CREN 2 : Hjärta Undersökning Flashcards
hjärtunderökning anmanes? vad är bra att fråga om ?
Allmänna frågor
- Vad begränsar patienten
- Vilka situationer är svåra
-
Bröstsmärta
- Är den som agina pectoris?
- När kommer smärtan?
- Hur länge varar den?
- Ihållade?
- Andning korrelerad smärta talar för annan orsak än hjärtat
- Andfåddhet
- Trötthet
Livrelaterade riskfaktorer att fråga om:
- Rökning
- Nedsatt glukostolerans/diabetes (risken för hjärt-kärlsjukdom ökar kraftigt vid diabetes. Glukosbelastning kan användas som screening för hjärt-kärlsjukdom!)
- Tidigare hjärtvesvär
- Andra sjukdomstillstånd som KOL, diabetes
- Fysisk inaktivitet
- Övervikt
- Högt blodtryck
- Stress
- Dåliga kostvanor
vad kan de den almäna kroppsundersökning säga om hjärtat?
Kollar på patienten och letar efter:
- Blek hud
- Cyanos (blå hud som kan vara tecken på syrebrist)
- Benödem – t.ex. hjärtsvikt
- Variciet (åderbrock)
- Övervikt – vilket kan vara riskfaktor
Halsvenstas
Vid bedömning av halsvenstas ska patienten ligga i 45 ° vinkel mot underlaget. Ett förhöjt ventryck ses om venerna är utspända högre upp än 4 cm över halsgropen. Ett förhöjt jugularistryck speglar ett förhöjt tryck i höger förmak, vilket bl.a. kan ses vid hjärtsvikt!
vilka pulsar palpera om? vad säger BT?
Palpation av pulsar
Kan ge info om olika karduvaskulära fel. Exempel är:
-
Carotis
- Speglar aortan
- Vid aortastenos kan man känna pulsen trögare. Den kan också vibrerar vilket tyder på tät stenos
- Snärtig med snabb uppgång tyder på aortainsufficiens
-
Radialis
- Olika stark i höger och vänster talar för ateroskleros
-
Femorlais
- Samtidigt som carotis för att bedöma stryka och vibrationer
-
Tibialis poserior och doralis pedis
- Kan vara försvag eller noll vid perifera kärlsjukdomar eller (om den saknas) vid artäremboli
Blocktryckmätning
Skillnad
Man tar BT i båda armarna. Skillnad på mer än 15 mmHg = tecken för stenos.
Ankel/brachialindex ska vara mellan 1,0-1,2. Ändring tyder på hjärt-kärl sjukdom.
vad sker i inspektion och palapation av hjärta?
Inspektion
Bröstkorgen inspekterades vid lungauskultationen. Om bröstkorgen höjer sig assymetriskt kan de tyda på myokardiehypetrofi!
Palpation
- Palpera väster sida av bröstet för att känna vibrationer som är följd efter kraftiga blåsljud. Kallas för Fremissement. Betyder grad 5 eller 6.
- Paplperar iktus nedför vänster bröstvårta (mamillen). Är noramlt 2cm brett. Försjuktning lateralt kan tyda på hypertrofi.
var lyssnar man någonstans?
vad säger de första två tonerna?
Man är ute efter att höra olika blåsljud och toner. De olika ställarna man lyssnar på är:
- I2 dx = aorta
- I2 sin = pulmonalis
- I4 sin = tricuspidalis
- I5 sin (mediaclavicularlinjen) = mitralis
Det finns 4 olika toner. Man brukar bara höra första och andra tonen, men 3 och 4 kan höra patologiskt.
Första tonen
- Uppkommer: När mitralis och tricuspidals stängs under början av systole – detta pga. tubulens
- Sker alltså när systole inleds
Andra tonen
- Orsakas av att aorta- och pulmonal- isklaffarna stängs, då systole avslutas.
- Tiden mellan första och andra hjärttonen utgör således systole, medan tiden mellan andra och första utgör diastole.
vad säger 3 och 4 hjärttonen?
Ibland kan man höra en tredje och en fjärde hjärtton; de kan förekomma hos friska personer, eller finnas pga patologiska processer. Tredje och fjärde hjärttonerna är lågfrekventa ljud, lägre än första och andra tonen.
-
Trejde tonen
- Är när den tidigdiastoliska fyllnaden sker och blod slår mot kammarvägen
-
Fjärde tonen
- Den fjärde hjärttonen är sendiastolisk och sammanfaller med förmakskontraktionen (kammaren slår mot sig själv kan man tänka)
hur kan ett blåsljud uppmokka?
Blåsljud orsakas av turbulens i blodetflödet – detta kan bero på:
vad påverkar tidpunktne för blåsljud? loklasation?
Tidpunkt för blåsljuden
- Blåsljud under systole kallas systoliksa blåsljud. Beror oftast på fysiologiska stegringar av blodflödet och är ofta inte tecken på hjärtsjukdom.
- Blåsljud under diastole innebär nästan alltid ett patologiskt tillstånd.
- Både aortastenos och -insufficiens, liksom pulmonalisstenos och -insufficiens, kan ha blåsljud med både systoliska och diastoliska komponenter.
Lokalisation av blåsljuden
- Blåsljud strålar i allmänhet ut i samma riktning som det blodflöde som orsakar dem.
- Därför hörs ett blåsljud från en aortainsufficiens vid apex och vänstra sternalkanten
- medan blåsljudet från en aortastenos strålar ut till halsen via carotisartärerna.
- Blåsljud från mitral- isklaffen utgör ett undantag, då de hörs tydligast över apex.
Gradering av blåsljud, frevens och “form”
Gradering av blåsljud
1 à hörs enbart då man lyssnat en stund.
2 à hörs direkt när man lägger på stetoskopet.
3 à hörs framträdande men inte starkt.
4 à Hörs starkt och är ofta palpabelt.
5 à Hörs mycket starkt och är palpabelt
6 à Hörs med stetoskopet strax ovanför bröstkorg
Frekvens
Blåsljudet kan vara hög- eller lågfrekvent. Ju högre hastighet blodet har, desto högre frekvens får blåsljudet
Form på blåsljudet
- Kan vara crescendo/decrescendo då det först ökar och sedan minskar (ruter-format)
- typiskt för mitt- systoliska blåsljud orsakade av stenotiska klaffar, t ex aorta- eller pulmonalisstenos.
- Kan vara holosystoliskt då det startar med andra hjärttonen och är lika starkt under hela systole.
- Decrescendo börjar med hög intensitet som avtar.
- Typisk för tidigdiastoliska blåsljud från aorta- och pulmonalisinsufficiens då blodet flyter tillbaka genom en otät klaff.
- Turbulensen startar vid andra hjärttonen och avtar då kammaren fylls och tryckskillnaden mellan artär och kammare sjunker.
hur ser de vanligaste blåsljuden ut?
