Smärta Flashcards
Vad är nociceptiv smärta?
Den nociceptiva smärtan orsakas av pågående eller hotande vävnadsskada och beror på en pågående stimulering av smärtreceptorer i somatisk eller visceral vävnad hos en individ med ett normalt fungerande nervsystem. Ofta finns inslag av inflammation vid akut nociceptiv smärta, till exempel efter kirurgi.
Vad händer vid en vävnadsskada? På vilket sätt leder det till perifier sensitisering?
Vid vävnadsskada frisätts ett stort antal ämnen, t ex prostaglandiner, serotonin och bradykinin i skadeområdet vilket bl.a. ger upphov till en inflammatorisk reaktion och sensitiserar nociceptorerna så att tröskeln för smärtperception sänks (perifer sensitisering).
På vilket sätt är A-delta- och C-fibrer kopplade till smärta?
Vid nociceptiv smärta leds smärtsignalen genom A-delta- och C-fibrer till ryggmärgens bakhorn där omkoppling sker till andra ordningens neuron. Det som skiljer A delta-fibrer och C-fibrer åt, är att den förra typen är myeliniserad och därmed leder signaler snabbare, medan den senare är omyeliniserad och därmed långsammare.
Vad är neuropatisk smärta?
Neuropatisk smärta kan uppstå vid skador på sensoriska nerver (nerv från kropp till ryggmärg eller hjärna) eller i centrala nervsystemet. Orsaken till skadan kan vara t ex mekanisk, toxisk eller infektiös.
Ge exempel på orskaker till central och perifier neuropatisk smärta
Exempel på orsaker till perifer smärta är diabetesneuropati, postherpetisk neuralgi, postkirurgisk och neuropatisk cancersmärta. Central smärta kan uppstå tex. efter stroke, ryggmärgsskada och MS.
Vad innebär begreppet “psykogen smärta”?
Man menar då att den psykiska störningen/belastningen orsakar smärtan som patienten upplever. I realiteten väldigt få patienter som har verklig psykogen smärta – rekommendationen är att inte använda denna diagnos. Patienten är den som har och upplever smärtan. Allt oftare används termen Idiopatisk smärta istället.
Vad är idiopatisk smärta?
Smärta som ej kan hänföras till någon av de övriga kategorierna.
Vad är nociplastisk smärta?
Smärttillstånd som orsakas av dysfunktionell smärtreglering. Dessa smärttillstånd uppstår till följd av förändrad nociception orsakad av störd smärtmodulering, kombinerat med avsaknad av tecken på pågående eller hotande vävnadsskada, eller skada eller sjukdom i det somatosensoriska nervsystemet. Begreppet nociplastisk smärta är relativt nytt och omfattar tillstånd som fibromyalgi och irritabel tarm (IBS). Läkemedelsbehandlingen liknar den vid neuropatisk smärta, d.v.s. SNRI och gabapentinoider. Opioider bör undvikas.
Vad innebär allodyni?
Allodyni är smärta framkallad av stimuli som ej borde ge upphov till smärta, uppkommer ofta vid området runt en skada.
Vad är hyperalgesi?
Det innebär en ökad respons på ett stimuli. Uppkommer t.ex. ofta på och runt om en skada. Dvs om du applicerar stimuli på området runt en skada kommer detta att göra mer ont än vad det skulle göra på andra icke-skadade ställen på kroppen
Vad bör väljas i förstahand vid lindrig, tillfällig nociceptiv smärta?
paracetamol och/eller COX-hämmare
Vad rekommenderas vid måttlig smärta?
Beroende på riktlinje kan kodein, tramadol eller buprenorfinplåser rekommenderas. Behandling med kodein och tramadol är dock kontroversiell
Vad rekommenderas vid svår nociceptiv smärta?
Då kan morfin eller andra opioider rekommenderas. Man ska dock göra en noggrann bedömning, med tanke på beroende risk.
Om man ska använda opioider vid nociceptiv smärta, vilka substanser är då rekommenderade?
- Morfin
- buprenorfin kan användas vid daglig smärta. Kan ges till äldre med dålig njurfunktion
- oxikodon är andrahandsval efter morfin
- fentanyl används bara i undantagsfall vid icke cancer-smärta
Vad är rekommenderat i förstahand vid neuropatisk smärta?
- Gabapentin 900-3600 mg/dygn: finns risk för missbruk, doseras 3 gånger/dygn
- Amitriptylin 25-75 mg: lägre dos än vid depression. Ges till natten.
- Duloxetin 60-120 mg: godkänt för diabetesneuropati, dock god erfarenhet även för andra typer av smärta
Vad kan cancerrelaterad smärta bero på?
- Tumörväxt med t ex tryck, vävnadsdestruktion, kemisk påverkan, lymfstas eller sår.
- Medicinska och kirurgiska åtgärder som operationer, provtagning, omläggningar, transporter, långvarigt stillaliggande vid undersökningar och behandling.
- Vävnads- och nervskada orsakad av kirurgi, cytostatika och/eller strålning.
- Icke-cancerrelaterad, akut eller långvarig smärta som t ex huvudvärk, muskuloskeletal smärta eller tandvärk.
Vad är förstahandsval vid cancerrelaterad smärta?
Morfin i depotberedning. Man ska dock tänka på cancersmärta kan ha flera smärtkomponenter (både neuropatisk och nociceptiv) och behandla båda dessa.
Vad är förstahandsval som smärtlindring i livets slutskede?
Morfin. Trappas upp antingen med kortverkande eller långverkande
Vanliga LRP vid behandling av smärta?
- beroende
- långvarig opioidbehandling (har visats minska livskvalitén)
- förstoppning
- dålig behandlingseffekt vid långvarig smärta
- plåster som missas
Hur ska man göra när man vill byta mellan opioider?
Utvärdera alltid om indikation för opioidbehandling kvarstår. Beräkna den ekvianalgetiska dosen enligt konverteringsguiden. Reducera dosen av den nya opioiden till 50–75 % av ekvianalgetisk dos. Gör bytet abrupt utan nedtrappning av den föregående opioiden. När byte från tramadol till peroralt morfin är aktuellt bör tramadol trappas ned för att undvika utsättningssymtom p g a dess serotonerga effekt.
verkningsmekanism för paracetamol?
Verkningsmekanismen för paracetamol är ofullständigt utredd. Det finns belägg för centralnervösa effekter av paracetamol, men perifera effekter kan eventuellt bidra till dess analgetiska effekter. Effekter har beskrivits bland annat på prostaglandinbildning, endocannabinoider, TRPA1 och TRPV1
dosering av paracetamol?
1-2 tabletter var 4-6 timme, högst 8 tabletter per dygn. Maximal dos: 4000 mg/dygn.
Vid nedsatt njurfunktion bör dosen reduceras, vid GFR under 50 rekommenderas 500 mg var 6:e timme, vid GFR under 10 ges 500 mg var 8:e timme. Försiktig dosering vid nedsatt leverfunktion.
Till äldre rekommenderas max 3 g/dygn
Vanliga biverkningar av paracetamol?
Biverkningar är sällsynta, men vanligast är hudbiverkningar och förhöjda levervärden
Kontraindikationer för paracetamol?
Svår leverinsufficiens
Verkningsmekanism för NSAID?
Hämmar enzymerna cyklooxygenas-1 och cyklooxygenas-2 (COX1, COX2). COX ombildar arakidonsyra till prostaglandiner, prostacyklin och tromboxan.
Dosering av diklofenak?
50 mg x3
Dosering av ibuprofen?
200-400 mg x3-4. Max 1200 mg/dygn (vid indikation reumatism är maxdos 2400 mg/dygn)
Dosering av naproxen?
250-500 mg x2
Dosering av ketoprofen?
100-200 mg/dygn fördelat på 2-4 tillfällen
Dosering av dexibuprofen?
600-1200mg fördelat på 2-3 doser (max 400 mg/tillfälle)
Dosering av celecoxib?
100-200 mg 1x2
Dosering av etoricoxib?
30-120 mg x1
När rekommenderas coxiber?
Till patienter med ökad risk för magsår. De subventioneras endast för patienter med hög risk för blödningar och/eller gastrointestinala biverkningar, till exempel på grund av hög ålder eller tidigare magsår.