Vätsketerapi och blandbarhet

Question 1

nämn några egenskaper som kan påverka en formulerings blandbarhet

Answer 1

• Vilken aktiv substans man har (de kan vara olika känsliga)
• Koncentrationen av aktiv substans
• pH (påverkar löslighet, de flesta läkemedel är svaga syror/baser)
• Hjälpämnen

Question 2

Det är mycket som kan gå fel med vätskor för intravenöst bruk, nämn några saker som man måste passa sig för

Answer 2

• Kemisk nedbrytning
• Utfällning (påverkas av löslighet)
• Interaktioner med förpackning
• Mikrobiell kontamination
• Effekter av ljus och temperatur
• Hållbarhet, kan påverkas vid blandning

Question 3

Vad är pKa?

Answer 3

pKa beskriver vid vilket pH hälften av substansen är laddad/oladdad. Den laddade formen är mer vattenlöslig. Syror är mer lösliga vid högre (basiskt) pH och baser vid lägre (surt).

Question 4

Vad kan hända med en substans om den förvaras i fel pH?

Answer 4

Vid fel pH kan substansen brytas ner eller fällas ut.

Question 5

Vad kan man tillsätta för att behålla rätt pH i en lösning?

Answer 5

Buffertlösning. De består ofta av en svag syra och dess salt (konjugerad bas). Ju högre buffertkapacitet desto svårare är det att ändra pH.

Question 6

Ge exempel på tre buffertlösningar som ofta används

Answer 6

fosfatbuffert, citratbuffert och acetatbuffert

Question 7

Hur kan man förbättra lösligheten för fettlösliga substanser?

Answer 7

Löslighet kan förbättras med tillsats av solubiliseringsmedel, tex. etanol, propylenglykol, cremophor, makrogol, liposomer.

Question 8

Hur kommer det sig att man kan få en utfällning när man späder en vätska? (vanligtvis brukar ju högre koncentration öka risken för fällning)

Answer 8

Det kan hända om substansen har mycket låg löslighet och kräver hjälpämnen för att vara i lösning. Hjälpämnena kan då bli för utspädda för att vara effektiva.

Question 9

Ge två exempel på kemisk nedbrytning

Answer 9

hydrolys och oxidation

Question 10

När kan hydrolys ske? Hur kan det motverkas?

Answer 10

Hydrolys sker då läkemedlet reagerar med vattenmolekyler och är ofta pH-beroende. Motverkas genom tex inställning av pH, annat lösningsmedel än vatten, torrampull, suspension, frystorkning

Question 11

När kan oxidation ske? Hur kan det motverkas?

Answer 11

Oxidation sker när syre finns tillgängligt och påskyndas av katalysatorer som metalljoner och ljus. Motverkas genom att sänka pH och temperatur, tillsätta antioxidanter (tex vitamin C/E), ljusskydd, komplexbindning, borttagande av syre.

Question 12

Vad är skillnaden på adsorption och absorption?

Answer 12

Adsorption innebär att ett läkemedel binds av elektrostatiska krafter till ytor, ex insidan av en infusionspåse eller flaska. Absorption innebär att läkemedlet löser sig i förpackningsmaterialet.

Question 13

Det finns ett material som det är särskilt vanligt att substanser absorberas i, vilket?

Answer 13

PVC

Question 14

Vad är osmolaritet?

Answer 14

Osmolaritet beskriver antalet upplösta molekyler. Dvs. t.ex. NaCl bindrar med 2 medan glukos bidrar med 1, även fast glukos är en större molekyl

Question 15

Vad är skillnaden när ett läkemedel är ljuskänslig och när ett läkemedel ska ljusskyddas?

Answer 15

Ett ljuskänsligt läkemedel ska skyddas från ljus under förvaringstiden. När det anges att ett läkemedel ska ljusskyddas innebär det att det ska skyddas från ljus även under hela administreringstiden (t.ex. under aluminiumfolie).

Question 16

Hur påverkar fettemulsioner osmolariteten?

Answer 16

Fettemulsioner är en egen fas och bidrar inte alls.

Question 17

Vad har osmolariteten för betydelse när man ska ge en vätska IV? Vilken osmolaritet är fysiologisk?

Answer 17

I kroppen har vi 300 mOsmol/kg. Om man har för låg osmolaritet kan det ge skador, t.ex. sterilt vatten kan inte ges IV pga risk för skador så som hemolys.
Om osmolariteten däremot är för hög (>800) kan lösningen inte ges i perifer ven utan behöver ges centralt (eftersom lösningen då blandas ut snabbare i blodet).

Question 18

Ge 4 exempel på blandbarhetsproblem som kan uppstå när man blandar flera infusioner med varandra

Answer 18

Utfällning, kemisk nedbrytning, emulsionsrubbning och komplexbindning mellan två läkemedel.

Question 19

Den finns en tumregeln för hur mycket pH får skilja mellan två infusioner för att de ska vara lösliga med varandra, vad säger den?

Answer 19

1-2 pH-enheter. Men som med alla tumregler finns det undantag.

Question 20

Det finns lösningar som är mer och mindre lämpliga att tillföra tillsatser till. Ge exempel på några lämpliga och några olämpliga medium för tillsatser.

Answer 20

Lösningar som är lämpliga för tillsatser kan vara svagt sura kolhydratlösningar (ex glukos 50 mg/ml (isoton)) eller elektrolytlösningar (ex NaCl, dock mycket elektrolyter så kan vara problematiskt vid hypernatremi).

Lösningar som är olämpliga för tillsatser är tex TPN (fettemulsion med hög komplexitet), natriumbikarbonat (högt pH och hög buffertkapacitet), helblod.

Question 21

Hur fördelar sig glukoslösningar, kristalloider (ex. NaCl och ringeracetat) och kolloider i kroppen?

Answer 21

Glukoslösningar diffunderar fritt, och fördelar sig i plasma, extracellulärt och intracellulärt. Kristalloider (ex. NaCl, ringeracetat) fördelar sig i plasma och extracellulärt. Kolloider innehåller större makromolekyler och stannar i plasma.

Question 22

Ge några exempel på orsaker till att man kan vilja ge IV vätska till en patient

Answer 22

• Behandla dehydrering
• Ersätta vätskeförluster vid kräkning/diarré, blödning etc.
• Täcka behov av vätska, elektrolyter, näring
• Korrigera rubbningar i elektrolyter och pH

Question 23

Vad är en kristalloid?

Answer 23

Det är en lösning med små partiklar (oftast elektrolyter) vars primära syfte är uppvätskning av den extracellulära vätskan (plasmavolym och interstitiell vätska). Namnet kommer ifrån att de bildar kristaller när vätskan avdunstar. Används initialt vid all typ av chock och dehydrering.

Question 24

Ge exempel på kristalloider

Answer 24

Ex. på kristalloider är ringer-acetat och NaCl. Även glukos klassificeras ibland som kristalloid, men glukos har annorlunda syfte, sammansättning och fysiologiska egenskaper jämfört med de “rena” kristalloiderna.

Question 25

Vad innehåller ringer-acetat?

Answer 25

NaCl, K, Ca och buffert

Question 26

Vad innehåller en NaCl-lösning?

Answer 26

Enbart NaCl, ingen buffert. NaCl är alltid 0,9% eftersom man förr trodde att det var det fysiologiskt korrekta (nu vet man att det är 0,6%).

Question 27

När kan NaCl ges?

Answer 27

Natriumklorid kan användas istället för Ringeracetat när rikliga kloridförluster föreligger såsom vid ileus. Natriumklorid kan även användas istället för Ringeracetat när det är önskvärt att S-Natrium inte skall ligga för lågt, t ex hos patienter med intrakraniell patologi såsom stroke, hjärnblödning och meningit.

Question 28

Vilka olika typer av glukoslösningar finns det?

Answer 28

Det finns med och utan elektrolyter och så finns det buffrade glukoslösningar. De finns även med olika mängd glukos där t.ex. glukos med elektrolyter finns med 5% eller 10% glukos i.

Question 29

Vad används glukos med elektrolyter till?

Answer 29

Det används för att täcka basalbehovet av socker och elektrolyter under några dagar. Det ger inte all näring en patient behöver (två påsar ger 400-800 kcal, beroende på glukoskonc.) men det ger så pass att alla glukosberoende celler klarar sig.

Question 30

När bör man börja med parenteral nutrition istället för glukos med elektrolyter?

Answer 30

När det har gått några dagar (typ 3-5 dygn) och patienten är fortsatt fastande

Question 31

Vad är refeedingsyndrom? Vad orsakas det av?

Answer 31

Om en patient är i ett katabolt (svält) tillstånd och man ger för mycket näring IV på en gång kan inte kroppen hantera det. Det kan då leda till refeedingsyndrom med bl.a. höjd kroppstemperatur, elektrolytrubbningar och takykardi.

Question 32

Vad ska man tänka på när man väljer hur många kalorier man ska ge via TPN?

Answer 32

Om patienten är i ett katabolt tillstånd eller inte och hur mycket patienten väger. Hur många kalorier man tror att patienten gör av med per dygn styr sedan vilken “styrka” på TPN man väljer (typ 20-25 kcal/kg/dygn för en akut sjuk, sängliggande katabol patient).

Question 33

När ger man kolloider?

Answer 33

Tanken med kolloider är att de ska stanna i blodbanan och enbart öka plasmavolymen, praktiskt är det inte riktigt så enkelt. Kolloiders användning är lite omtvistat, men det används främst i IVA/operationssammanhang,

Question 34

Ge exempel på några kolloider. Vilken är det (i nuläget) vanligast att man använder?

Answer 34

Albumin, dextraner, gelatin och HES.

Albumin brukar vara det som rekommenderas

Question 35

Vad innehåller komplett nutrition? (När man pratar TPN)

Answer 35

Komplett nutrition innehåller vatten, energi (kolhydrater, fett), kväve (aminosyror), elektrolyter, vitaminer och spårämnen. Detta ges som lösningar av glukos, aminosyror och fettemulsion