CREN 1 : Blod & hemostas Flashcards
form av en röd blodkropp`
En röd blodcell har en skivformad struktur (7.5 x 2.5 micometer) som gör att den kan fördas igenom blodkärl. Dess cytoslkett, som består av: spektrin, aktin och ankyrin – gör att formen kan ändras.
- Vid långsamt flöde blir formen till myntrullar
- Vid snabbt flöde blir formen till parabolidform
En röd blodcell, erytrocyt, är uppbygg till 90% av hemoglobin. Hemoblobin består av:
- Hem-grupp (4st)
- Järn (Fe2+)
- Globin (4st)
- Påverkar hur syre binds in
I en struktur som detta:
hur sker järnupptger i dodenum?
hur regleras de form levern?
- Fe3+ görs om till Fe2+ av DCYTB.
- HCL och C-vitamin hjälper till
- Fe2+ åker sedan in i entrocyten ab deudenum mha DMT och H+
- Fe2+ binder in till Ferritin
- De kan inte åka runt själv för då kan de skapa fria radikaler.
- Flera Ferrin bildar Hemosiderin, vilket kan lagra järn.
- Fe2+ avbinder ifrån Ferritin och åker ut igenom Ferroportin.
- Fe2+ görs om till Fe3+ mha enzymet Hephaestin.
- Fe3+ åker in i blodkärlet och bindet till transferrin,
- Viktigt så fria radikaler inte bildas
levern
- Transferin med järn kan åka till levern där tansferin fäster på membranprotein och Fe3+ åker in lever. Fe gör att proteinet Hepsidin bildas.
- Hög mängd Hepsidin (vilket beror på mycker järn) gör så Ferroportin hämmas
- è mindre Fe går ut i blodomloppet.
- Beror oftast på Inflammation.
- Skapar cellrester som makrofager tar upp. IL-6 gör så Hepcitin görs.
hur utvecklas blodcellerna i benmärgen? vad hjälper till?
I benmärgen
- Hemocytoblaster (stamceller) bildar:
- Myeloid
- Kan bilda: blodplättar, vita och röda blodkroppar
- Lymphoid
- Myeloid
- Epo (påverkar även alla steg) gör så Myeloid blir till Proerythroblaster
- I kärnan av Proerythroblaster så bildas massa mRNA och rRNA
- Detta infägas blått, och vi får en Basofil Erythroblast
- Hemoglobin görs av mRNA
- Vi får en röd/blå infärgning och den heter Polychromatic Erythroblast
- Nästan bara hemoglobin, vilket gör den röd och vi kallar den Orthochromatic Erythroblast
- Kärnan kondenserar
- Kärnan och organeller, t.ex. mitokondiren, åker ut och bryts ner av makrofager.
- Mitokondrien hade annars använt syret, vilket vi inte vill
- Retiuculocyten åker ut och till blodkärlet där den bildar en omogen röd blodcell.
- Så mer hemoblobin bildas ifrån ribosmomer è Bildar sedan en Erythrocytes, röd blodkropp
Hjälper till i benmärgen
- Fett och kolhydrater underlättar Heme-syntesen
- Järn och aminosyror är med i hemoglobin-syntesen
- B12 och B9 är med i DNA mognas och kärnkondensering
hur tas olika saker till blod-syntesen upp? vad påverkar njuren med?
Upptag av B12, B9, fett, kolhydrater och amiosyror
- B12 tas upp i ileum.
- Åker ner i magen där HCL tar bort bindande proteiner
- HC binder till B12
- IntrincisFactor åker med ner
- HC bryts bort av trypsin
- IF binder in till B12.
- B12 åker in i ileum och binder till transkobalmin 1 och 2
- Folsyra (b9) tas upp i duodenum och åker ut i blodet
- Fett, kolhydrater och amiosyror tas upp i duodenum och åker in blodet
Njurarna påverkas av syre
- HIF är en transkriptionsfaktor som påverkas av låg mängs syre (hypoxia)
- Syre gör så ett enzym______ binder fast och inhibera HIF
- Vid låg tillgång av syre så är HIF fritt
- HIF gör så EPO-genen gör hormonet EPO
- Syre gör så ett enzym______ binder fast och inhibera HIF
varför brytter vi ner röda blodkroppar? hur? hur regleras det?
En röd blodkropp lever i 100-120 dagar, sedan brytts de ner och dör. De har proteiner, Spectrin och Ankyrin, som hjälper till att ändra dess form så blodkroppen kan röra sig fram i kärlen. När cellen blir äldre så brytts dessa protein ner è ingen omformningen è de måste förstörs.
I mjälten (även lever och benmärg) finns det kapillär som fångar upp gamla röda blodkroppar så makrofager kan ta upp dem.
I mjälten
- Makrofagers enzym bryter ner hemoglobin till
- Hem-grupp
- Globin
- Globinet bryts ner av protease till amiosyror som sedan kan återanvändas.
- Hem-gruppen delas av Hem-oxigenas till
- CO
- Fe2+
- Biliveridin
- Fe2+ bildar tillsammans med APO-ferritin è ferritin
- Biliveridin bildar Bilirubin som sedan går över till blodkärlet
- I blodkärlet så binder det till Albumin och bildar så kallad: Unconjugated Bilirubin
- Bilirubinet åker till levern där de tillsammans med Glukuronsyra och enzymer GlykouronTransferase bildar ConjugatedBilirubin, vilket är en viktig del i gallan.
- Gallan åker ut i tunntarmen och ner i tjocktarmen där bakterier finns. Dessa skickar ut enzymer som gör om det till Urobilinogen.
- Går olika vägar:
- 10% åker ut i blodet där de kan:
- Åka till njuren
- Återanvändas
- 90% görs om till Stercobilin, vilket ger bajsets dess bruna färg.
- 10% åker ut i blodet där de kan:
Reglering
- Vid järnbrist kommer ankonitas (normalt ett enzym i citronsyracykeln för att tillverka energi) att omvandlas till iron regulatory protein (IRP1) för att jobba vid järnbrist.
- Ankonitas innehåller en järn- och svavelkristall som förändras vid järnbrist.
- IRP-1 minskar APO-ferretin och ökar syntes av järnreduktas, DMT-1 och ferroportin.
- Vid järnbrist släpper kristallen sina järn och endast bildar en svavelkristall è IRP-1 binder till mRNA vid 3’ för att uppreglera proteinsyntes av proteiner som transporterar järn in i cellen och vid 5’ för att inhibera translation av APO-ferretin.
vad är hemostas? vilka tre delar finns?
Hemostas eller blodstillning är cirkulationssystemets förmåga att med hjälp av kroppens egna eller främmande medel kunna stoppa blödningar samtidigt som man undviker blodproppar. Blodets förmåga att kunna koagulera är centralt i hemostasen. Rubbningar i någon av de hemostatiska processerna leder till ökad blödningsbenägenhet, d.v.s. att man får svårare att koagulera blodet och stoppa blödningar, vilket som också är fallet vid t. ex. trombocytbrist och blödarsjuka. Hemostatika är ämnen som hämmar blödning eller blödningstendens.
Hemostasen kan delas in i 3 större steg, vilka alla har understeg – de är:
- Vaskulär spasm
-
Trombocytplugg
- Som delas in primär, sekundär och gemensamma vägen
- Koagulation
Hemostaisk balans måste uppstå för att hålla blodet flyttande även när vi försöker minska blödningen.
vad finns på ytan av endotel för att motverkara kouglation?
Den friska endotelytan är negativ laddade och förhindrar där med trobocyter att fästa in. Det finns även andra saker på ytan som bidrar till att blodkouglation inte sker, så som:
- NO och PG12 som inhiberar blodplättar och där med förhindrar dem ifrån att röra sig mot endotelet
- CD28 som inaktiverar ADP
- Heparin som tillsammans med antitrombin inaktiverar kuagulationsfaktoer så 2,5, 7, 9, 11 och 12
- Trombomodulin som aktiverar protein C som inhiberar faktor 5 och 8.
vad är vaskulär spasm?
När endotelet går sönder så kan blod läcka ut – de vill vi inte. Istället så kontrahera blodkärlen för att minska blodförlusten. Detta kan ske på 3 olika sätt och brukar vara i ca 30 minuter. Detta påverkas av:
- Endotelin som ger muskelkontraktion
- Skada på muskeln gör att de drar ihop sig
- Inflammation utsöndrar histamin och prostagladin som drar ihop kärlet
vad är primär hemostas?
Vi har en skada på endotelet, kollagen och slätt muskelcell. Detta gör att vi inte släpper ut NO och PGI2 ifrån denna plats è ingen Inaktivering av plättar. Heparinsulfat och Thrombomodulin finns inte heller på denna plats è ingen inaktivering av faktor 2,5,8,9 och 10.
Eftersom NO och PGI3 inte sekreras så kommer blodplättar kunna röra sig emot skadan. Plättarna fäster på von Willbrand faktor via ett glykoprotein, 1b. Collagen är de fäster på – alltså på subendottellagret. EJ ENDOTELET è detta gör att plättarna blir aktiverade och frisläpper 3 olika saker: ADP, TxA2 och Serotonin.
ADP och TxA2 stimulera plättar så de aktiveras och åker till skadan. Detta kallas platelet aggregation
è gör att plättarna binder och skapar en plugg runt skadan. De kan binda till endotelet via vWF, men inte till varandra på det sättet.
De binder till varandra via Fibriongen som binder till Gp-2b-3a. è Detta skapar en stor plugg
TxA2 och Serotonin binder till receptorer på den släta muskel och gör så kontraktion sker è vilket ökar den vaskulära spasmen.
vad är sekundär hemostas? hur fungera de olika vägarna?
Sekundär heomstas ger en kouganltation vilket ger en stabilisering av den primära trombocypluggen. Denna del kan delas upp i intrisic, extrisic och common.
Intrisic
- Pluggens yta är negativ laddad (för att fosfolipider vände på sig) och kommer göra så faktor 12 aktiveras.
- Obs sker bara i provrör
- Aktiv faktor 12 aktiverar faktor 11
- I kroppen börjat steget vid 11 istället
- Fribrins Gp2b3a korsbinder och aktivera 5, 8 och 11.
- Aktiv 11 aktiverar faktor 9
- Faktor 9 och faktor 8, mha. PF3 och Ca+ è bildar Tenas som gör så att faktor 10 aktiveras
Extrisic
- Sakad på endotelet släpper ut faktor 3 som aktivera faktor 7
- Faktor 7+3 komplex (görs med Ca+) kan göra två saker
- Aktivera faktor 9
- Aktivera faktor 10
- Båda dessa leder till att Common pathway börjar
Common
- Faktor 10 reagera med faktor 5 och PF3 och Ca+ och aktiverar Prothrombin activator
- Prothrombin activator gör så faktor 2 (prptrombin è thrombin) blir aktiverat
- Faktor 2 gör så fria och lösliga fribrinogen (faktor 1) klumpas ihop till fibrin.
- Fibrin är inte lösligt och blodet får en mer gelaktig struktur è vilket gör att blodflödet minskar.
- Faktor 2 gör även, mha Ca+, att faktor 13 aktiveras
- Faktor 13 gör så många fibrin sätts samman och bildar ett nät
- Detta näts sätts över pluggen och hindar den ifrån att åka bort
- De är Gp2b3a som korsbinder och aktivera 5, 8 och 11 (vilket startar intricis)
vad finns att säga om vitmain k och hemostas?
Ingen vitamin K kommer hämma mycket i kougaltionen så som:
- Är viktig för faktor II, VII, IX och X
- Protein C är beroende av vitamin K också
K-vitamin fungera som co-faktor genom att sätta på en karboxylgrupp på faktorerna ovan. Detta gör dem mer negativa och där ökar affinitet för posetivt Ca+ è ökar affintet för trombocyter.
- I detta kretslopp är det enzymet VKOR som tar tillbaka K-vitamin till normalt läge. Detta wafarin blockera.
vad är protein C?
vad mer påverkar?
Vitamin K tillsammans med cofaktor S behövs för att vitamin C ska fungera. Protein C blir aktiverat (APC) av trombomodulin. APC inaktiverar faktor V och VIII. Faktor V aktiverar i vanliga fall kasakden, men nu här den är hämmad så hämmas kaskaden enligt bilden nedan.
De som nämnes tidigare är emot tombocter – ex:
- PGI2 ger vasodilatation och hämning av trombocytaggregation
- NO ger flödesmedierad vasodilatation
- En receptor (CD38) som inaktiverar ADP
Även de som nämnes tidigare emot koaugaltionfaktoerna så som:
- Antitrombin
- Heparin
- Trombomodulin
- Men även TFPT som utsöndras av endotellet och hämmar faktor VIIa
vad är fibrolys?
Fibrinolysen har till uppgift att motverka spontan blodkoagulation samt lösa upp bildande blodproppar. Om pluggen är kvar för länge så hämmar de blodsträmen.
Endotellet frisätter två saker:
- tPa
- Omvandlar plasminogen som finns i blodet till plasmin
- pro-urokinas
- kan sedan omvandlas till urokinas (mha kallikrein och faktor 12aktiverad) som är med i omvanligen av plasminogen till plasmin
Plasmin bryter ner fibrin till både:
- fibrinogen
- men även D-dimer vilket kan mätas vid test och där med se om en person ha haft en kollugationsplugg
- Inakivera fibrinogen, prothrombin och faktor V & VII
- |Kliniskt|* tPa ges direkt efter stork för att rensa blodkärlen i hjärnas så blod kan åka fritt
Hämning
Flera saker kan hämmas av flera saker, så som: (där PAI-1 finns hos överviktiga – gillar paj). Men även C1-hämmare, och alfa2- makrogloblin och antiplasmin
vad är det hematopetiska trädet?
- HSC = Hematopoetisk stamcell
- Den som allt utgår ifrån
- Den kan ge alla stamceller
- Delas igenom assymetrisk celldeling som beror på niche
- Är oftast i G0 för att undvika slitage
- Multipotent
- MPP = Multipotent progenior
- Är kortlivad och måste därför spcialisera sig snabbt
- Kan ge allt
- CMP = Common myelid progenitor
- MKe = Megakaryocyt progenutor
- LMPP = Lymfoid primed multipotent progenitor
- CLP = Common lymfoid progenitor
- GMP = Granulocyte monocyte progenitor
Progenitorer delar sig
- Stor produktion av blodceller bror inte på att vi hr många stamceller (vi har bara 10 000) utan för att alla progenitorceller delar sig
- Själva stamcellen, HSC, delar sig välidgt lite för att undvika slitage och där med mutation som vi har kvar resten av livet då.
- Det är alltså dessa celler som delar sig:
hur stor del av blodet är olika saker?
Hur stor andel av varje är det?
I kroppen kan vi dela upp blodet i tre större kategorier för andels räkning - de är:
- Röda blodkroppar
- Ca 45 %
- Vita blodkroppar och plättar
- Mindre än 1%
- Plasma
- De återstående 55%
- Där 91 % är H2O
- 7 % proteiner
- 2 % näringsämnen
Djupare uppdelning är av de vita blodcellerna är:
Never let mokeys eat banans
- Neutrofiler = 50-70%
- Lymfocyter = 20-30%
- Monocyter = 3-8 %
- Eosinofil = 2-4 %
- Basofil = 0.5 – 1 %