Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

BMA044 Labratoriemedicin&sjukdomslära > Njurkemi > Flashcards

Njurkemi Flashcards

1
Q

Varför har vi njurar?

A

I.Renar blodet på vattenlösliga ämnen(kvävet form av urea, gifter, läkemedel mm)

II.Reglerar vätskebalans–blodtryck och blodvolym–salt-och syra-bas balans (pH, osmolalilet)

III.Producerar hormon–Renin (reglerar blodtryck)–ErytropoieDn(reglerar produkDon av röda blodkroppar)–D-vitamin (mineralomsä1ning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad gör glomeruli?

A
  • Njurens glomerulisilar blodet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad gör glomeruli?

A

Basal membranet gör att protein >50 kDa och blodkroppar stannar i blodbanan. Blodflödet (filtrationstrycket) regleras hormonellt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad gör Proximala tubuli?

A

Här sker återresorption av små protein, aminosyror, glukos etc. Cellerna har hög metabolism och är känsliga för syrebrist.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad gör henles slynga ?

A

Bildaren osmotiskgradient i njurmärgen som driver återresorption av salter och vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad gör Distala tubuli och samlingsröret?

A
  • Fin justering av kroppens salt/vattenbalans, osmolaritet och pH
  • sist i systemer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad finns det för orsaker till njurskada och nedsatta funktioner ?

A
  • Avflödeshinder
  • Trauma
  • Ischemi
  • Gifter, vissa läkemedel
  • Hypertoni–nefroskleros = ond cirkel där allt färre nefrontar emot större filtration/tryck
  • Diabetes
  • Autoimmuna tillstånd ex SLE
  • Ärftliga tillstånd ex polycystisknjursjukdom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kan konsekvenserna bli utav att nedsatt njurfunktioner?

A

nr. 1: Ansamling av urea (kreatinin och cystatin c) + Retention av kalium (hyperkalemi)

nr.2: Vätskeretention + Ödem, hjärtsvikt + Metabol acidos

nr. 3: - Endokrin/metabol rubbning (långt gången njursjukdom)

  • Anemi, bland annat till följd av brist på erytropoietin
  • Benförändringar (osteodystrofi), kärlförkalkningar Hydroxyleringav 25-OH-VitD minskar -> ekundär uppreglering av parathormon -> Rubbad kalcium/fosfatbalans
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är Glomerular Filtration Rate (GFR)?

A

•Mått på njurfunktionen = Hur mycket blod (mL/min) som filtreras av glomeruli

  • Bestäms genom utsöndring (clearance)= hur snabbt en substans försvinner från kroppen
  • För ämnen som inte bryts ned, inte reabsorberas och som cirkulerar fritt i kroppen blir clearance ett bra mått på GFR.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur sker mätning av GFR?

A
  1. Injektion av iohexol
  2. Mätningar av iohexoli blod
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur bestämmer man mängden GFR?

A

INTE KLAR MED DENNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklar hur stadie indelning ser ut vid njursjukdom med GFR?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad kollar man på om man vill ha en indirekt uppfattning av njurfunktionen?

  • markörer ?
A

•Endogena filtrationsmarkörer:

–S-Kreatinin

–S-CystatinC

•Bildas konstant, elimineras via njuren(d.v.s. de ansamlasi blod vid nedsatt njurfunktion)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur mätts P-kreatinin?

A
  • Mäts med enzymatisk kolorimetrisk metod
  • I muskelmassor.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Osäkerhets faktorer vid bedömning av P-Kreatinin?

  • vad skulle det kunna vara?
A

•Beroende av muskelmassan

–Kroppskonstitution

–Ålder

–Kön (män 20% högre)

–Köttrik kost

  • •Utsöndras aktivt vid höganivåer (>200 μmol/L)*
  • •Icke-linjär relation till GFR*
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är P-Cystatin C?

A
  • Litet protein (13 kDa) som utsöndras av alla kroppens celler
  • Påverkas ej av kön eller muskelmassa
  • Avspeglar GFR bättre än kreatinin exempelvis hos barn
  • Ökar något vid kortisonbehandling
17
Q

Hur beräknas estimated GFR (eGFR) från P-Cystatin C eller

P-Kreatinin?

A
  • Formler kan kompensera för faktorer som ålder och muskelmassa
  • För eGFRkreatinin använder Sahlgrenska nu den något mer sofistikerade formeln LMrev
18
Q

Orsaker till diskrepans mellan eGFR kreatinin och eGFR cystatin?

A
19
Q

Vad är S-Urea?

  • vart produceras de
  • mät i?
A
  • Bildas i levern (ureacykeln)
  • Utsöndras via njurarna
  • Atoxisk men högt S-Urea indikerar ansamling av andra, toxiska metaboliter (”uremi”)
  • •Mäts i mmol/L
20
Q

Analyser av urin innnehåll

  • Vad kan man få fram?
  • påvisar vadå?
A

•Visa förekomst av eller kvantifiera metaboliter

–Diagnostikm av metabola sjukdomar

–Droger

–Läkemedel

  • Påvisa och följa njursjukdom (proteinuri, urinelfores, sedimentanalys)
  • Urinvägsinfektion(odling, nitrit-test)
  • Njursten(sten-analys)
21
Q

Hur sker provtagning ?

  • hur svaras det ut?

-

A

•Samling över en viss Pdsperiod (t.ex. 24 h)

–svaras ut som ”tU-”

•Stickprov (Mittstråle? Morgonurin?)

–U-kreatinin kan används som mått på “urinkoncentratktionen”

•Provtagning från kateter

22
Q

Direktmikroskopi/ sedimentanalys, hur fungerar detta?

  • vad kan man se?
A
23
Q

Vad finns det för snabbstickor?

A

Patientnära analyser som kan mäta:

  • U-Glukos (DIABETES
  • U-Ketoner(acetoacetat) (OBEHANDLAD DIABETES)
  • U-Protein (albumin) (TECKEN PÅ NJURSKADA)
  • U-Erytrocyter(Hb) (HEMATURI)
  • U-Leukocyter(esterasaktivitet) (URINVÄGSINFEKTION)
  • U-Nitrit (URINVÄGSINFEKTION)
  • U-hCG (GRAVID)
  • U-pH
24
Q

När är hematuri vanligt?

A
  • Mikroskopisk (icke-synlig) hematuri är vanligt, kan uppkomma vid t.ex. träning–10% av patienteriprimärvårdenhar mikroskopiskhematuri
  • Makroskopisk hematuri (synligtblodiurin) ska alltid utredas

–Njursten(1/3)

–Tumör(1/3)

–Inflammation (1/3)

25
Q

Vad innebär proteinuri?

A
  • För mycket protein i urin (ex. >30 mg albumin/dygn)
  • Urin innhåller normalt relativt låga nivåer protein

–Proteiner > 25kDa kan normalt inte passera glomerulus membranet.

–Små proteiner < 25 kDaåterresorberasi tubuli.

26
Q

Vad finns det för analyser av protein i urin?

A

•Snabbtest (urinsticka)Grovt mått på U-albumin

27
Q

Hur leder sjukdom till proteinuri?

A
  • Njurskada (akut eller kronisk) på glomerulus-filtret gör att protein kan passera (och tubuliinte hinner resorbera allt).
  • Njurskada (akut eller kronisk) på tubulihindrar återupptag av små protein (ex protein HC)
  • Ökad produktion av plasmaproteinerT.ex. myelomsom utsöndrar stora mängder lätta immunglobulinkedjor
28
Q

Vad ger urinelektrofores ut?

A

Information om vilka protein som njuren läcker kan ge information om underliggande sjukdom.

29
Q

Exempel på elektrosfores: vad kan du se?

A

•Bence-Jones proteinuri vid myelom (malignitet av Immunglobulin-producerande plasmaceller)

30
Q

Nivådiagnostik: hur ser det ut om skadan sitter i glomuleri?

A

Glomerulärsjukdom

-> Läckage och nedsatt filtration:

  • Förhöjt P-kreatinin, P-cystatinc
  • Albumin och immunglobuliner i urin
  • Ödem, hypertoni
31
Q

Nivådiagnostik: hur ser det ut när tubuli sjukdom finns?

A

Tubulär sjukdom

Nedsatt förmåga att koncentrera urin och resorbera små protein:

  • Protein HC i urin
  • Acidos
  • Polyuri, intorkning
32
Q

Protein HC = alfa-1-mikogrobulin:

  • vad är detta?
  • vart passerar den?
A
  • 27 kDaprotein
  • Passerar normalt genom glomerulus-membranet men resorberas i proximala tubuli
  • U-Protein HC ökar kan mätas som markör för tubulärskada
33
Q

Sammanfattning 1:

A
  • S-kreatinin eller S-Cystatin C koncentration används för att bedöma patienters njurfunktion
  • eGFR-beräkningar är osäkra, men S-cystatin C är bättre än kreatinin
  • Exakt bestämning av njurfunktion kräver undersökning med iohexol clearance
  • S-Urea avspeglar indirekt halten av uremiska ämnen i kroppen
34
Q

Sammanfattning av diagnostik och njursjukdom:

A

•Vilken kapacitet har njurarna att filtrera blodet?

–GFR, eGFRkrea, eGFRCysC

–Urea

•Skada på filtrationsbarriären? Läcker nefronenblod? Protein?

–Urinstickor

–Urinelfores

–U-Protein HC

35
Q
A

BMA044 Labratoriemedicin&sjukdomslära (41 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions