barnhälsovården Flashcards
barnhälsovård
elevhälsa, MHV, BHV (tom 6 år)
- prevention, screening
mål barnhälsovård
bidra till bästa fysiska, psykiska och sociala hälsan för barn
- främja hälsa och utv
- förebygga ohälsa
- tidigt identifiera och imitera åtgärder vid problem i hälsa, utv, uppväxtmiöjö
barnhälsovården i sverige
central BVH i varje region
- folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv
BHV uppdrag
utvecklingsenhet
utbildning, stöd för BHV personal
stöd-råd i föräldraskapet
upptäcka och förebygga fysisk/psykisk ohälsa hos barn
förebygga risker för barn i närmiljö/samhälle
vara sakkunniga
erbjuda psykologinsatser
vilka kommer till BHV
barn tom 6 år + föräldrar erbjuds kontakt med BVC på VC/familjecentral
familjecentral: BVC, MHV, socialtjänst, kommunens öppna förskola
där finns: ssk, läk
nationella BVC programmet
barn mellan 0-6 år får träffa ssk på mottagningsbesök: 15-20 ggr, tätare under spädbarnsåren
BHV ssk gör även hembesök
- dag 14 pp: berättar om BVC, förlossning
etc
- 8 månader: olycksprofylax
berättar om föräldragrupper, telefonrådgivning, psykolog vb
läk-us
4 v
6 mån
12 mån
3 år
samt vb
utöver ordinarie BHV programmet
besök för stödsamtal vid utfall på EPDS
extra hembesök
besök för amningsstöd
rådgivning vid fetma
samtal om vacc
barnkonventionen
vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet, barnets perspektiv
lag
jämlik vård
vård fördelas lika på lika villkor
inte samma vård till alla utan vård utifrån behov
- generella insatser till alla: hälsoövervakning, vaccin, EPDS, kostinfo, förebygga, olycksfallsinfo
- riktade insatser: socialt utsatta föräldrar, ensamstående, unga föräldrar
- individuell hjälp: till barn som risk att trappas av ohälsa eller har ohälsa
tillväxt
kurva följs
- för att hitta tidiga tecken på sjukdom
- undernäring, sociala problem
- känslig indikator för ohälsa
- kan t.ex. hitta hypotyreos, hypofysprocess, syndrom, GI-sjukdom (20% av barnen med -2SD och 50% -3SD
måste ta hänsyn till föräldrar längd, måste bedömma flera kurvor och helheten
innehåll i besök på BHV
- tillväxt
- utveckling
- amning, föda
- EPDS: screening nedstämdhet efter förlossning, enskilda föräldrasamtal
- relation barn-föräldrar
- olycksfallsprofylax
- annan rådgivning/stöd
- vaccin
- syn, hörsel, språk
vad påverkar tillväxten
arv, genetik
nutrition
hormoner
kronisk sjukdom
psykosociala faktorer
psykomotorisk utv görs vid
4 v
6-8 v
6 mån
10 mån
18 mån
3 år
4 år = nyckelålder
5 år
utv hos prematura
måste utfrågning från korr ålder/biologisk mognad
vad bedömer man
grovmotorik
finmotorik
samspel, kommunikation
kognitiv, intellekt
socialt, svar på känslor, interaktion andra
4 veckor
symmetrisk motorik, fixerar ögonen, kan följa saker med blick
6-8 v
håller upp hv i bukläge
öppna händer
svarsleende
6 mån
grovmotorik, vänder sig
finmotorik: grupper aktivt
jollrar, tittar efter tappad leksak, reagerar på ljud
10 mån
kan sitta stadigt, kryper
stödjer på ben
fallskyddsreflex
pincettgrepp
förstår enkla ord
kommunicerar aktivt, härmar, lokaliserar ljud
18 mån
går utan stöd
bygger torn
tvärhandsgrepp penne
talar 8-10 ord
förstår flera ord, hämtar saker på uppmaning
pekar ut kroppsdelar
2.5 år
hoppar på hela fotsula
sparkar boll
talar 2-3 ordsatser
lyssnar på agor
benämner föremål
4 år
balansgång
pärlar
förstår flera instruktioner
räknar 3 föremål
kan färger
samleker
5 år
står på 1 ben 10-20 s
klipper fint
kopierar figurer
lyssnar och förstår utan bilder
berättar begribligt
räknar 10 fingrar
riktar med detalj
vad kan störa synutveckling
retina-defekt
brytningsfel, skelning
katarakt
ptos
= måste åtgärdas innan synen utvecklas färdigt
ögonutv
nyfödd: fixerar ljuskälla men instabil blick
4v: följer rörliga föremål på nära håll
4-7 veckor: ögonkontakt, svarsleende
2-3 mån: kan följa rörliga föremål på avstånd 2-3 m
4 mån: styr syn med hand mot föremål
6-10 mån: undersöker föremål på nära håll
4 år=synskärpa som vuxen, de flesta ser 0.8 eller bättre
amblyopi
synsvaga pga bristande stimulering av retina
- beh med lapp tills syn är utvecklad
vad obs i status vid syn
ögonkontakt
reaktion på röster/ansikten
fixationsförmåga
nystagmus
grumlighet
us I genomfarande ljus
BB
v4
6 mån
= röd reflex
katarakt? tumör?
- om vit gul eller grå/avasknad
vad kan man hitta vid syn-us
katarakt
tumör
glaukom
skelning
hur länga får barn skela
tom 6 månader
- t.ex. mer om trött
- därefter remiss för ev åtgärd
- påtaglig skelning kan utredas tidigare
sklening
screening 6-10-18 månader
- remiss from 6 månader
- tidigare om uttalad
visus us
4 och 5 år
- TVOH
bäst effekt av lappbehandling, glasögon
ASAP
ganska god effekt om < 7 år
ingen effekt om 10 år
ex på symtom dålig synt
irriterat barn när man täcker ögon
hörsel
OAE: otoaukustiska emissioner
- från 3 dagar till några veckors ålder
- om dåligt svar ny OAE och inspektion av yttre hörselgång
- om otydligt svar BRA (hjärnstamsaudigrafi)
lekaudiometri from 4 åå
remiss öron
misstänkt hörselnedsättning
- titta öron + tympanometri
även remiss om normal screening men föräldrar misstänker fell
språk
följs under hela BVC-tiden
screening: 2.5 år och 4 år
- 2.5 år JA-OBS
ex på screening språk
miniscalco
språkfyran
JA-OBS: joint attention observation (NP, samspelstörning)
logopedremiss
hellre förr än senare
vid 2.5 åå remitteras alla vars tal föräldrar ej förstår
vid 4 åå alla barn vars tal BVC ej förstår
BVC-journalen-status checklist
AT
hud
spontanmotorik
grovmotorik
finmotorik
reflexer, tonus
andning
hjärta
femoralispuls
buk
genitalia
höfter
skalle
rygg, ext
ögon
öron
mun
tänder
vad får inte läker missa
hjärtstatus
neorstatus: cp, muskelsjukdom
buk: tumör, ljums/femoralbråck
genitalia: retentio
höftstatus: lux
skalle: hydrocefalus, kraniosynostos
ögon: katarakt, tumör, skelning
tidig slutning suturer
kraniosynostos
varför ska man variera läge för barnet mag/rygg
hv form kan påverkas om man ligger ensidigt, kosmetik
plagiocefali
prematurafödda
skelning vanligare
vanligare med PDA
ljumsk-femoralbråck
rakit trots d-vit
lägre tonus, utv försening
vanligare med kavernösa hemangiom
amning och BMe
- total amning första 6 mån bäst
- efter 6 mån komplettera med annat, men bröstmjölk ska utgöra del av kosten under första året eller längre
- från 4 mån smakportioner
varför är BM bra
bästa maten, idealiskt näringsinnehåll
infektionsskydd
tillväxtfaktorer
minskar risk för övervikt, fetma, glukosintolerans, plötslig spädbarnsdöd
nära kroppskontakt: trygghet
på sikt minskad risk för HT, övervikt, fetma, DM2
minskad risk förstoppning
d-vitamin
BM har låga nivåer d-vit och järn
barn < 2.5 kg får extra järn från 6 v tom 6 månader
alla barn får får extra tillskott från 1 vecka tom 2 åå (ibland längre)
- D3 (droppar)
varför d-vitamin tillskott
behövs för normal skelettbildning
- upptag kalk/fosfat i tarm
- påverkar mineralisering tänder, skelett
- brist kan ge rakit
vilka barn ska ha D-vit längre än 2 år
äter ej fisk
äter inte berikad mat (mjölk, matfetter)
bär täckande kläder, ej är ute
om kombination: bär täckande läder, är inte ute och ej äter fisk –> 10 droppar, dvs dubbel dos
hur övergång till vanlig mat
BMe finns då man ej kan/vill amma
mosade smakportioner från 4 månader, små bitar 8 månader
allergener att introducera
introducera alla livsmedel inklusive fisk, kött, ägg, mjölk, nätter under första året
råd om goda matvanor
föräldrar har ansvar för maten som ges
- regelbundenhet
- näringsrik
- frukt, grönt
- begränsa söta drycker, snacks
mål mat
förebygga övervikt/undervikt
hitta balans
SES
låg SES risk för övervikt/fetma
- 2% av barn i resursstarka områden
- 25% resurssvaga områden
påverkas av
1. inkomst (billigare mat, inte råd att delta i idrott, kultur)
2. utbildning (tilltro vetenskap, reklam)
3. migration: knubbiga barn ses som friska, stress, äta sådant som varit bristvara tidigare
trend idag
större portioner
mer processessad mat
mindre tid matlagning
mer sällan gemensamma måltider
mer reklam för barn
förekomst fetma
övervikt 20%
fetma 10%
risk för övervikt/fetma i vuxen ålder
hur prata med barn om vikt
undvik att prata med barn om kroppsvikt och bantning/viktskämt, var en god förebild som förälder, uppmuntra barn att lita på sin mättnads/hungerssignal, ha fokus på hur kroppen fungerar (mat, sömn, rörelse)
rörelse
daglig fysisk aktivtet, hälsovinster vid 60 min/dag måttlig/kraftig
barn < 1 år
30 min/dag: lek
sitt still max en timme
ingen tid framför skärm
15 h sömn
barn 1-2 år
180 min intensiv aktivitet under dagen
- sitt still max en timme
ingen skärmtid, eller max 1 h om 2 år
10-14 h sömn
3-4 år
180 min intensiv aktivitet, måttlig- hög 60 min av dessa
max 1 h stillasittande och skärmtid
10h sömn
skärmtid
sämre reglering av matintag
rökning
skydda barn mot passiv rökning
1. sluta
2. rök utomhus, täckjacka, stanna ute
alk
går över i bröstmjölk
kan påverka barn, både beteendemässiskt och fysiskt
olycksfallsprofylax
fallskada, brännskada, förgiftning
drunkning vanligaste dödsorsaken alla åldrar
de som skadas i hemmet är ofta < 1 år
vanliga problem på BV
mat
sömn
förstoppning
eksem, blöjdermatit
enures
EPDS
screening som erbjuds mamman vid besök 6-8 v pp
- viktigt att hitta anknytning
- 10% får lätt depression
kompletteras med samtal efter EPDS-skattning
risk för pp depression
haft depression tidigare
sömnbrist, livsomställnning
andra insatser vid behov vid utfall EPDS
vid utfall EPDS eller om det framkommer annat i samtal
1. stödsamtal hos BVC-ssk
2. remiss psykolog, läkare på vc eller psykiatrin, kontakt soc vb, spädbarnsverksamhet vb
enskilda föräldrasamtal
till den icke födande föräldern erbjuds när barnet är 3-5 månader
orsaker till kontakt med BVC-psykolog
svårighet med socialt samspel
utagerande beteende, impulsivitet
konc
samspel familj
försenad utveckling
nedstämdhet förälder
spädbarnsdödlighet sverige
2.4/100 000
problem idag
svårt att motivera folk till vaccination
övervikt
om föräldrar ej deltar i BVC
uppsökande verksamhet
orosanmälan kan bli aktuellt
vad bidrar BVC till för folkhälsan generellt
- olycksfall prof
- tidigt upptäckt av sjukdom, handikapp
- råd och stöd till föräldrar
- övervikt, psykisk ohälsa
- vacc
- undernäring, hygien
