår, avföring
överväg LP
prover: blod, el, lever, socker, SR/CRP/PCT, PK, ABG
behandling
vätskebolus: 20 ml/kg RA
ab: cefotaxim 50 mg/kgx3 (om misstanke meningit 75 mg/kg)
rtr lungor senare
tecken meningit
spänd fontanell
nackstel
cerebrala tecken som slö/irritabel
blododling
om > 1 år ta vanliga blododlingsflaskor
om < 1 år ta 1 ml speciella flaskor
hur ofta hittar man agens
30-75%
1-28 dagar med sepsis
GBS (prematur, långvarig vattenavgång, feber under partus, GBS koloniering)
KNS
s. aureus, e. coli
< 72h: bencylpc+gentamicin/tobramycin
>72h: cefotaxim + gentamicin/tobramycin
> 28 dagar med sepsis
cefotaxim
- n. meningitidis dominerar
meningit
feber, ljusskygg, nackstel, buktandefontanell (< 1 år), irritabel, slö, kräkningar, petekier/prupura (meningokock)
vda göra vid meningit
blododla
LP: odla, mikroskop, pcr, cellanalys
urin, nph-odling
tecken vid meningit
kernig sign
- högt 90 grader, extenderar underben, gör ont nacke/rygg
brudzinskis sign
- passiv flexion nacke med böjda ben
agens meningit vid nyfödda barn
GBS
agens meningit lite ädre barn
pneumokocker, meningkocker
agens meningit tonringar
meningkoocker
beh meningit
cefo 200 mg/kg/dygn 3 doser
eller meronem 120 mg/kg/dygn 3 doser
kortison
aciklovir om oklar genes
vad kan tyda på virus-genes meningit
kramper
fokal neurologi
sänkt medvetande
peka av olika sjukdomar under året
kräksjuka: sportlovet
RSV höst-vinter
alarmsymtom diarre
viktnedgång
ej kissat
nedsatt turgor
blod/slem avföring
nattliga smärtor
orkar ej leka, äta dricka
< 6 mån = små reserver
orsaker till diarre akut
infektion: bakterier, virus, toxin
sjukdom: IBD (ovanligt)
orsaker till diarre ej akut
gluten
IBS
toddlers diarre
laktosintolerans
post-ab
= ger mer långvariga symtom
toddlers diarriea
funktionell diarre
- kronisk icke-specifik diarre i barndomen
banlig orsak till kronisk diarre små barn 1-5 år
> = 4 d/dag, inga andra symtom, dvs växer som vanligt
övergår spontant
viktigt med kräkningar
ålder, duration, viktnedgång
prover vid kräk
nej bara om man överväger dropp eller anna ngenes än viral GE
orsaker till kräk
GE
tarmobstruktion: gallgärgade kräkningar, uppspänd buk, frånvaro tarmljud
DKA
förhöjt ICP
addison
hyperkalemi
invagination tarm
typisk vid invagination
intervallsmärta, skrik
blodig avföring
pylorisstenos
projektilkräkning hos barn 3-6 v (upp till 12 v)
inte gallfärgade
pojkar > flickor
ofta efter måltid
diffar till PS
GERD
övermatning: rinner ur mun
defekt magmun
= vanligast
status vid PS
palpabel hypertrof pylorus
- klassiskt, lateralt om rectus
hypoklorem metabol acidos: förlorar HcL med kräk
diagnostik och beh PS
ulj: kan behöva upprepas
kir
FPIES
profusa rep kräkning och ibland diarre
- trötta, bleka, dehydrerade, chock
orsak: komjök eller sojamjök (eller vad som)
vanligt 1-4 v efter introduktion av ny mat, dvs barnet är ofta < 1 år, start 1-3 h efter matintag med kräk (diarre senare)
vad är FPIES
icke-igE med allergisk reaktion
- lokal inflammation med T-celler
- ger permabilitetsökning: därmed fördröjd reaktion
beh PFIES
akut
- vätska, kortison, adrenalin
undvik utlösande mat
viral GE
vanligste orsaken till kräkning/diarre vintertid
icke-blodiga diarre (om blod tänk bakterie), kräk, feber
varar 1-7 dagar, inkub 12-48h
immunitet GE
ak bidas men leder ej till immunitet, dock verakr man bli sjukare först agången av virus
olika virus
calici: noro, sapo
adeno
rota
astro
noro
vanligast vid vinterkräksjuka
- diarre med mycket kräkningar
- fekaloral smitta, kontakt, droppsmitta
- stabilt virus som överlever alk/klorinbaserade desinfektion
finns kvar i avföring månader efter sjukdom
sapo
ffa. barn < 4 år, inte lika tydlig säsongsvartiaton
rota
vaccin finns, innan dess vanligaste GE för barn < 5 år
enterotoxin NSP4 påverkar tarmens nervsystem och mukosa, förlust av enzymer i tarmludd
blir man inlagd för GE så är den vanligate orsaken
ROTA
astro
4-5 dagar inkub
alla åldrar
ff.a. vintertid
snällare
adeno
ff.a. sommaren och barn < 4 år
bakteriell GE
symtom liknar viral infektion, men barn är ofta äldre > 2 år
obs fekal-oral smitta, reptiler (salmonella)
blodig slemmigdiarre
hög feber, svår buksmärta
salmonella
livsmedel och reptiler
shigella
motståndkraftig mot magsyra varpå smittdos är låg
invaderar kolon
magkramper vanligt, sjukdomsgrad beror på serotyp
e. coli
kan övergå till HUS
- hemolytisk uremiskt syndrom
- shiga-toxin
- hemolytisk anemi, trombocytopeni, njurskador
om diarre > 7 dagar
överväg annat än infektion, tonåringar kan ha IBD
övriga ifnektioner som kan ge kräk/diarre
pneumoni
uvi
otit
sepsis
app
diarre globalt
stor dödlighet i globalt, bara 35% får tillgång till ORS (oral rehydrerings solution)
från lanka → zink → låg dos rek av who, reducerar duration/allvrlighetsgrad av diarre hos små barm ff.a. i u-länder
bedömning dehydreringsgrad
- lätt < 5% vätskeförlust (vikt)
- opåverkat barn, kissar, gråter med tårar - måttlig 5-10%: trött, AF/HF, insjukna ögon, ofontaneller, KÅ > 2-3, minskad urinmängd, torra slemhinnor
- svår 10% eller mer = pre chock
irritabel, somnolent, perifert kall/marmoerad, snabb HF/AF, inskukna ögon/fontaneller, nedatt turgor, KÅ > 3
ORS
används i första hand färdigblandade
- glukos hjälper till att ta upp Na och vatten från tunntarmen
- Na/K ersätter förluster
- citrat korr acidos
= skedmatning, eller sond)
hur kan man blanda ORS
1 liter vatten
- 6 teskedar socker
- 1/2 tesked salt
= blanda, saltsmak ska bara anas
smaksätt med saft, skedmata lite och ofta
behandling dehydrering
tecken på ckock
- nej, indikationm för iv-dropp?
- nej: po/sond ORS 12.5 ml/kg/h 4h –> underhållsvätska
- ja: RA 12.5 mg/kg/h 4 h, om Na > 150 ges NaCl
- vid hypoglyekmi ges 100 mg/ml (2 ml/kg) före rehydrex med glukos+na
- utvärera 4h, upprepa dos om sig. dehydrering
- ja chock
- RA 20 ml/kg
- narkos om ej svar
- upprepa
- om ytterligare behov: RA eller albumin (50 mg/ml, 20 ml/kg), blod 20 ml/kg
- IVA
när ska man kontakta narkos
Na < 125
de minsta barnen
kan utveckla hypoglykemi vid snabb rehydrering, så välj rehydrex (glukos + na 4 mmol/ml)
basalt vätskebehov
utgå från vikt
- 6 kg 6 mån
- 10 kg 1 år
1-14 år
- ålder+4/2
viktigt att även ersätta förluster
- 12.5 ml/kg 4h
- basalt vätskebehov
- + volym av kräk/diarre
vald vätska ofta glukos 5% (50 mg/ml)
ange basal vätskebehov barn
< 10 kg: 100 ml/dygn
10-20 kg: 1000 ml + 50 ml/kg>10 kg
20-30: 1500 ml + 25 ml/kg därefter
- max 2000 ml
hyperton dehydrering
törstig, grinig
förlust av vätskor med lågt Na, ger hög s-osm
dehydrerade celler
för Na > 150, risk för hjärnödem om för snabb korr
- kontrollera na varannan timme
- pat ska ej dricka själv
beh illamående
ondansetron: serotonin 5-HT-antagonist
- vid lindrig dehydrering, kräkningar
- tarm, area postrema
hidrasec
racecadotril
- antisekretoriskt, enkefalinas-I
- om > 8 vattentunna/diarer per 24h hos uttarkade barn
- ges samtidigt med ORS
- kan ges x3 i 7 dagar
tecken på dehydrering
hudfärg, turgor
KÅ
HF, AF
insjukna ögonhålor
slemhinna, töst
uttalad törst
hyperton dehydrering, At med omväxlande somnolens och irritabilitet
KÅ lång om
> 3 s
viktigate VP
takykardi = färmst för bedömning av uttorkning
tillsammans med takypne: teckel till prechoc hos allv dehydret barn
blåser innan nål
emla
rapidan
viktigt vid allvarlig dehydreirng
agera snabbt, vätska!!
prover som är bra vid allvarlig rehydrering
syrbas: cirk, chock
blodstatus
socker
el, Cl
- vägleder vätsketerapi
CRP
fecesdiagnostik, avföringsodling, blod och uronodla
take home
om man ska ordinera vätska ska man alltid ta elstatus först
vad göra om man ej får in pvk
IO-nål
- bedöva med xylokain
- går att sätta på vakna barn
gräns hyperton dehydrering
> 150 Na
- även hög Cl och osmolaitet
hur uppstår hyperton dehydrering
förlust av vätska med lågt Na
- frekventa diarrer/kräkningar
ökning osmolalitet blod, vatten dras från celler
törst
hur gav de vätska i fallet vid allvarlg dehydrering
sätt pvk, kad
- vätskebolus 20 ml/kg, kan upprepas
- återvätska 12.5 ml/kg 4h (5% kroppsvikten), kan upprepas, ha koll åå el
- följ Na varannan timme - underhållsdropp + kompensera för förluster
- 5% glukos Na K 40 20
- ev antiemtika
behöver man veta Na innan bolus
nej, RA
nph barn
nph ospecifikt prov pga barn kan vara koloniserade med t.ex. HI, säger ej så mycket även vid luftvägsinfektion
beh sepsis
ceftotaxim 50 mg/kgx3
- febernedsättande
- underhållsvätska
