CP Flashcards
CP
samlingsnamn för motoriska funktionsnedsättningar som uppkommer på grund av bestående skador i den omogna hjärnan
förekomst cp
vanligaste motoriska funktionsnedsättning barn
2/1000 i sverige
riskfaktorer
prematura
- skadas ofta vid/efter partus
- asfyxi, blödning, infektion
fullgångna
- HIE, infektion
missbildning, infektion, cirk-störning
infektion, trauma, drunkning
vad påverkar skada
hjärnans mognad vid skadetillfället påverkar vilke typ av rörelsehinder som uppkommer
ska man göra radiologi
MR-hjärna bra
- ff.a efter avslutad myelinisering (>2 år)
- kan då ofta se skador
vanliga fynd på rtg
periventrikulära lesioner
missbildningar
korikala, subkortikala skador
BG, talamys
låga apgar
förknippas med skador i talamys, BG samt dyskinetisk CP
skador vid olika tider
- trim: infektion, cirk-störning –> gliamigration
- 2a trim: periventrikulärt område utsatt
- subkortikalt, kortikalt
fullgången: BG
varför har barn med periventrikulära skador ofta störd synperception:
motoriska banor från hjärnbarken går nära sidoventriklarna tillsammans med syntrålningen
typer av motoriska symtom
spastisk
dyskinetisk
ataxi
spastisk cp
vanligast
- ökad muskeltonus, livliga reflexer, klonus
- spastisk hemiplagi
- extremiteter - spastisk diplegi, tetraplagi = bilateralt
sek komplikationer till spastisk cp
kontraktur
höftledslyx
skolios
uppfödningssvårigheter
stora omvårdndsbehov
dyskinetisk cp
dystoni, tonusväxlingar (låg grundtonus, ofrivilliga spänning), hyperkinesi
ofta komplikatioenr vid grav, svår funktionsnedsättning, skador i talamus/BG
ataxi
saknar neuroradiologisk fynd
koordinationsttörning, tremor, generell hypotonus, dysmetri, tremor, balansstörning
sen motorisk utveckling, de flesta lär sig gå men sent
andra störningar vid cp
sensorik, motorik
kognition: inte alla
perception
beteende
krampsjukdom
funktionsnedsättning generellt
är vanligare ju svårare motorisk funktionsnedsättning barnet har
vanlig samsjuklighe
ep
- ff.a. vid dyskinesi
med åldern
ökar belastning på svaga muskler
spasticitet ger sämre längdtillväxt
kontrakturer, kontraktur, luxation
tidpunkt för diagnos
ofta 3-4 år
- mål att hitta dem innan 5 år
vad måste man utesluta vid cp
progressiv sjukdom med nytillkomna symtom
MR = ofta karaktärisktiskt för typ av cp, görs > 2 åå (myelinisering klar)
obs
även om skadan är stationer är symtom varierande
- typ och grad av funktionsnedsättning utv ofta första åren
obs det finns barn som tidigt visar cp-liknande symtom men som senare får normal utveckling eller andra problem
= DAMP/ADHD, DCD=developemental coorination disorder
behandling cp
barn och ungdomshabiliteringens team
- läk, fysio, arbetsterapueter, psykolog, logoped, kurator
förebygga komplikationer
beh symtom
anpassa miljö/krav
minska konsekvenser
nationellt CP uppfölningsprogram
uppföljning så snart som symtom uppträder
- problem kan hittas tidigt och komplikationr kan förebyggas
ex på behandlingar
fysio, ortoser, ortopedisk kir
muskelrelaxerande: botoxinjektioner, intrathekal GABA (baklogen), selektiv delning av spinalnervsrötter
cp-diagnos
avvikande motorik/kroppshållning pga skada hjärnan uppkommen < 2 åå
nedstt motorisk funktion/aktivitetsbegränsning
ej progressiv hjärnskada
> 4 år vid bedömning
- om < 4 år följs man vi CPUP och gör ny bedömning vid 4 år
okänd orsak till funktionsstörning (ej syndrom, genetisk avvikelse)
bestående hjärnskada
spasticitet, ataxi, dyskinesi
