föreläsning: huvud-halscancer benigna fall och barn Flashcards
benigna spotkörteltumörer
- pleomorft adenom
- vanligaste benigna tumören i de stora spottkörtlarna
- kan malignifieras (2-10% parotis)
- kirurgi - whartin tumor
- äldre, rökare
- malignifieras inte på samma sätt
- inte obligat kir
utred med fin-mellannålspunktion, liten risk för skada facialis
halscystor
medial
- barn
- öppetstående ductus thyreoglossus
- punktera (cytologi)
- kir vb (tar bort tungben för att komma åt duct)
lateral
- gällgångscysta
- om > 35 år måste man utesluta metastas
- kir efter utredning med UL, punktion
- cysta kan öven bli infekterad
hur undersöker man medial halscystora
rör sig uppåt när man sträcker ut tunga eller sväljer
dvs följer tungbas
vanligt problem barn
palpabla knutor finns hos 40% av friska barn
- 90% av barn ålder 4-8 år har lymfadenopati efter infektion
- vanligen benignt
vilka körtlar är ovanliga hos barn!
supraklavikulära
vanliga palpabla knutor hos spädbarn
post-auriculära eller occcipitalt vanlig hos spädbarn
kännetecken infektiös körtel
vanliga växer snabbt belägna lateralt ofta dubbelsidiga (inte alltid) < 2 cm (oftast) - mjuk, fritt förskjutbar
kännetecken icke-infektiösa körtlar
ovanliga långsamt växande mittlinjen ensidig ofta hårda i konsistensen
skilj på förvärvad vs kongenital
akut lymfadenit
< 2 veckor
- akut bilateral lymfadenit i halsregion orsakas ofta av en viral övre luftvägsinfektion eller strept-faryngit
- akut ensidig lymfadenit: streptokock eller stafylokock infektion (40-80%)
subakut lymfadenit
2-6 veckor (kronisk > 6 v)
om halsregion tänk
- toxoplasma
- mykobakterier
- cat scratch diseases
- CMV, EBV
- malignitet
när ska man dra öronen åt sig
om supraklavikulära körtlar
- uni eller bilateralt
hård körtel, ej förskjutbar, > 2 cm
bakre triangel
- bakom sternocleidomastoideus
vart ska man palpera
suboccipitalt
pre-post auriculärt
submandibulärt
submentalt
cervikalt
supraklavikulär
lokaliserad lymfkörtelföstoring
involverar en grupp av lymfkörtlar
generaliserad lymfkörtelförstoring
involverar > 2 grupper av lymfkörtlar och kan vara tecken på systemsjukdom
vad ska man obs vid palpaion
storlek (>1 cm)
konsistens mjuk/hård
fixering mot underlag
smärta/ömhet
anamnes barn
infektion sjukdom i familjen tidsförlopp storlek, variation vaccinationer kost
status barn
hud
MoS
ÖNH
lymfkörtlar
utredning barn
opåverkade barn utan allvarliga tecken på lymfadenit
- expektans
om lgLL > 2 cm: penicillin 10 dagar sedan ny kontroll
om knöl är öm eller missfärgad och barnet är påverkat (feber, CRP)
- UL för att skilja på lymfadenit och abscess
- ev. punktera
(eller DT)
vid all form av osäkerhet: UL
lung-rtg om tanke TBC
förlopp lymfadenit barn
de flesta går tillbaka efter 4-6 veckor med AB, ev. kan iv AB ge tillbaka gång efter 2-3 dagar
för diskussion kring biopsi/kir
indikationer för biopsi/kir barn
- supraklavikulär körtel
- patologisk rtg thorax
- lymfkörtel > 2 cm, storlek har ökat efter 2 veckor trots AB-kur 10 dagar
- lymfkörtel > 2 cm och storlek har inte minskar efter 4-6 veckor trots 10 dagars AB kur
- systematiska tecken och symtom som vid malignitet
vanliga fynd vid biopsi
reaktiv hyperplasi 50% (okänd etiologi)
granulomatös sjukdom
neoplasi 13%
bak infektion 3%