10. gastro Flashcards
atresi esofagus
saknar förbindelse matstrupe/magsäck
- t.ex. tracheoesofagel fistel
- genetik, miljö, intrauterin störning
- sväljningssvårigheter, resp inuff, utspänd buk
- diagnostik med rtg (även prenatalt)
- kir behandling
- komplikationer: esofagus-striktur, dysfagi, reflux, resp
esofagus atresi kan ingå i
VACTERL
- verebral
- anus
- cor
- trakea
- esofagus
- renalt
- limb
duondenalt hinder
tarmmissbildning
- stenos: partiellt hinder
- atresi: totalt avbrott
50% av alla intestinala atresier, vanligare om down
- gallfärgade kräkningar direkt efter födsel, utspänd buk
- status
- radiologi för diagnos
- v-sond, rehydrera
analatresi
ingen eller felplacerad anus, fistel kan finna till hud/urinväg/vagina
- samsjuklighet med annan missbildning vanligt
- us, DT/MR, ulj hjärta/urinvägar, ev MR för andra missbildningar
- op
obs kolonatresi
symtom kommer senare
hur fort läker en anastomos
5 dagar, man brukar ge mat efter 2 dagar
gastroschisis
defekt bukvägg medfött
- tarmar utanför magen utan omgivande bukhinna
- hittas ofta intrauterint
- tarmar i våta kompresser till op
- hereditet finns
- vanligaste bukväggsdefekten
- v-sond, iv vätska, ab, kompresser, reponera om liten eller långsam reponering om stor
- komplikationer: tarmatresi, perforation, nekros
omphalocele
navelsträngsbråck
- tarm utanför buk men inslutna i bukhinna
- vanligt med kromosomavvikelser
- behandling: reponera, op
fuktande navel
omphalit
navel granulom
när faller navelstumpen av
artärer torkar in snabbt, faller av inom 5-15 dagar
omphalit
infektion navelstrump
- rodnad, pus, lukt
- risk sepsis
tvål vatten klorhexidin viktigt för att undvika
navel granulom
granulomatös vävnad kvarstår efter att stump faller av
- etsning eller konservativ beh
gallvägsatresi
medfödda avvikelser
- ikterus: tidigt och håller i > 3 v
- red flag: neonatal ikterus < 24h, blek avföring/mörk urin, konj hyperbilirubinemi, viktnedgång, hepatosplenomegali
- diagnostik: prover med kolestatiskt bild (ALP/GT), ULJ, CT/MRCP, HIDA-scint (kolescintigrafi), ev. leverbiopsi
- beh: op innan 8 v ålder, ursofalk (stim flödet av galla), fettlösliga vitaminer
- risk: lever-tx
HIDA-scint
kolescitigrafi
malrotation och volvulus
under fosterlivet ska tarmpaket rotera 270 grader, ibland sker inkomplett rotation (malrotation) där duodenum/kolon ascendens påverkar mesenterica-superior, risk att rotera runt dessa vilket ger cirk störning och lumenobstruktion
vid malrotation fäster inte tarm mot bakre bukvägg, paketet hänger löst, risk för cirk-störning
symtom makrotation/volulus
sen mekoniumavgång, gröna kräkningar, uppspänd buk, smärta
- debut en vecka efter födsel vanligen men kan ske när som
diagnostik vid malrotation och volulus
passage-rtg
ulj/DT
ev akut laparoskopisk explroration
= OP
mekonium-ileus
segt bajs med mycket proteiner, kan bilda plugg som ger ileus
- dilaterad tarm
- ingen menokiumavgång, gallkräkningar, utspänd buk
- ass med CF –> alla med mekoniumileus ska utredas för CF
- risk perofration tarm, mikrokolon
- beh: lavemang, re, ev op
nekrotiserande enterokolit
prematura risk
- kraftig inflammation tarm, tarmar går i nekros/perforerar
- uppdriven buk, smärta, blod i rektum
- rtg/ULJ
- enteral mat (tarmvila), ab, kir beredskap
Mb hirschprung
kongeital aganglionos pga defekt migration neuroblaster
- aganglionos i myenteriska plexat
- ihopdragen tarm lokalt pga saknar ganglieceller
- proximala delar dilterar, rektum alltid engagerad med kan även drabba andra delar
- hereditet finns
- försenad mekoniumavgång > 24h, distenderad buk, gallfärgade kräk, förstoppning
- diagnostik med kolon-rtg, anorekral manometri, rektal biopsi (golden std)
OP: resektion tarmsegment
risk vid hirscprung
andra kogenitala missbildningar 25%
kan drabbas av NEC pga svämmar ut gifter från tarmen = tarmsjölning för att få bort toxin viktigt
pylorusstenos
spädbarn
- atrofisk pylorus (hypertrofisk muskel)
- debut 3-4 v ålder
- PROJEKTIL, KASKAD KRÄK
- viktnedgång, dehydrering
- palpabel pylorus, synlig peristaltik
utredning: korrigera el
- hypikloremisk hypokalem alkalos
- v-sond (visar rentetion)
- ulj: hypertrofi
- passage rtg inför kir
- pylorotomi
kräkningar hos spädbarn
normalt: funktion i ventrikel/esofagus ej optimal
- äter bara flytande, ligger mycket, magmun glappar
- överskottskräkning!!
infektion
födoämnesallergi
GERD
PS
missbildningar
metabol sjukdom
CAH: stöd saltbalans
njursvikt
födoämnesallergi
dålig viktuppgång, bättre vid elimination
FPAIS
allergisk-icke-IgE medierad reaktion
- födoämnesutlöst toxisk reaktion
- blir dåliga när de får mjölk
- AT påverkade, hypotona
- behöver få akut vätska, vänta minst 2 år innan man provocerar
vad kan blod i avföringen va
analfissur
nedsvalt blod bröstvårta
- kräk/bajs
- blod retar peristaltiken
tarminfektion
mjökorsakad kolit
NEC
invaginationsileus
tarmavsnitt sjuts in i mer distal tarm
- ofta distala ileum som ingvaginerar i cekum
- peyerska plack blir förstorade vid infektion, peristalktik matar in tarm i cekum (ileo-kolisk invagination)
ger mekanisk och paralytisk ileus
- tarmvägg blir ödematös pga ven/lymf-stas
- risk för tarmgangrän
symtom invaginationsileus
akut insjuknande med buksmärta
- intervallartade
- kräkningar
- med tiden gallfärgade
upphörd avföring
slem/blod/gele i PR
ev. palpbel resistens
dehydrering, ileustecken
ibland oklara besvär viktig diff därmed
diagnostik invaginationsileus
ULJ
- om misstanke gör man koloningjutning (passage-rtg)
- kan reponera ileus
kolon-rtg KI om peritonit
- BÖS för att exkludera perforation
när får man invaginationsuleus
2 mån-3 år
- 60% < 1 år
- om > 3 år ofta bakomliggande orsak: polyp, tumör, missbildning
när är lavemang KI
peritnonit
beh invag-ileus
koloningjutning: passage-rtg
vid peritonitbild eller misslyckad reponering med koloningjutning: öppen kir
risk med invag ileus
invagiantion kan åtrekomma, ofta inom veckor
risk för död om ej reponeras
risk för invagination vid
rota-virrus vacc
- troligen pga vacc-svar
meckels divertikel
magslemhinna på fel plats, sårbildning pga produktion magsyra som kan blöda
- svår diagnos: meckelscint under blödning
vanligate tarmmisssbildningen, 20% får symtom (vanligt < 2 år)
symtom meckels divertikel
assymtomatiska
när symtom uppstår beror det på typ av komplikation som uppstått
- blödande ulcus, anemi
- obstruktion: ileusbild
- inflammation med ömmande buk
när ska meckels divertikel finns med som diff
långdragna bukbesvär
blödningar
perforation, inflammation
diagnostik av meckels divertikel
tarmobstruktion: BÖS, DT, ULJ
blödning: laparoskopi
scintigrafi: meckel-scan (radioaktiv isotop fäster till ventirkelslemhinna)
ulj för att se om ductus omfaloentericus är öppen
behandling meckels divertikel
behandla komplikationer, om divertikel är orsak tar man bort den kirurgiskt
hittar man den av en slump tas den bort om < 50 år (fynd på rtg lämnas)
PPI, resektion tarm
komplikationer meckels
blödningar tarm: saltsyra från ektomisk ventikrelslehinna, kan ge anemi
ileus, invagination, diveritkulit
obs om inga fynd på app vid op
kolla alltid sitala ileum efter divertikel om app är frisk trots typiska symtom
malrotation och volvulus ger
ileustillstånd som är farligt, ischemisk smärta, risk för tarmnekros
IBD
vanligare vid tonåren, men även yngre kan drabbas
vanliga lokalisationen barn IBD
kolon, därmed svår diff mellan UC/CHRONS
- vuxna: ileocekalt
symtom IBD
blod, slem, diarre, inkontinens, sekretion analt
buksmärta
viktnedgång
feber, trötthet, skolfrånvaro, ledbesvär, hudutslag
obs NSAID
kan ge tarmsymtom och stegrat f-kalprotektin
utredning IBD
anamnes
- symtom, hereditet
- tillväxt, pubertetsutveckling
status
- mun och anus
prover
- blod, crp, lever, albumin, orosomucoid
- f-kalprotektin
- CDI toxin x2-3
- rektoskopi
- gastro/koloskopi, ulj/MR tarm
kalprotektin
ta hjälp av det för vilka som ska utredsa vidare
- dock dåligt prov med mycket felkällor
- svårt att värdera första året
- inf, blödning, inflammation
alla med IBD har kalprotekin
> 200 i skov
= säkert patologiskt
- ett enda prov kan ej utesluta IBD
vad är kalprotektin
protein i neutrofila granulocyters cytosol
- stiger vid inf/infl/cancer i HELA GI KANALEN
varför ska man ta CDI prov vid IBD
liknande symtom, högre frekvens CDI vid IBD
typiskt för chrons
granulom
beh IBD
chrons: flytande kost 6-8 v (lika effektivt som kortison), många fortsätter med flytande kost som komplement sen
5-ASA både vid UC/chrons
- medelsvår IBD andrahandsval: azatioprin, mtx
- svår IBD: biologiska LM (TNF-alfa-I, infliximab)
- kir kan bli akutellt
IS behandling blir aktuellt om man ej kan sätta ut kortison pga skov/recidiv, rescue-beh med biologiska LM vid skov förebygger op
varför viktigt att förebygga skov vid UC
minskar risk cancer
- livslång 5-ASA om utbredd UC
varför fungerar tarmvila/sondnäring vid chrons
tarmvila
minskar antigen-belastningen på tarm
trofisk effekt av aminosyror
påverka tarmflora, normalisrar permablitet, minskar cytokiner
tecken på malabsorptoon barn
proximal muskelatrofi
- rumpa, lår armar
symtom celiaki
diarre, förstoppning, kräkning
otillräcklig viktökning, försenad utv, gnäll
trötthet, magont
kortvuxen, sen pubertet, blodbrist
diarre, förstoppning, gaser
trött, nedstämd, muskelsvag
anemi, benskör, blodbrist
hudförändring vid celiaki
dermatitis herpetiformis
om blodbrist hos barn
kolla efter celiaki
varför får man celiaki
hereditet: HLA DQ2/8 (50% har denna i pop)
gluten
annat: infektion tidigt i livet etc
diagnostik av celiaki
Tg-AK x 2 värden
tuntarmsbiopsi PAD
- MARSH
- atrofi vili, infiltration nukelocyter, tjock slemhinna
vilket spannmål är okej vid celiaki
havre
samsjuklighet celiaki
dm1
downs
igA brist
RA
