typfall: epistaxis Flashcards
näsblödning
epistaxis
prevalens epistaxis
vanligt, 6% kräver sjukvård
orsaker epistaxis
- lokalt
- trauma (näspetning, iatrogent)
- främmande kropp
- irritant, t.ex. rök
- nasala LM (steroider, avsvällande)
- inflammation, förkylning
- torra slemhinnor
- septumdeviation
- kärlanomali
- septumperforation
- angiofibrom - systemiskt
- LM: AK, ASA, NSAID
- hypertoni
- levercirros
- granulomatös polyangiit
- koagulationsrubbningar
tumörer i näsan som kan ge blödning
angiofibrom=benigna
maligna
ex på koagulationsrubbningar som kan ge blödningar
hemofili
trombocytdysfunktion
blodmalignitet
vilka systemsjukdomar ska till önh
vid känd systemsjukdom med atypisk frekvens blödning
= önh
anatomi näsan
främre blödningar
- locus kiesselbachi (plexus anteroi-inferiort på nässkiljeväggen)
- står för 90-95% av alla blödningar
- lätt att komma åt
bakre blödningar
- a. sphenopalatina
- a. ethmoidalis ant/post
hur blöder en bakre näsblödning
år ej att visualisera med nässpekulum eller pannlampa
blöder bak mot svalg ELLER rikligt från båda näsborrarna
förebyggande mot näsblödningar
håll slemhinnan mjuk
- mjukgörande olja, koksalt
ex på mjukgörande olja
nozoil
- sesamolja
egenvård vid blödning
samma första åtgärd gäller i hemmet/VC/akuten
- sitt upp
- minskar blödflöde
- sväljer ej blod - snyt ut koagel
- bomullstuss med kärlsammandragande näsdroppar eller olja/spray i näsan
- tryck över näsvingar 20 min
- upprepa vb - sug på isbit och tryck den mot hårda gommen
- 20 min
OM blödning forsätter trots dessa åtgärder = sök akut (ca 30 min)
tips vid frekvent blödning
på apotek finns blodstillande vadd och andra produkter för hemmabruk
- blodstillande vadd: nozohaem
handläggning på sjukhus/VC: anamnes
blödningar tidigare
- när i tid
vart började det
- blod bakåt eller endast ut genom näsan
blodförtunnande, senast PK-värdet
andra sjukdomar, LM
handläggning på sjukhus/VC:
status
- VP
ÖNH
- inspektion näsa
- blödning från locus kiesselbachi kan oftast ses
- fundera över arteriell/venös blödning - svalg via munnen
- om blod rinner bak i svalg vid kompression av näsan/tamponad talar det för bakre blödning - lab
- Hb vid stor blödning
- i vissa fall PK, APTT, TPK
hur skiljer man på venös/arteriell blödning
sivande: venös
pulserande: arteriell
- kärlpipa
- kraftig blödning
- snabb start, plötslig upphörande
vanligste orsaken till bilateral blödning via båda näsborrarna
bakre blödning där blod spiller över till andra näsborren via bakre näsgången (koanen)
åtgärd inom sjukhuset
- identifiera blödningskälla
- bomullstuss med kärlsammandragande/LA eller spray
- låt verka 10 min - etsning eller diatermi
ex på kärlsammandragande + bedövande LM
lidokain nafazolin
etsning
silvernitratsticka
- kräver bedövning först 10 min bomullstuss
- sug rent från blod
- håll sticka 5-10 s
- upprepa vb
avsluta med bomullstuss med paraffinolja i näsan, ta bort efter några timmar
för full effekt av etstning
får ej blöda
- om kompression inte kan stoppa blödning efter upprepade försök kan man etsa blödande kärl för att minska blödning
- följt av nya bomullstussar i näsan
om etsning inte hjälper
diatermi
diatermi
- om etsning inte fungerar
- vid arteriell blödning på nässkiljeväggen
- -> bedövningstuss 10 min (ev upprepat)
- -> alternativt LA+adrenalin 1 ml injektion under slemhinna vi blödning
- sug rent
- inställning på lägsta effekt
- bipolär pincett
- bomullstuss med olja när klar
effekt va diatermi
mer smärtsam
mer potent
använd alltid lägsta effekt
risk för septumperforation
ovanligt efter etsning och diatermi
- ses oftar om man behandlat pat på båda sidor om septum samtidigt eller upprepade gångar
BEHANDLA EN SIDA I TAGET, men någon veckas mellanrum