Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

magisterprogrammet > Angina pectoris > Flashcards

Angina pectoris Flashcards

1
Q

Beskriv patofysiologin för angina översiktligt

A

Symtomen vid angina beror på att hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre. Vanligen kommer symtomen framförallt vid ökat syrebehov.
Angina orsakas av aterosklerotiska förändringar som gör kärlen trängre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv patofysiologin för aterosklerotiska plack

A

Ateroskleros är en inflammatorisk process som utlöses av skador på kärlens endotel. Skadorna kan bero på t.ex. fria fettsyror eller oxidation av socker i blodbanan. När det blivit en endotelskada kan LDL-kolesterol ansamlas i kärlväggen vilket leder till att plack bildas. Placket täcks först av en tunn fibrös hätta, men kan sedan stabiliseras av att kollagen och glatta muskelceller växer över.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad har man för behandlingsmål vid angina pectoris?

A

Behandlingsmålet är att minska symtom och förbättra livskvalité, samt minska risken för progression av ateroskleros. Långsiktigt är målet att minska kardiovaskulär morbiditet och mortalitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Målvärde för blodtryck (sekundär prevention)

A

under 140/90 mmHg, vid samtidig diabetes är målvärdet 140/85

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

målvärde för LDL som sekundär profylax (mycket hög risk)

A

beroende på vilka riktlinjer man läser, mellan <1,8 mmol/l och <1,4 mmol/L eller minst 50% sänkning. Äldre rekommendationer, så som läkemedelsverket säger <1,8 mmol/L, medan t.ex. ESC 2019 säger <1,4 eller lägre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nämn några icke-farmakologiska rekommendationer vid kronisk stabil angina

A
  • Rökstopp (hög prio!)
  • Hälsosam kost (i stil med medelhavskost)
  • viktminskning
  • influensavaccin
  • revaskularisering i utvalda fall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka tre läkemedelsgrupper brukar ges som standardbehandling vid angina?

A

betablockare, kalciumkanalblockerare och långverkande nitrater. I ESC och NICE lyfts betablockare och CCB före LAN, men i svenska rekommendationer likställs de.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

preparatval och dosering av betablockare vid angina

A

Receptorselektivitet har inte visats påverka effekten vid angina och det finns inte heller något särskilt preparat som rekommenderas. Betablockare bör trappas upp till en målpuls på 55-60 bpm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

preparatval och dosering av långverkande nitro vid angina? Hur snabbt kan man trappa upp?

A

Imdur. Trappas upp från 30 mg 1x1, normal underhållsdos 60 mg 1x1, maxdos 120 mg 1x1. Upptrappning kan ske efter 2-4 dagar. Ska alltid ha nitratfritt intervall med 8-10 timmar/dygn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka kalciumflödeshämmare kan man välja vid angina? I monoterapi och i kombination med betablockare?

A

I monoterapi kan man välja både dihydropyridiner och icke-dihydropyridiner. Det finns inga direkt jämförande studier. I kombination med betablockare ska dihydropyridiner så som amlodipin, felodipin och lerkanidipin väljas. Substanser: verapamil, diltiazem, nifedipin, amlodipin, felodipin och lerkanidipin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nitrater är ett särskilt bra val vid angina då…

A

patienten har hjärtsvikt eller lågt blodtryck, eftersom nitrater är det som påverkar blodtrycket minst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Betablockare är ett särskilt bra val vid angina då…

A

patienten har haft en MI, har hjärtsvikt eller främst besväras av strikt anstringningsutlöst angina.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Kalciumantagonister är särskilt bra val vid angina då…

A

patienten har en kontraindikation mot betablockare eller spasmangina.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kan de betablockare, kalciumantagonister och nitro kombineras med varandra vid angina? När ska det i så fall göras?

A

Ja, men man ska börja med att testa med ett preparat i monoterapi i 2-4 veckor först. Att kombinera alla tre grupper görs bara i undantagsfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kan man göra om två preparat inte har haft tillräcklig effekt vid angina?

A

revaskulering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv skillnader mellan CCB av dihydropyridintyp och icke-dihyropyridintyp med tanke på effekt och säkerhet (vid angina)

A

Verapamil och diltiazem har generellt något bättre effekt eftersom de är mer hjärtspecifika. De är dock även större risk för biverkningar så som bradykardi och kan inte kombineras med betablockare. Diltiazem har färre biverkningar än verapamil. CCB av dihydropyridintyp har större risk för ankelödem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

När kan Ivabradin användas vid angina?

A

Det är ett andrahandsval till de patienter som inte tål eller blir symtomfria med betablockare och har sinusrytm över 60 bpm. Ivabradin kan ges både som monoterapi och kombinerat med betablockare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad bör patienter med stabil angina ha som sekundärprofylax?

A

Statiner, ASA (klopidogrel vid ASA-intolerans) och ACE-hämmare eller ARB om patienten har samtidig hjärtsvikt, hypertoni eller diabetes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nämn några vanliga LRP vid angina

A
  • toleransutveckling av nitro
  • huvudvärk vid insättning av långverkande nitro
  • underbehandling med statiner. För låg dos.
  • muskelbiverkningar vid statinbehandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Beskriv verkningsmekanismen för nitrater

A

Nitrater verkar genom att frisätta NO som påverkar de glatta muskelcellerna. Låga doser ger vendilatation och minskat venöst återflöde till hjärtat (minskad preload). Höga doser ger även arteriell dilatation och reducerat kärlmotstånd (minskad afterload). Det leder till minskad syreförbrukningen och förbättrar perfusionen i hjärtat. Detta minskar symtom på angina.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur doseras kortverkande nitro vid angina?

A

en sprayning (0,4 mg), alt 0,25-0,5 mg i tablettform var 5:e minut, maximalt 3 doser under 15 minuter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur doseras långverkande nitrater vid angina?

A

isosorbidmononitrat i depotberedning (ex Imdur) 30-120 mg x 1, vanligen på morgonen men vid besvär på natten eller tidigt på morgonen kan dosen tas på kvällen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Nämn några vanliga biverkningar av nitrater

A
  • Hypotension
  • Yrsel
  • Huvudvärk (minskar ofta med tiden, kan behandlas med paracetamol)
  • Ansiktsrodnad
  • Asteni (kraftlöshet)
  • Illamående
  • Takykardi
24
Q

Kontraindikationer för behandling med nitrater

A
  • Svår hypotension (SBT under 90), chock, extrem bradykardi
  • Svår anemi
  • Hjärnblödning och hjärnskada
  • Aorta-/mitralisstenos
25
Q

Nämn några preparat som interagerar med nitrater

A

fosfodiesterashämmare (t.ex. Viagra) och andra kärlvidgande läkemedel kan ge en additativ effekt. Vid behandling med fosfodiesterashämmare ska dessa separeras med minst 24-48 timmar från intag av nitro.

26
Q

Vad bör man ha för strategi för in och utsättning av nitrater? (vid angina)

A

Långtidsverkande nitrater bör trappas upp för att minska risken för huvudvärk. Man börjar med 30 mg 1x1 de första 2-4 dagarna och kan därefter trappa upp till 60 mg 1x1.
Utsättningsbesvär uppstår framförallt vid utvecklad tolerans. Nedtrappning kan ske genom halvering av dosen under 2 veckor, därefter utsättning om inga besvär har uppstått.

27
Q

Beskriv verkningsmekanismen för betablockare

A

Betablockare blockerar beta1-receptorer i hjärtat och beta2-receptorer i perifera kärl och bronker i olika utsträckning. De minskar hjärtfrekvensen, kontraktiliteten, konduktion och ökar genomblödningen i ischemiska områden genom att förlänga den diastoliska fasen och öka vaskulär resistens i ickeischemiska områden. Flera betablockare ger även vasodilatation perifert. Mekanismen bakom blodtryckssänkning är inte helt känd.

28
Q

Vanlig dos av metoprolol (vid angina och vid hypertoni)

A

100-200 mg x1 vid angina. 50-100 mg x1 vid hypertoni.

29
Q

Vanlig dos av atenolol

A

50-100 mg x1 (100 mg kan delas upp på två doseringstillfällen med)

30
Q

vanlig dos av bisoprolol

A

5-10 mg x1 (maxdos 20 mg)

31
Q

Vanlig dos av karvedilol

A

25-50 mg x2

32
Q

Vanlig dos av propranolol (för angina och hypertoni)

A

Angina: 120-240 mg/dygn uppdelat på 2-3 doserinstillfällen.
Hypertoni: 160-320 mg/dygn uppdelat på 2-3 doseringstillfällen

33
Q

Vilka betablockare är säkra vid nedsatt njurfunktion respektive behöver dossänkas vid nedsatt njurfunktion? Vid vilken njurfunktion ska dessa dossänkas?

A

Säkra är metoprolol och karvedilol.

De som behöver dossänkas är atenolol och bisoprolol som ska sänkas vid GFR under 35 respektive under 20 ml/min.

34
Q

Nämn några vanliga biverkningar för betablockare

A
  • Bradykardi
  • Hypotension, yrsel
  • Sexuell dysfunktion
  • Hjärtblock
  • Perifer vasokonstriktion, perifier kyla
  • Hypoglykemi
  • Mardrömmar
  • Huvudvärk
  • Hjärtklappning
  • Andfåddhet, trötthet, svårare att komma igång vid träning
  • Buksmärtor, illamående, kräkningar, diarré, förstoppning
  • Svettning
  • Muskelsvaghet
  • depression
35
Q

Kontraindikationer för behandling med betablockare

A
  • Kardiogen chock
  • Sjuk sinusknuta, AV-block
  • Instabil hjärtsvikt
  • Symtomgivande bradykardi eller hypotension
  • Svår perifer kärlsjukdom
  • Obehandlat feokromocytom
  • Metabolisk acidos
  • Svår bronkialastma
36
Q

vilka betablockare är beta1-selektiva vs icke-selektiva?

A

metoprolol, atenolol och bisoprolol är beta1-selektiva. Pindolol och propranolol är icke-selektiva.
Karvedilol är både alfa- och betablockare

37
Q

Vad kan hända om man slutar plötsligt med betablockare? Under hur lång tid ska de trappas ut?

A

Det finns risk för rebound-fenomen vid plötsligt avbrott, som hjärtklappning, tremor, oro, svettningar, förhöjt blodtryck (långsam höjning) och återkomst av symtom på angina. Kan ge hjärtinfarkt eller plötslig hjärtdöd. Bör trappas ut under minst 2-4 veckor. Vid hjärtklappning bör uttrappningen gå ännu långsammare.

38
Q

Beskriv verkningsmekanismen för kalciumantagonister

A

Kalciumflödeshämmare hämmar öppningen av kalciumkanaler i glatt muskulatur i kärlen och i myokardiet. Det leder till ökad tillgång på syre genom att blodkärlen vidgas, vilket minskar den perifera kärlresistensen och minskar syreförbrukningen i hjärtat. Detta leder även till sänkt BT. De olika typerna av kalciumflödeshämmare binder på olika ställen i kalciumkanalerna, och är därför selektiva för antingen kärl eller hjärtat. Verapamil och diltiazem saktar ner konduktionen och förlänger refraktärperioden i AV-noden, vilket dihydropyridinerna inte gör.

39
Q

Vanlig dosering av amlodipin

A

5-10 mg x1

40
Q

vanlig dosering av felodipin

A

5-10 mg x1 (2,5 mg kan användas vid behov vid hypertoni)

41
Q

vanlig dosering av verapamil

A

240-480 mg/dag fördelat på 3-4 doseringtillfällen

42
Q

vanlig dosering av diltiazem

A

180-360 mg dagligen, fördelat på 3-4 doseringstillfällen. Depotberedningar ges istället två gånger om dagen

43
Q

Nämn några vanliga biverkningar för kalciumantagonister

A
  • Hypotension, yrsel
  • Ansiktsrodnad, vallningar
  • Huvudvärk
  • Illamående, förstoppning, diarré, dyspepsi, magsmärta
  • Ankelsvullnad
  • Reflextakykardi
  • Sjukdomskänsla
  • Trötthet
  • Hjärtklappning
  • Synrubbningar, dyspné, muskelkramper (amlodipin)
44
Q

nämn några biverkningar som är typiska för verapamil och diltiazem

A
  • bradykari
  • AV-block
  • hjärtklappning
  • hjärtsvikt, försämring av hjärtsvikt
  • rubbningar i konduktion, hjärtblock
  • hudutslag, klåda
  • ökade levervärden
45
Q

Kontraindikationer för dihydropyridiner

A
  • Svår hypotoni
  • Chock
  • Höggradig aortastenos
  • Obehandlad/instabil hjärtsvikt
  • Akut hjärtinfarkt/instabil angina
46
Q

Kontraindikationer för verapamil och diltiazem

A
  • Sjuk sinusknuta, AV-block
  • Akut hjärtinfarkt med cirkulatorisk instabilitet, kardiogen chock
  • Hjärtsvikt
  • Svår bradykardi
47
Q

Om man har en patient med sväljsvårigheter, bör man då välja amlodipin eller felodipin? Varför?

A

amlodipin eftersom de går att krossa. Felodipin däremot är en depåtablett.

48
Q

Behövs nedtrappning vid utsättning av kalciumantagonister?

A

Reboundeffekt kan uppstå vid utsättning, och gradvis nedtrappning bör ske. För de flesta kalciumflödeshämmare är en halvering av dosen varannan vecka lagom, vissa sänks lämpligen något mindre per steg. Vid enbart blodtrycksbehandling behövs ingen nedtrappning.

49
Q

Förklara verkningsmekanismen för ASA

A

ASA hämmar COX-enzymet genom acetylering av dess aktiva site, vilket hindrar omvandlingen av arakidonsyra till prostaglandiner och bildning av tromboxan A2 som aktiverar blodplättarna. Bindningen är irreversibel och finns kvar hela trombocytens livstid (7-10 dagar). Vid utsättning tar det ca 3-5 dagar tills man har bra effekt igen. Acetylsalicylsyra hämmar den renala prostacyklinsyntesen.

50
Q

Vad finns det för risker med att ASA hämmar den renala prostacyklinsyntesen?

A

Hos patienter med kronisk njurinsufficiens, hjärtinsufficiens eller leverinsufficiens samt tillstånd med minskad plasmavolym kan den hämmade prostacyklinsyntesen leda till akut njurinsufficiens, vätskeretention och hjärtsvikt.

51
Q

Vad är verkningsmekanismen för klopidogrel?

A

Klopidogrel hämmar bindningen av ADP till dess trombocyt-P2Y12-receptor och hämmar därigenom trombocytaggregation. Bindningen är irreversibel och finns kvar hela trombocytens livstid (7-10 dagar). Återhämtning av normal trombocytfunktion sker med en hastighet som motsvarar trombocytomsättningen (ca 5 dagar).

52
Q

Vad är viktigt att tänka på vad gäller farmakokinetiken för klopidogrel?

A

Klopidogrel är en prodrug. Hos långsamma CYP2C19-metaboliserare (ca 2-14%) bildas mindre av den aktiva metaboliten vilket ger sämre effekt.

53
Q

Dosering av ASA

A

75 mg 1x1

54
Q

Dosering av klopidogrel

A

75 mg 1x1

55
Q

Nämn några vanliga biverkningar för trombocythämmare

A

Dyspeptiska besvär (2-6%)
GI-blödningar, övriga blödningar (blåmärken, näsblödning)
Överkänslighet vid astma/allergi (litet problem)
Diarré, buksmärta (klopidogrel)

56
Q

Kontraindikationer för trombocythämmare

A 
Hemofili
Trombocytopeni
Magsår, aktiv blödning
Levercirros
Svår hjärtsvikt

magisterprogrammet (28 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions