CREN 5 : Njure fysiologi Flashcards

Question 1

Q

anatomi njure makro

Answer

A

Plats

Njurarna ligger retroperitonealt mot bakre bukväggen, på varsin sida om kotpelaren

Makrouppbygnad

Märgen innehåller 10-15 pyramidformade lober som har en bred bas ut mot barken, medan toppen av pyra- miden (papillen) slutar längst ner i märgen.
I papillen finns många små öppningar genom vilka den färdiga urinen töms ut i njurbäckenet.
Därifrån går uretern, en från varje njure, till urinblåsan. I urinblåsan lagras urinen tillfälligt innan den via urethra leds ut ur kroppen.

Question 2

Q

anatomi nefron?

Answer

A

Varje nefron består av ett kapillärnystan (glomerulus) och ett rörsystem (tubulus).

Tubulus är i sin tur uppdelad i olika delar:

Proximala tubulus
Henles slynga
Distala tubulus.
Distala tubulus går in i ett samlingsrör som tar upp urin från många nefron.
Från samlingsröret går urinen ner i njurbäcken och vidare ut i uretern.

Question 3

Q

vad finns i glomerulus? hur kommer blod hit?

vad primärurin och tre lager filtartion? celler här?

Answer

A

Hur kommer blod hit?

Glomerulus förses med blod genom en afferent (tillförande) arteriol.
Dessa övergår inte till vener utan mynnar i en ef- ferent (bortförande) arteriol.
Den efferenta arteriolen delar sig i sin tur till ett nytt kapillärsystem som omger tubulussystemet, det peritubulära kapillärerna.
Dessa övergår i sin tur till venoler som samlas och blir vener.

Vad är primärurin?

rån glomeruluskapillärerna pressas en nästan proteinfri vät- ska över i tubulussystemets första del. Detta är primärurinen.

Filtration mha tre lager

Det finns tre lager som hjälper till vid filtration så rätt saker åker igenom. De är:

Endotel med fenestering
Basalmebran som är negativt laddat
Podycter med fotutskott som fungera likt en sill

Övriga viktiga celler

Juxtaglomerulära celler
- Utsöndrar renin
Macula densa celler
- Känner av urin konc
Mesangialceller
- Städare

Question 4

Q

vad är proximala tubuli?

Answer

A

Proximala tubulus

I proximala tubulus reabsorberas ca 65% av filtrerat natrium (vilket tar med sig vatten), klorid, bikarbonat och kalium, liksom i stort sett all filtrerat glukos och aminosyror. Här sekreras också organiska syror, baser och väte- joner till tubuluslumen.

Question 5

Q

vad är helens slygna?

Answer

A

Bildar en lång slynga som går ner i märgen och tillbaka till barken. Henles slynga består i sin tur av tre delar:

tunna descenderande
- Den tunna delen är mycket permeabel för vatten och delvis permeabelt för övriga lösta ämnen.
- Här reabsorberas ffa vatten genom diffusion; ca 20% av det filtrerade vattnet resorberas här.
tunna ascenderande
tjocka ascenderande
- I tjocka ascenderande reabsorberas ca 25% av filtrerat natrium, klorid och kalium, liksom stora mängder kalcium, bikarbonat och magnesium.
- Här Loopdiuretika agerar, genom sin inhibition av 1-natrium, 2-klorid, 1-kalium-kotransportern. Ökar utsöndring av Cl, Na, Ca, K och Mg. Ger kraftig diures och svag BT-sänkning.

Även conter Current sker här, vilket är ett utbyte av h20 och na+ mellan decendnig och ascendning vilket gör att saltbalasen håls bra

Question 6

Q

vad är distala tubulus?

Answer

A

Den första delen av distala tubulus bildar macula densa, en grupp tätt packade epitelceller som är del av den juxtaglomerulära apparaten, som ger feedback gäl- lande GFR och blodflödet i nefronet.

Nästa del reabsornera mycket joner. Här verkar Tiaziddiuretika genom att inhibera natriumklorid-kotransporten è ger utsöndring av Na+ och Cl-.

I sista delen så har principalceller som genom att aldosteron åker in i dem och transkripera kanaler gör så att kalium utsöndras och natrium (+vatten) reabsorberas. Detta är plasten där kalumsprande diuretika, som spironolakton, verkar.

Question 7

Q

vad är samlingsröret?

Answer

A

Mindre än 10% av resorbtionen av natrium och vatten sker här. Permeabiliteten för vatten beror på ADH, antidiuretiskt hormon (mycket ADH ger hög vattenresorbtion). ADH verkar genom att uppreglera Akvaporin som reaporbera vatten.

Question 8

Q

Första steget i urinproduktionen är filtrering i njurens glomeruli. a) Redogör för strukturer som utgör filtreringsbarriären (det glomerulära kapillära membranet). (1,5 p)

Answer

A

Endotel med fenestrae, basalmembran (kollagen och proteoglykaner) och epitel/podocyter med så kallade ”slit-pores”

Question 9

Q

Filtreringsbarriärens uppbyggnad avgör vilka molekyler som normalt passerar in i njurtubuli. b) Ange två egenskaper hos molekylen som avgör om den passerar genom filtret eller ej. (1p)

Av de strukturer som du har angivit i a), vilken har minst genomsläpplighet och på så sätt sätter gränsen för vilka molekyler som normalt kan passera? (0,5 p)

Answer

A

Fråga 2: Filtreringsbarriärens uppbyggnad avgör vilka molekyler som normalt passerar in i njurtubuli. b) Ange två egenskaper hos molekylen som avgör om den passerar genom filtret eller ej. (1p)

Svarsförslag: molekylens storlek och laddning

Fråga 3: Av de strukturer som du har angivit i a), vilken har minst genomsläpplighet och på så sätt sätter gränsen för vilka molekyler som normalt kan passera? (0,5 p)

Svarsförslag: Basalmembranet

Question 10

Q

hur är blodflödet till njuren? var sker de?

Answer

A

Hos en 70-kilosmänniska cirkulerar i vila ca 1,2 l blod genom njurarna varje minut. Njurarna motsvarar ca 0,5% av kropps- vikten men tar emot 20-25% av hjärtats minutvolym. Den stora blodmängden beror inte på att njurarna har ett stort syrgasbehov eller näringsbehov. Istället är det ett sätt för kroppen att hela tiden kunna göra små justeringar i blodets sammansättning, samt bli av med avfallsprodukter.

Genomblödningen är störst i barken där alla glomeruli ligger och filtrationen sker. Genomblödningen i märgen är betydligt mindre. Trycket i glomeruluskapillärerna är högre än ka- pillärtrycket i systemcirkulationen, dels pga att den afferenta arteriolen utgör ett mindre motstånd mot blodflödet än arteriolerna i systemkretsloppet, och dels för att motståndet mot vätskeströmmen är större i den efferenta arteriolen är större än i venolerna, vilket gör det svårare för blodet att ta sig igenom glomeruluskapillärerna än andra kapillärer i krop- pen. Anhopningen av blod bidrar till det höga trycket.

Tryckfallet i de afferenta och efferenta arteriolerna är stort. I de peritubulära kapillärerna är det lågt tryck, vilket skapar förutsättningar för en snabb reabsorbtion från tubulussys- temet.

Question 11

Q

vad är GFR? vilka faktorer påverkar GFR?

Answer

A

GFR - glomerulär filtrationshastighet

Hur många ml plasma som renas från en viss substans per minut. GFR normeras ofta till 1,73 m2 kroppsyta för att värdet ska kunna jämföras med ett referensintervall. 125 ml blod filtreras varje minut hos en person på 70 kg. Hela plas- mavolymen filtreras då 60 gånger/dygn.

Faktorer som påverkar GFR

Filtrationen i glomeruluskapillärerna till tubulus sker i stort sett på samma sätt som filtration ut ur andra kapillärer - det hydrostatiska trycket i glomeruluskapillärerna (55 mmHg) pressar över ett proteinfiltrat i Bowmans rum. Filtrationen hämmas av dels det hydrostatiska trycket i Bowmans rum

Hos en 70-kilosmänniska cirkulerar i vila ca 1,2 l blod genom njurarna varje minut. Njurarna motsvarar ca 0,5% av kropps- vikten men tar emot 20-25% av hjärtats minutvolym. Den stora blodmängden beror inte på att njurarna har ett stort syrgasbehov eller näringsbehov. Istället är det ett sätt för kroppen att hela tiden kunna göra små justeringar i blodets sammansättning, samt bli av med avfallsprodukter.

Genomblödningen är störst i barken där alla glomeruli ligger och filtrationen sker. Genomblödningen i märgen är betydligt mindre. Trycket i glomeruluskapillärerna är högre än ka- pillärtrycket i systemcirkulationen, dels pga att den afferenta arteriolen utgör ett mindre motstånd mot blodflödet än arteriolerna i systemkretsloppet, och dels för att motståndet mot vätskeströmmen är större i den efferenta arteriolen är större än i venolerna, vilket gör det svårare för blodet att ta sig igenom glomeruluskapillärerna än andra kapillärer i krop- pen. Anhopningen av blod bidrar till det höga trycket.

Tryckfallet i de afferenta och efferenta arteriolerna är stort. I de peritubulära kapillärerna är det lågt tryck, vilket skapar förutsättningar för en snabb reabsorbtion från tubulussys- temet.

GFR - glomerulär filtrationshastighet

Hur många ml plasma som renas från en viss substans per minut. GFR normeras ofta till 1,73 m2 kroppsyta för att värdet ska kunna jämföras med ett referensintervall. 125 ml blod filtreras varje minut hos en person på 70 kg. Hela plas- mavolymen filtreras då 60 gånger/dygn.

Faktorer som påverkar GFR

Filtrationen i glomeruluskapillärerna till tubulus sker i stort sett på samma sätt som filtration ut ur andra kapillärer - det hydrostatiska trycket i glomeruluskapillärerna (55 mmHg) pressar över ett proteinfiltrat i Bowmans rum. Filtrationen hämmas av dels det hydrostatiska trycket i Bowmans rum

(15 mmHg) och dels det kolloidosmotiska trycket i plasma (genomsnitt 30 mmHg). Nettofiltrationstrycket över hela kapillären blir 55 mmHg - (30 + 15 mmHg) = 10 mmHg.

Det hydrostatiska trycket är konstant hela kapillärens längd. Det kolloidosmotiska trycket ökar däremot ju mer protein- fritt filtrat som pressas över tubulussystemet, eftersom pro- teinkoncentrationen i blodet då ökar. Filtrationshastigheten är således störst i början av kapillärerna.

Filtrationen i njurarna blir större än den totala filtrationen som sker i kroppens övriga kapillärer, pga de många fenestre- ringarna. Dessutom bidrar det höga blodflödet till njurarna till en hög GFR.

Question 12

Q

vad fär markörer används för GFR?

Answer

A

Markör som används för att bestämma GFR får inte vara proteinbunden, måste filtreras fritt i glomeruli, och får inte utsöndras eller återupptas i glomeruli. Markörer som an- vänds idag är:

Plasmakreatinin. Bra för att följa förändringar. Är etablerad och billig. Nackdelarna är att kreatinin är en muskelme- tabolit, vilket gör att kreatininkoncentrationen i plasma
är beroende av patientens muskelmassa och i viss mån av patientens köttintag. Kreatinin har också tubulär sekretion, vilket kan ge en falskt hög glomerulärfiltration.

P-Cystatin C. Proteashämmare som produceras i alla kärnförande celler i kroppen. Filtreras fritt i glomeruli och återresorberas helt i tubuli där det kataboliseras. Utsön- dring i urinen förekommer ej i friska njurar. Påverkas inte av muskelmassa eller kön, men kan påverkas av avvikande tyroideafunktion och vid behandling med kortikosteroider. Det saknas idag standardisering.

I övrigt finns radioaktivt märkta jodkontrastmedel, t ex I- iotalamat, omärkta jodkontrastmedel, t ex krommärkt EDTA (Cr-EDTA), samt Iohexol.

Brainscape's Knowledge GenomeTM

CREN 5 : Njure fysiologi Flashcards

Brainscape's Knowledge Genome^TM