hypertoni Flashcards
Vad är SCORE? Vad ingår i SCORE?
Det är en algoritm som skattar 10-årsrisken för kardiovaskulär död baserat på ålder (40–70 år), kön, systoliskt blodtryck, totalkolesterol och rökning. Ytterligare prognostisk information erhålls om man adderar HDL-kolesterol, medan ytterligare andra riskfaktorer bara ger marginell förbättring av skattningen men kan ändå vara viktiga för helhetsbedömningen.
Vilka nackdelar finns med SCORE?
- risken för yngre individer underskattas (deras 10-års risk är låg, men risken på lång sikt är hög)
- man kan inte beräkna för patienter över 70 år
- det är inte så bra på att skatta risken för patienter med diabetes, då är istället NDRs riskskattning bättre
När ska antihypertensiva läkemedel vs icke-famakologisk behandling sättas in till en patient med kardiovaskulära riskfaktorer?
Läkemedelsbehandling bör vanligtvis övervägas som tillägg till råd om levnadsvanor i grupperna mycket hög risk och hög risk. I gruppen måttlig risk rekommenderas i första hand råd om förbättrade levnadsvanor. Det kan bli aktuellt med farmakologisk behandling i gruppen med måttlig risk och för utvalda fall i gruppen med låg risk, då risken kan påverkas även av andra faktorer och markörer för risk för hjärt-kärlsjukdom.
Blodtrycksmål vid primärpreventiv behandling för patienter utan samsjuklighet, med diabetes och patienter med njursjukdom
- Blodtrycksmål är 140/90 mmHg för de flesta patienter.
- Patient med diabetes under 140/85 mmHg.
- Patient med njursjukdom under 130/80 mmHg.
Hur hypertonibehandlas en patient med systoliskt BT 130-139 eller diastoliskt BT 85-89 mmHg utan andra riskfaktorer? (riskfaktor= manligt kön, hög ålder, rökning, dyslipidemi, nedsatt glukostolerans, obesitas, ärftlighet för förtida hjärt-kärlsjukdom)
Ingen behandling
Hur hypertonibehandlas en patient med systolisk BT 130-139 eller diastoliskt BT 85-89 mmHg med 1-2 riskfaktorer? (riskfaktor = manligt kön, hög ålder, rökning, dyslipidemi, nedsatt glukostolerans, obesitas, ärftlighet för förtida hjärt-kärlsjukdom)
Livsstilsförändringar. Inga läkemedel
Hur hypertonibehandlas en patient med systoliskt BT 130-139 eller diastoliskt BT 85-89 mmHg med ≥3 riskfaktorer? (riskfaktor = manligt kön, hög ålder, rökning, dyslipidemi, nedsatt glukostolerans, obesitas, ärftlighet för förtida hjärt-kärlsjukdom)
Livsstilsförändringar. Inga läkemedel
Hur hypertonibehandlas en patient med systoliskt BT 130-139 eller diastoliskt BT 85-89 mmHg med organpåverkan, CKD 3 eller diabetes?
(organpåverkan = tecken på ökad artärstelhet, vänsterkammarhypertrofi, mikroalbuminuri.
Njursjukdom = enligt njursjukdomsskalan CKD stadium 3: GFR 30–60 mL/min/1,73 m2; CKD stadium 4–5: GFR < 30 mL/min/1,73 m2)
Livsstilsförändringar. Inga läkemedel
Hur hypertonibehandlas en patient med systoliskt BT 130-139 eller diastoliskt BT 85-89 mmHg med manifest hjärt- kärlsjukdom, CKD 4-5 eller diabetes med mikroalbuminuri?
(Njursjukdom = enligt njursjukdomsskalan CKD stadium 3: GFR 30–60 mL/min/1,73 m2; CKD stadium 4–5: GFR < 30 mL/min/1,73 m2)
Livsstilsförändringar. Inga läkemedel
Hur hypertonibehandlas en patient med systoliskt BT 140-159 eller diastoliskt BT 90-99 mmHg utan andra riskfaktorer? (riskfaktor= manligt kön, hög ålder, rökning, dyslipidemi, nedsatt glukostolerans, obesitas, ärftlighet för förtida hjärt-kärlsjukdom)
Livsstilsförändringar i 3-6 månader. Överväg därefter läkemedel om patienten ej nått <140/90 mmHg
Hur hypertonibehandlas en patient med systoliskt BT 140-159 eller diastoliskt BT 90-99 mmHg med 1-2 riskfaktorer? (riskfaktor = manligt kön, hög ålder, rökning, dyslipidemi, nedsatt glukostolerans, obesitas, ärftlighet för förtida hjärt-kärlsjukdom)
Livsstilsförändringar i 3-6 veckor. Sätt därefter in läkemedel om patienten ej nått <140/90 mmHg
Hur hypertonibehandlas en patient med systoliskt BT 140-159 eller diastoliskt BT 90-99 mmHg med ≥3 riskfaktorer? (riskfaktor = manligt kön, hög ålder, rökning, dyslipidemi, nedsatt glukostolerans, obesitas, ärftlighet för förtida hjärt-kärlsjukdom)
Livsstilsförändringar i 3-6 veckor. Sätt därefter in läkemedel om patienten ej nått <140/90 mmHg
Hur hypertonibehandlas en patient med systoliskt BT 140-159 eller diastoliskt BT 90-99 mmHg med organpåverkan, CKD 3 eller diabetes?
(organpåverkan = tecken på ökad artärstelhet, vänsterkammarhypertrofi, mikroalbuminuri.
Njursjukdom = enligt njursjukdomsskalan CKD stadium 3: GFR 30–60 mL/min/1,73 m2; CKD stadium 4–5: GFR < 30 mL/min/1,73 m2)
Livsstilsförändringar. Sätt in läkemedel
Hur hypertonibehandlas en patient med systoliskt BT 140-159 eller diastoliskt BT 90-99 mmHg med manifest hjärt- kärlsjukdom, CKD 4-5 eller diabetes med mikroalbuminuri?
(Njursjukdom = enligt njursjukdomsskalan CKD stadium 3: GFR 30–60 mL/min/1,73 m2; CKD stadium 4–5: GFR < 30 mL/min/1,73 m2)
Livsstilsförändringar. Sätt in läkemedel
Hur hypertonibehandlas en patient med systoliskt BT 160-179 eller diastoliskt BT 100-109 mmHg utan andra riskfaktorer? (riskfaktor= manligt kön, hög ålder, rökning, dyslipidemi, nedsatt glukostolerans, obesitas, ärftlighet för förtida hjärt-kärlsjukdom)
Livsstilsförändringar i 3-6 veckor. Sätt därefter in läkemedel om patienten ej nått <140/90 mmHg
Hur hypertonibehandlas en patient med systoliskt BT 160-179 eller diastoliskt BT 100-109 mmHg med 1-2 riskfaktorer? (riskfaktor = manligt kön, hög ålder, rökning, dyslipidemi, nedsatt glukostolerans, obesitas, ärftlighet för förtida hjärt-kärlsjukdom)
Livsstilsförändringar i 3-6 veckor. Sätt därefter in läkemedel om patienten ej nått <140/90 mmHg
Hur hypertonibehandlas en patient med systoliskt BT 160-179 eller diastoliskt BT 100-109 mmHg med ≥3 riskfaktorer? (riskfaktor = manligt kön, hög ålder, rökning, dyslipidemi, nedsatt glukostolerans, obesitas, ärftlighet för förtida hjärt-kärlsjukdom)
Livsstilsförändringar. Sätt in 2 läkemedel
Hur hypertonibehandlas en patient med systoliskt BT 160-179 eller diastoliskt BT 100-109 mmHg med organpåverkan, CKD 3 eller diabetes?
(organpåverkan = tecken på ökad artärstelhet, vänsterkammarhypertrofi, mikroalbuminuri.
Njursjukdom = enligt njursjukdomsskalan CKD stadium 3: GFR 30–60 mL/min/1,73 m2; CKD stadium 4–5: GFR < 30 mL/min/1,73 m2)
Livsstilsförändringar. Sätt in 2 läkemedel
Hur hypertonibehandlas en patient med systoliskt BT 160-179 eller diastoliskt BT 100-109 mmHg med manifest hjärt- kärlsjukdom, CKD 4-5 eller diabetes med mikroalbuminuri?
(Njursjukdom = enligt njursjukdomsskalan CKD stadium 3: GFR 30–60 mL/min/1,73 m2; CKD stadium 4–5: GFR < 30 mL/min/1,73 m2)
Livsstilsförändringar. Sätt in 2 läkemedel
Hur hypertonibehandlas en patient med ≥ 180 eller ≥ 100 mmHg utan andra riskfaktorer? (riskfaktor= manligt kön, hög ålder, rökning, dyslipidemi, nedsatt glukostolerans, obesitas, ärftlighet för förtida hjärt-kärlsjukdom)
Livsstilsförändringar. Sätt snarast in 2 läkemedel
Hur hypertonibehandlas en patient med systolisk BT ≥ 180 eller diastoliskt BT ≥ 100 mmHg? (oavsett riskfaktorer)
Livsstilsförändringar. Sätt snarast in 2 läkemedel
I ESCs hypertoni guideline från 2018 har de lite tuffare BT-mål än tidigare rekommendationer (som läkemedelsverket grundar sina rekommendationer på), vad säger dessa nyare BT-mål?
De rekommenderar att alla patienter i ett första steg ska nå BT <140/90 mmHg. Om detta tolereras ska de flesta patienterna pressas ytterligare, ner till <130/90 mmHg.
Hos patienter <65 år rekommenderas systoliskt BT runt 120-129 för de flesta patienterna.
För patienter >65 år rekommenderas systoliskt BT mellan 130-139 mmHg.
Detta gäller oavsett övrig kardiovaskulär risk.
Det finns flera olika klasser av blodtrycksläkemedel som vanligen används, hur är dessa i jämförelse med varandra?
De olika klasserna av blodtrycksläkemedel som vanligen används är likvärdiga. Det går inte att välja ett förstahandsläkemedel för alla patienter, utan valet baseras delvis på samsjuklighet. Oftast behövs mer än ett läkemedel, och läkemedel i fast kombination kan då användas för att förenkla behandlingen.
vad väljs i förstahand vid hypertoni?
Vid okomplicerad hypertoni rekommenderas i första hand en ACE-hämmare/ARB, kalciumantagonist eller tiazid.
Vad väljs om monoterapi mot hypertoni inte gett tillräcklig effekt?
Vid otillräcklig effekt kombineras en ACE-hämmare/ARB med en kalciumantagonist eller tiazid.
Vad väljs om behandling med två hypertensiva läkemedel inte gjort susen?
Vid fortsatt otillräcklig effekt kombineras alla tre klasserna. Kombination av ACE-hämmare och ARB bör undvikas.
Vilket antihypertensivt läkemedel ska väljas i förstahand vid samtidig diabetes? Varför?
Vid samtidig diabetes väljs i första hand en ACE-hämmare eller ARB.
ACE-hämmare och ARB har visats minska eller senarelägga insjuknandet i typ 2-diabetes, medan tiaziddiuretika och beta-receptorblockerare, särskilt i kombination, visats öka risken. Sådana effekter av nyinsjuknande i typ 2-diabetes på kardiovaskulära händelser har dock inte påvisats i randomiserade kontrollerade studier. Detta kan bero på en alltför kort uppföljning.
Vad kan övervägas som tillägg vid otillräcklig effekt?
MRA, alfareceptorblockerare och betablockerare (betablockare kan också vara indicerade om patienten har samsjuklighet som ger indikation för betablockare)
Vilka antihypertensiva är lämpliga vid samtidig koronarsjukdom?
beta-receptorblockerare och/eller kalciumblockerare är lämpliga. ACE-hämmare bör alltid övervägas eftersom sådan behandling har visat gynnsamma effekter för patienter med hög kardiovaskulär risk
Vilka antihypertensiva är lämpliga vid samtidig systolisk vänsterkammardysfunktion?
Då är ACE-hämmare eller ARB, betablockerare och MRA lämpliga.
När bör man göra uppföljning av nyinsatt antihypertensiv läkemedelsbehandling?
Uppföljning av påbörjad antihypertensiv läkemedelsbehandling görs efter ett par månader. Dessförinnan bör blodtryckskontroll, dostitrering samt uppföljning av livsstilsåtgärder och eventuella biverkningar göras efter två till fyra veckor. Vid hög eller mycket hög risk kan
tidigare uppföljning behövas.
hur ofta bör man följa upp en stabil blodtrycksbehandling?
När blodtryck och riskfaktorer är under god kontroll rekommenderas kontroll med motivations- och följsamhetshöjande åtgärder 1–2 gånger per år. Laboratorieprover behöver i de flesta fall följas varje år.
Vanliga LRP för hypertonibehandling
- ökad fallrisk hos äldre
- ortostatism
- dålig följsamhet av primärpreventiv behandling
Verkningsmekanism för ACE-hämmare
Hämning av ACE-enzymet minskar produktionen av angiotensin II (en potent vasokonstiktor) och minskar därmed RAAS-aktiveringen (och frisättningen av aldosteron). Ger kärldilatation, ökad diures och avlastning för hjärtat.
Startdos och underhållsdos för kaptopril vid hypertoni?
startdos: 12,5-25 mg x2
underhållsdos: 50-75 mg x2
Vilket GFR krävs för behandling med kaptopril?
GFR > 40 ml/min
Startdos och underhållsdos för enalapril vid hypertoni?
Startdos: 5-20 mg x1
Underhållsdos: 20-40 mg x1
Vilket GFR krävs för behandling med enalapril?
GFR > 30 ml/min. Ska dossänkas under 80 ml/min
Startdos och underhållsdos för lisinopril vid hypertoni?
Startdos: 2,5 - 10 mg x1
Underhållsdos: 20-80 mg x1
Vilket GFR krävs för behandling med lisinopril?
GFR > 30 ml/min. Dossänkning under 80 ml/min
Startdos och underhållsdos för ramipril vid hypertoni?
Startdos: 1,25-2,5 mg x1
Underhållsdos: 10 mg x1
Vilket GFR krävs för behandling med ramipril?
Ramipril kan ges även till patienter som genomgår dialys, men maxdosen sänks från och med GFR <60 ml/min
Vanliga biverkningar för ACE-hämmare?
- Yrsel, symtomatisk hypotoni (ofta övergående, kan minska upptrappningstakt, vanligast vid svår hjärtsvikt och hos äldre), ortostatism
- Hosta, hos ca 10% (kan byta till ARB), dyspné
- Försämrad njurfunktion (vanligast vid svår hjärtsvikt, lätt kreatininstegring (upp till 30%) är OK)
- Angioödem är ovanligt men allvarligt
- Huvudvärk
- Illamående, diarré, magsmärta
- Hudutslag, klåda
- Bröstsmärta
Kontraindikationer för ACE-hämmare?
- Tidigare angioödem eller ärftlighet
- Bilateral njurartärstenos
- Hypotension
Strategier för in- och utsättning av ACE-hämmare (vid hypertoni)?
- Dosen bör trappas upp gradvis, med ca 2-4 veckor mellan doshöjningar
- Vid hypertoni kan behandlingen avslutas utan nedtrappning. Blodtrycket bör följas upp 2-4 veckor efter avslutad behandling.
Verkningsmekanism för ARB?
- Direkta hämmare av angiotensinreceptorn.
- Angiotensin II är det viktigaste vasoaktiva hormonet i RAAS och spelar en roll i patofysiologin för hypertoni, hjärtsvikt och andra kardiovaskulära sjukdomar. De huvudsakliga fysiologiska effekterna av angiotensin II, såsom vasokonstriktion, aldosteronstimulering, reglering av salt- och vattenhomeostas och stimulering av celltillväxt medieras via typ 1 (AT1)-receptorn.
- Hämningen av angiotensin II (AT1)-receptorerna medför dosrelaterad ökning av plasmanivåerna av renin, angiotensin I och II och en minskning av plasmakoncentrationen av aldosteron
Beskriv hur aktivering av RAAS går till
Den juxtaglomerulära apparaten känner hela tiden av blodflödet genom njuren. När den känner av en sänkning i blodtryck leder det till en frisättning av renin. Renin klyver sedan angiotensinogen (som tillverkas i levern) till angiotensin I. Därefter omvandlar enzymet ACE angiotensin I till angiotensin II. Angiotensin II är den aktiva formen som leder till en höjning av BT genom flera olika mekanismer, bl.a. vasokonstriktion, frisättning av aldosterson och ökad Na-reabsorption.
Vanlig dos av candesartan? (vid hypertoni)
8-32 mg x1
vanlig dos av valsartan? (vid hypertoni)
80-320 mg x1
vanlig dos av losartan? (vid hypertoni)
50-100 mg x1
vanlig dos av irbesartan? (vid hypertoni)
150-300 mg x1
Vilka ARB behöver dosjusteras för njurfunktion? Vid vilken njurfunktion behöver de dosjusteras?
Candesartan: försiktighet, speciellt vid GFR < 15 ml/min.
Valsartan: kan behöva dosjustera vid GFR < 10 ml/min
Vanliga biverkningar för ARB?
- Luftvägsinfektion
- Yrsel, ortostatism
- Huvudvärk
- Anemi
- Nedsatt njurfunktion, förhöjt urea
- Trötthet
- Hyperkalemi
- Hypoglykemi
- Illamående, kräkningar
- Muskelsmärta
Kontraindikationer för ARB
- Gravt nedsatt leverfunktion
* Gallstas
verkningsmekanism för tiazider?
Ger en ökad diures och natrium- och kloridjonutsöndring genom att resorptionen av natrium- och kloridjoner i njurtubuli hämmas. Utsöndringen av kalium och bikarbonat påverkas i mindre grad än den av natrium och klorid, medan utsöndringen av kalcium i urinen minskar till hälften
Vanlig dosering av hydroklortiazid? (hypertoni)
12,5-50 mg uppdelat på 1-2 doser
Hur påverkar patientens njurfunktion doseringen av hydroklortiazid?
Ingen dosjustering krävs vid GFR >30 ml/min. Under 30 ml/min är hydroklortiazid kontraindicerat.
Vanliga biverkningar av tiazider?
- Yrsel
- Huvudvärk
- Trötthet
- Hyperglykemi
- Höjda nivåer av urinsyra
- Hypokalemi
kontraindikationer för tiazider?
- Svårt nedsatt njurfunktion (GFR <30 ml/min), anuri
- Svårt nedsatt leverfunktion
- Manifest gikt
Vilka elektrolyter bör kontrolleras efter insättning av tiazider? Hur lång tid efter insättning ska detta göras?
Kalium och natrium bör kontrolleras 2-4 veckor efter insättning.
Kan tiazider sättas ut direkt?
- Vid låg dos kan behandlingen avslutas direkt, vid högre doser kan dosen halveras under en vecka för att utvärdera effekten.
- Vid diabetes kan hypoglykemi uppkomma vid utsättning, och diabetesbehandlingen kan behöva utvärderas
