Njurkemi Flashcards
Varför har vi njurar?
I.Renar blodet på vattenlösliga ämnen(kvävet form av urea, gifter, läkemedel mm)
II.Reglerar vätskebalans–blodtryck och blodvolym–salt-och syra-bas balans (pH, osmolalilet)
III.Producerar hormon–Renin (reglerar blodtryck)–ErytropoieDn(reglerar produkDon av röda blodkroppar)–D-vitamin (mineralomsä1ning)
Vad gör glomeruli?
- Njurens glomerulisilar blodet.
Vad gör glomeruli?
Basal membranet gör att protein >50 kDa och blodkroppar stannar i blodbanan. Blodflödet (filtrationstrycket) regleras hormonellt.
Vad gör Proximala tubuli?
Här sker återresorption av små protein, aminosyror, glukos etc. Cellerna har hög metabolism och är känsliga för syrebrist.
Vad gör henles slynga ?
Bildaren osmotiskgradient i njurmärgen som driver återresorption av salter och vatten.
Vad gör Distala tubuli och samlingsröret?
- Fin justering av kroppens salt/vattenbalans, osmolaritet och pH
- sist i systemer
Vad finns det för orsaker till njurskada och nedsatta funktioner ?
- Avflödeshinder
- Trauma
- Ischemi
- Gifter, vissa läkemedel
- Hypertoni–nefroskleros = ond cirkel där allt färre nefrontar emot större filtration/tryck
- Diabetes
- Autoimmuna tillstånd ex SLE
- Ärftliga tillstånd ex polycystisknjursjukdom
Vad kan konsekvenserna bli utav att nedsatt njurfunktioner?
nr. 1: Ansamling av urea (kreatinin och cystatin c) + Retention av kalium (hyperkalemi)
nr.2: Vätskeretention + Ödem, hjärtsvikt + Metabol acidos
nr. 3: - Endokrin/metabol rubbning (långt gången njursjukdom)
- Anemi, bland annat till följd av brist på erytropoietin
- Benförändringar (osteodystrofi), kärlförkalkningar Hydroxyleringav 25-OH-VitD minskar -> ekundär uppreglering av parathormon -> Rubbad kalcium/fosfatbalans
Vad är Glomerular Filtration Rate (GFR)?
•Mått på njurfunktionen = Hur mycket blod (mL/min) som filtreras av glomeruli
- Bestäms genom utsöndring (clearance)= hur snabbt en substans försvinner från kroppen
- För ämnen som inte bryts ned, inte reabsorberas och som cirkulerar fritt i kroppen blir clearance ett bra mått på GFR.
Hur sker mätning av GFR?
- Injektion av iohexol
- Mätningar av iohexoli blod
Hur bestämmer man mängden GFR?
INTE KLAR MED DENNA
Förklar hur stadie indelning ser ut vid njursjukdom med GFR?
Vad kollar man på om man vill ha en indirekt uppfattning av njurfunktionen?
- markörer ?
•Endogena filtrationsmarkörer:
–S-Kreatinin
–S-CystatinC
•Bildas konstant, elimineras via njuren(d.v.s. de ansamlasi blod vid nedsatt njurfunktion)
Hur mätts P-kreatinin?
- Mäts med enzymatisk kolorimetrisk metod
- I muskelmassor.
Osäkerhets faktorer vid bedömning av P-Kreatinin?
- vad skulle det kunna vara?
•Beroende av muskelmassan
–Kroppskonstitution
–Ålder
–Kön (män 20% högre)
–Köttrik kost
- •Utsöndras aktivt vid höganivåer (>200 μmol/L)*
- •Icke-linjär relation till GFR*
Vad är P-Cystatin C?
- Litet protein (13 kDa) som utsöndras av alla kroppens celler
- Påverkas ej av kön eller muskelmassa
- Avspeglar GFR bättre än kreatinin exempelvis hos barn
- Ökar något vid kortisonbehandling
Hur beräknas estimated GFR (eGFR) från P-Cystatin C eller
P-Kreatinin?
- Formler kan kompensera för faktorer som ålder och muskelmassa
- För eGFRkreatinin använder Sahlgrenska nu den något mer sofistikerade formeln LMrev
Orsaker till diskrepans mellan eGFR kreatinin och eGFR cystatin?
Vad är S-Urea?
- vart produceras de
- mät i?
- Bildas i levern (ureacykeln)
- Utsöndras via njurarna
- Atoxisk men högt S-Urea indikerar ansamling av andra, toxiska metaboliter (”uremi”)
- •Mäts i mmol/L
Analyser av urin innnehåll
- Vad kan man få fram?
- påvisar vadå?
•Visa förekomst av eller kvantifiera metaboliter
–Diagnostikm av metabola sjukdomar
–Droger
–Läkemedel
- Påvisa och följa njursjukdom (proteinuri, urinelfores, sedimentanalys)
- Urinvägsinfektion(odling, nitrit-test)
- Njursten(sten-analys)
Hur sker provtagning ?
- hur svaras det ut?
-
•Samling över en viss Pdsperiod (t.ex. 24 h)
–svaras ut som ”tU-”
•Stickprov (Mittstråle? Morgonurin?)
–U-kreatinin kan används som mått på “urinkoncentratktionen”
•Provtagning från kateter
Direktmikroskopi/ sedimentanalys, hur fungerar detta?
- vad kan man se?
Vad finns det för snabbstickor?
Patientnära analyser som kan mäta:
- U-Glukos (DIABETES
- U-Ketoner(acetoacetat) (OBEHANDLAD DIABETES)
- U-Protein (albumin) (TECKEN PÅ NJURSKADA)
- U-Erytrocyter(Hb) (HEMATURI)
- U-Leukocyter(esterasaktivitet) (URINVÄGSINFEKTION)
- U-Nitrit (URINVÄGSINFEKTION)
- U-hCG (GRAVID)
- U-pH
När är hematuri vanligt?
- Mikroskopisk (icke-synlig) hematuri är vanligt, kan uppkomma vid t.ex. träning–10% av patienteriprimärvårdenhar mikroskopiskhematuri
- Makroskopisk hematuri (synligtblodiurin) ska alltid utredas
–Njursten(1/3)
–Tumör(1/3)
–Inflammation (1/3)
