CREN 3 : Arbetsfysiologi och prov Flashcards
vilka olika typer av muskelr finns?
- Typ 1 – de röda och långsamma
- Är långsamt oxidativa och långsamma. Dessa muskler är röda på grund av hög halt av myoglobin och rika kapillärbäddar.
- Typ 2 – de vita och snabba
- Snabba muskelceller, har tre huvudtyper ordnade efter kontraktionssnabbhet
- Typ IIa
- Denna muskelcelltyp är aerob, mitokondrierik och har en mängd kapillärer vilken ger den ett rött utseende.
- Typ IIx
- Snabbaste muskeltypen hos människan, har färre mitokondrier och mindre myoglobin. Den kan kontrahera fort och med större kraft, men är beroende av syre för att kunna upprätthålla sin aktivitet
- Typ IIb
- Är anaerob, glykolytisk “vit” muskel, som har ännu lägre andel myoglobin och mitokondrier.
- Typ IIa
- Snabba muskelceller, har tre huvudtyper ordnade efter kontraktionssnabbhet
vad är syrepuls?
Beräknas som VO2 / HR
- Ökad belastning gör att vi pumpar ut mer syre per hjärtslag
- Om vi är vältränade har vi högre slagvolym och där med mer syre per slag
- En hög SyrePuls betyder därför att vi har hög förmåga att öka slagvolym.
- Har vi inte förmåga att ändra slagvolymen så måste vi därför höja pulsen
vilka sätt kan vi få ATP och hur anävnder vi dess över tid?
Kroppen vill ha en jämn ATP koncentration i kroppen. Den håller koll på detta igenom både anaerob och aerob återbildning
- Anerob
- Fosfat mobaliseras
- Vi kan lagra fosfat bundet till kreatin som sedan kan frigöras
- Högst konc. kreatin finns i de snabba musklerna (typ 2), men finns även i långsamma/uthålliga muskler och hjärta/hjärna
- Går till så att PCr + ADP è ATP och Cr
- Där enzymet CPK (kreatin fosfokinas) har mycket hög affinitet för ADP. De gör att så fort ADP ökar så aktivers enzymet
- Finns mycket i snabba muskelceller
- När Pcr tar slut så går vi på glykolysen
- Glykolysen
- Fosfat mobaliseras
- Aerob
- Nedbrytning av fett och kolhydrater via krebs och andningskedjan
Energiförrådet för dessa olika
- ATP ger lite energi
- Keratin ger lite mer
- Mest energi ger fett och därefter kolhydrater
Vi förbrukar först kolhydrater, sedan fett, sedan proteiner
- Den anaeroba metabolism kan vi bara använda glykogen som energi för fett bryter inte ner sig utan CO2
Vid arbete använder vi:
- Först ATP under första sekundera
- Sedan kreatinfosfat under ca 20 sekunder
- Sedan använder vi anaerob under ca 1 minut, följr av den aeroba.
förklara en graf över vila, arbete och återhämtning? vad är syreskuld och stadey state?
När vi börjar träna så ökar syrekonsumtionen i musklerna snabbt. Tiden vi jobbar anaerobt utan syre heter Syre deficit. Efter cirka 1-4 minuter ställer kroppen in sig (om arbeter inte är för tung) på ett ”stadey state”.
- Är en fas då vi har tillräckligt syre för att musklerna ska kunna utföra sitt arbete. Alltså ger den aerob metabolismen tillräckligt med energi
- Denna syreskuld betalar man tillbaka efter arbetet är utfört och kalals på EPOC
- En vältränad person kommer snabbare upp i stady state än en otränad
Betyder att den kommer har större syreskuld efter och där med flåsa mer.
Storleken på syreskulden beror på intensiteten vi jobbar på
- Lugn fart
- Snabbare upp i stady state och mindre area som uppgör deficit è ger en mindre syreskuld
- Hög fart
- Tar mycket länger tid att komma upp i stady state (som ligger högre) – och bidans kommer vi inte ens dit.
- Gör att arean ökar och där med syreskulden efteråt.
Stady state vid varm/fuktig miljö och intensivt arbete
- Vid varmt och fuktigt så kommer vi inte upp i stady sate eftersom den höga tempraturen gör att vi har svårt att reglera kroppstempraturen, och de påverkr syreskulden
- Vi högt arbete så når vi inte någon stady state, utan VO2 ökar bara sakta hela tiden
Vila
Max.arb
ökning
VO2 L/min
HR /min
SV ml
Cardic Output L/min
Vila
Max.arb
ökning
VO2 L/min
0,25
5
20
HR /min
50
200
4
SV ml
100
150
1.5
Cardic Output L/min
5
30
6
vad är vo2max?
De fysiologiska faktora VO2 max
VO2-max
VO2 ökar mycket vid ifrån vila till bata ett lätt arbte, 0,25 till 1 på bara gång.
Syreupptaget ökar linjärt till VO2 max uppnåtts, sedan sker ingen ökning utan vi har nått vårt VO2max
De fysiologiska faktora VO2 max
- Det cardiorespetoriska systemet förmåga att leverar syre till musklerna (cardic output)
- Framförallt hjärtats cirkulation, hur bra är det på att leverera syre till musklerna
- Detta kan vi träna igenom att ligga på hög tränings nivå
- Framförallt hjärtats cirkulation, hur bra är det på att leverera syre till musklerna
- Musklerna förmåga att använda syre för att producera ATP aerobt
- Måste träna de specifika musklerna man vill bli bra på
- Hur mycetk syre som används från varje cirkulerande liter blod
beräkna maxpuls
- Maxpuls = 220 – ålder
- Stämmer inte helt, utan finns stora variationer mellan folk
- Gör att hur hårt puls vi behöver träna beror på vilken ålder vi har
vad är laktattröskelvärde?
varför sker det?
varför bra att veta?
vad händer biokemiskt?
”den punkt vid vilken blodkoncentration av laktat stiger systematiskt vid ökad arbetsintensitet” När de brakar iväg upp med hög vinkel
- Kallas även anaerob tröskel
Varför sker detta?
- Låg syre till muskeln. Alltså svårt att levera det syre som muskeln behöver för att arbeta
- Vi kan inte försörja arbetet med enbart aerob metabolism, utan behöver även anaerob èaccederade glykolysen
- Vi kan även ta till snabba muskler om vi inte orka göra arbete med de långsamma fiber
- Dessa snabba kommer göra laktat
- Beror även på hur bra man är på att rensa bort laktat – clearance
Varför bra att veta?
- Bra för att bedöma en person prestationsförmåga. Använda tillsammans med Vo2max
- Ofta hos idrottspersoner
- Den är specifik och inte ospecifik som vo2max
- Man vill ha en så hög tröskel som möjligt
- Ofta hos idrottspersoner
- Använda för att maximera träning
- Vet man laktattröskel så kan man träna på exakt under denna tröskel
Vad är det som egentligen sker biokemsikt?
Om vi har syre så åker pyruvat vidare till citronsyra cykel. NADH åker också vidare till mitokondrien till andningskedjan. Men vi högre intensitet så bildas det så mycket NADH att transportkanalen in i mitokondrien mättas och konc. NADH i plasman stiger. Vi kommer då omvandla pyruvat till laktat för att få tillbaka NADH .
Detta gör vi med hjälp av enzymet LDH
vad är REF?
Respiratorisk kvot eller REF är VCO2 / VO2 och beror på vilken energikälla vi använder – detta för att kolhydrater ger 6/6 = 1 kvot och fett ger 16/23 = 0.7 kvot. Vi kan alltså se vilken energiresurs som används på denna mätning. Det är dock oftast en blandning av de båda
(ref beror även att de bildats laktat när vi tränar. Detta gör det surt. HCO3 + H è CO2 + H20 – där CO2 höjer denna kvot)
vilket bränsle använder vi vid vilken intestivt? vad är cross over?
Val av bränsle vid olika arbetsintensitet
- Låg intensivt (under 30% av vo2max)
- Mest fett
- Vi har mycket och därför bra om vi ska jobba länge
- Problemet med fett är att är att det tar tid att genera energi, så därför inte vid låg tid
- Hög intensitet (över 70%)
- Då använder vi mest kolhydrater
Crossover konceptet
De är när vi byter ifrån fett till kolhydrater vid ökad arbetsbelastning. Detta beror
- Vi får inte tillräckligt syre till muskel
- Använder snabba muskelfiber
- Specialiserade på kolhydrats metabolism och anaerob
- Ökat sympatikus vilket ger med adrenalin
- Leda till nedbrytning av glykogen
Det kräver mindre syre för att få lika mycket energi från kolhydrater som ifrån fett. Detta gör att vi vid anaerob vill använda kolhydrater och vid långvarigt aerob vill ha fett (för vi har mycket)
vad är ett arbetesprov? vad mäter de? vad underösker man?
Vad är det?
EKG tas ofta i vila (vilo-EKG) men det kan också tas i en aktiv situation, t ex då man cyklar på en motionscykel eller går på ett rullband (arbets-EKG eller arbetsprov).
Vad mäter det?
Ett arbetsprov kan användas för att utreda misstänkta sjukdomar så som:
- Myokardischemi/koronarinsufficiens
- Hjärtsjuk så som:
- Klaffel
- Arytmi
- Perimyocardit
- Hjärtsvikt
- Yrkesscreening
- Fysisk förmåga
Vad undersöker man?
- Hjärta
- Lungor
- Rörelseorgan
- Periferi cirkulation
utförande arbetsprov?
EKG
Man fäster normalt 12-avdelnings EKG på patienten. För att de ska bli lättare sätter man extremitesavdelingar på axel och höft.
Ett EKG tas även innan provet start, sedan rullar de genom hela provet
Tid
Ej under 5 och ej över 15. Runt 8-10 min är bra
Blodtryck
Innan prover tas ett blodtryck. Sedan tar man det under provet varje eller varannan minut. Normalt ska detta öka i jämn takt. Gräns för en medelålders/äldre person är 230-250 mmHg. Man tar endast sytolist och de helst med doppler. Man vill inte att de ska stiga abnormlt eller inte alls
Utförande
Man utför arbetet under en viss tid. Och antingen så:
- Ökar man enligt steady-state med stor belastingökning ca va fjärde minut
- Eller successivt stigande varje minut
Ansträngningsbedömning
- Borgs RPE-skala på 6-20 som ska motsvara puls
- CR-skala på 0-10 för smärtbedömning
Blod till hjärta
I slutfasen av ett arbetsprov kan sprutas intravenöst ett radioaktivt ämne som bundet till en specifik bärarmolekyl som fastnar i hjärtmuskeln. Fördelningen av detta ämne detekteras senare med en gammakamera och man kan därefter rekonstruera bilder som visar om något område i hjärtmuskeln får dålig blodförsörjning.
Steg för steg:
- Anamnes för kontraindektion
- EKG ska utföras före
- Ta viloblodtryck
- Ta viloandningsfekvens
- Ställ in + status + sätt fast doppler vid radials
- Gör hjärt/lungstatus
- Förklara skattningsskalorna
- Arbetsfas
- Öka var tredje minut och mät varje gång:
- Blodtryck, andning, skalor
- Efter arbte
- Registera median EKG
- Ta bort utrutning
- BT efter 4 min
- Avsluta när:
- Symtomfri patient
- EKG i vilo
- Puls under 100 slag/min
när ska man inte utföra arbetsprov?
- Absolut nej
- Aamnes/EKG som tyder på pågången mycardiproces
- Agina
- Aortstenos
- För att BT kan falla då då man inte kan öka CO ihop med perifer vasodilation
- Okontollerad arytmi
- Hjärtsvikt
- Relativa nej
- Alämnttilstånd
- Feber
- Högt diastoliskt och systolikt i vila
när ska man avbryta arbetesprov?
- Uttalade ST-förändringar
- Allvarlig
- Blodtrycksfall
- Kan bero på sviktande vänsterkammarpunfktion pga. ischemi
- Misstänke på brayriterier
- Bröstsmarta enligt skala
- BT över 280
- ST förändring
- Alvarlig arytmi
- Blodtrycksfall
