hörsel Flashcards
normal hörselomfång
20-20k Hz
ljud av tillräcklig styrka (dB) 20 dB
ljustrycksnivå
dB
- algoritmisk skala utifrån ljudtryck
- upplevelse av ljusstyrka beror på frekvens, därmed är ljudtrycksnivå ett osäkert på på hur man upplever ljud
t.ex upplevs cirka 80 dB vid 100 Hz inte som starkt, men 80 dB vid 2-3kHz upplevs som starkt
stämgaffel
her snabb indikation på om hörselskada är sensorineural eller konduktiv
- weber (128 Hz)
- rinnes
weber
stämgaffel huvudets medellinje
- lateraliserar till sjuka örat=ledningshinder
- lateralisera till friska örat=sensorineural nedsättning andra örat
rinnes prov
stämgaffel mot proc. mastoideus tills tonen inte hörs
flytta stämgaffel till ytterörat
- ton hörs igen: positivt test, utesluter ledningshinder
- normal hörsel eller sensorineural nedsättning - negativt test, ton hörs inte=ledningshinder
viskprov
tvåstaviga ord, lika tonvikt
- spårvagn, fotboll
- brus i andra örat
begränsat värde
tonaudiometri
i ljudisolerat rum, presenteras för ljudsignaler, tryck på knapp
- mätning av hörseltrösklar (minsta ljudstyrka man hör för viss frekvens)
- testar olika frekvenser: 1k-2k-4k-8k-500-250
- båda öronen
- behov av att maskera andra örat (brus) - process
- börja med testfrekvens 1k
- därefter minskar man i steg med 10 dB tills ton inte längre hörs
- när ton inte hörs ökar man med 5 Db till svar (hörtröskel för aktuell frekvens)
- samma process görs för olika frekvenser
- diskantfrekvens först sedan bas
mäter både luft och benledning (vibrator, mastoideus)
genomsnittligt hörtröskelvärde
medelvärde för ton man hör för 3 frekvenser
- 500, 1k, 2k
uttryck för grad av hörselnedsättning, värdet är relaterat till hörtröskel vid tal (ej i störd miljö)
ledningshinder
tydlig skillnad mellan luft och benledningskurvor (>ben leder bättre)
sensorineural påverkan
påverkar luft och benledning lika mycket, dvs luft/benledningskurvor sammanfall
grad av hörselnesättning
Lätt hörselnedsättning: medelhörseltrösklar runt 20-40 dB
måttlig: 40-69 dB
svår: 70-95
dövhet: > 95 dB
felkällor tonaudiometri
felaktig medverkan
planering av högtalare
störande ljud i bakgrunden
hur stor måste en skillnad vara för att vara signifkaikant
en hörtröskel-förändring bör uppgå till 15 dB för att säker motsvara en förändring i hörselns känslighet
samma gräns gäller för skillnad mellan luft-benledningströsklar för en viss frekvens
vad är normal hörsel
0-20 dB för alla frekvenser
vad kan konduktiv hörselnedsättning bero på
patologi ytteröra-mellanöra-trumhinna
- vax
- AMO
- extern otit
- perforation
- otoskleros
- kolestatom
benledning normalt
vad kan sensorineural nedsättning bero på
defekt i inneröra, cochlea (t.ex hårceller, nerv)
- ackusticus neurinom
- menieres
- trauma
- ototoxiska LM
- bullerskada
- presbyacusis
benledning ger inte bättre resultat, påverkar ff.a. högre frekvenser
talaudiometri
uppfattning av tal, talmaterial, ställer krav på hela örats funktion ytteröra tom CNS
hörtrösklar för tal (talnivå där man uppfattar 50% av presenterat talmaterial)
maximal taluppfattningsförmåga
den ljudnivå som hörs bäst, kan testas med brus
används för att värdet nytta av hörapparat
testord vid talaudiometri
fonetiskt balanserade testlistor
resultat anges som % rätta svar
mätning utförs cirka 30 dB över hörtröskel för tal
om värde < 70% bör flera nivåer testas
utvärdering av hörtrösklar för tal
värdet för HTT förväntas överstämma med medelvärdet för hörseltrösklar vid 500-1k-2k
- sämre HTT: retrokocleär lesion
- sensorineural hörselnedsättning: 5-10 dB extra behövs för normal hörsel (signal-stör förhållande)
fysiologiska metoder
mäter fysiologiska reaktioner från hörselorgan vi ljudstimulus, kräver inte aktivt deltagande
- impedansaudiometri
- OAE
- elektrofysiologiska metoder, t.ex. hjärnstamsaudiometri
impedans audiometri
tympanometri, stapedius-reflexen
- akutstik reg i mellanörats rörlighet vid ljusstimulering, orsakas av aktivering av stapediusreflexen eller variation i lufttryck i hörselgången
tympanometri
mäter tryck i mellanöra
- pump ansluter till hörselgång, tryckmätare. Tongivare och mikrofon
- ljudsignal, ljudreflekteras tillbaka och mäts i hörselgång med mikrofon
- bedöm gruvans form samt hörselgångs tryck
impendans
tympanometri: mäter ljudöverföring mellan hörselgång till mellanöra
lägre impedans = mer lättrörlig trumhinna/ben och det ger mer effektiv ljudöverföring
skillnad i luftryck mellan hörselgång-mellanöra öka impendans
när ska man göra tympanometri
vid konnektivt hinder och intakt trymhinna
= us patologi mellanöra
om samma tryck i mellanöra/hörselgång
trumhinna kommer vibrera maximalt, låg impedans och effektiv överledning av ljud
skillnad i lufttryck mellan mellanöra/ytteröra ökar impedans och minskar vibration trumhinna
stapediusreflexen
kontraktion av m. stapedius ökar impedans och minskar ljudöverföring till mellanöra
- bestämning av reflextrösklar=lägsta tonnivå som orsakar mätbar förändring av akustisk impendans
normal trösklar för stapediusreflex
70-80 dB, > 95 dB är patologiskt
när är det bra att göra stapediusreflexmätning
vid misstanke om otoskleros, n. facilas defekt
vid facialispares och otoskleros ses förhöjda reflextrösklar
vilken nerv innerverar m. stapedius
motorisk innervering via n. facialis
= viktigt att mäta reflex vid skada på facilas
hur tolkar man stapediusreflexen
skada mellanöra=ingen reflex
ledningshinder t.e.x otoskleros=förhöjda reflextrösklar > 95 dB
kokleär lesion=påverkar reflextröskar ringa
retrokokleär lesion=förhöjda reflextrösklar
OAE
otoaukustiska emissioner mäts i hörselgång
- mäter akustisk aktivitet
- stimulerar örat med ljud (klick), ljud alstras som svarar av yttre hårceller i innerörat och kan reg. i hörselgång
- tonstimulering med olika frekvens, nya frekvenser alstras av hårceller
tolkning OAE
förekomst av OAE indikera normalt fungerande yttre hårceller i snäckan
kokleär nedsättning < 30-40 dB ger inga OAE
hur används OAE
screening på nyfödda, normalt svar tyder på sannolik normal kokleär funktion
kan hitta medfödda hörselnedsättning, metod förutsätter dock normal mellanörefunktion
kan man us central effekt av OAE
ja, man kan us efferent aktivering
yttre hårceller påverkas av aktivitet i effetenter, om man stimulera KL ärat ska det alstra ljud, och då undersöker man indirekt centrala banor
elektrofysiologiska metoder
reg av elektrofysiologisk aktivitet från hörselbanor efter ljudstimulering via elektorer
evoked potentials
BRA
hjärnstamsaudiometri
- bäst om man sover, kräver narkos barn, vuxna LA trumhinna
- indikation: funktionell diagnostik av sensorineural hörelnedsättning, misstänkt hjärnstamsskada, monitorering under kir som kan skada hörselnerv
hur tolkar man BRA
ger vågor
I=hörselnerv
III=kokleariskärnan i hjärnstammen
V=olivia superior
hjärnstamsskada: avstånd mellan våg III/V är förlängt
DVS MAN KOLLAR EFTER LATENSFÖRDRÖJNINGAR MELLAN ALLA DESSA DELAR OCH JÄMFÖR MELLAN ÖRONEN
Hur skulle en retrokockleär skada kunna visa sig
höga stapediusreflexer
hjärnstamsaudiometri visar förlängda latensen vid stimulering av sjuka sida
barn audiometri
barn kan inte medverka: OAE, BRA
- från 6-8 månader: observationsaudometri
- reaktion på ljud med visuell belöning på skärm
- när barn inte längre hör ljud upphör barnet att titta på bilden - 3 år: lekaudiometri
- svarsreaktion på ljud med lekmoment
- bristande deltagande - tonaudometri
- 6-7 år ish
kongenitala hörselnedsättning
drabbar ofta innerörat
