föreläsning: foniatri Flashcards
vad gör en foniater
utreder och behandlar svårigheter med röst, tal, språk, sväljning
röst
ljud från struphuvud
tal
hela munhåla krävs
- hårda, mjuka gommen
- näsa
- tunga
- läppar
språk
högre kognitiva funktioner
logped
tal röst sväljning försenad talutveckling heshet missbildningar LKG stamning cochleaimplantat talsvårigheter förändringar stämband som ger röstproblem tal-sväljningssvårigheter efter op/hjärnskada hjärnskador som ger olika problem: tal, förståelse etc
vad ingår i talapparaten
ansiktsmuskulatur
munhåla
näsa
svalg
struphuvud
luftstrupe
lungor
stämband
stämband
plica vocalis
- när vi andas form av ett V
- blek slemhinna normalt
- delas in i 3 regioner
lager
- flerskiktat skivepitel (resten av luftväg är cylindriskt)
- lamina propria
- Reinkes spatium
- lig. vocale, m. vocalis
larynx funktion
andning sväljning röstgenerator skydd för aspiration hosta stabiliserar thorax mot stängda stämband (t.ex. tunga lyft)
esofagus
öppnas bara när vi sväljer
glottis
struphuvudets ljudapparat med stämband
öppen när vi andas, stängs när vi pratar
extern larynxmuskulatur
Höjer larynx
- sväljning: larynx höjs
interna larynxmuskler
alla utom en stänger glottis
- m. cricoarytenoideus posterior
falska stämband
plica ventricularis
- om fel teknik vid tal används dessa mycket=hes
sinus piriformis
mat kan fastna här
nervförsörjning laryx
alla muskler utom cricothyreoideus innerveras av
- n. reccurens (vagus)
- laryngeus inferior: slemhinna från stämband och nedåt
cricothyreoideus
- n. larynxens superior
- slemhinna i larynx ovanför stämband och epiglottis
stämbandsbedömning
lyssna spegel: kan göras på vc laryngoskop via näsan luppoptik stroboskopi höghastighetskamera
mikrolaryngeal kirurgi (MLS): för biopsi eller borttagning av små förändringar
heshet
avvikande röstklang
otillräcklig slutning av stämband ger läckage
kraftig sammanpressning stämband=skrovlig röst
nasalitet
- vanligt vid LKG-spalt
- många tryckstarka ljud kräver att mjuka gommen täpper mot bakre svalgväggen, kan man inte det kommer luft passera via näsan varpå det låter nasalt
hur delar man in röststörningar
funktionella
funktionellt organiska
infektiösa
inflammatoriska
medfödda
neurologiska
tumörorsakade
trauma
funktionell röststörning
normala stämband och neurologisk styrning, men tillverkning av röst fungerar dåligt
- fonasteni: trötthet pga dålig teknik, använder plica ventricularis för mycket
- funktionell afoni: patient viskar
- målbrottsstörning
vad händer vid målbrottet
stämband växer mer hos killar, får längre stämband, måste hitta ny teknik för att röst ska fungera
funktionell organisk röststörning
överansträngningsorsakade förändringar i slemhinnekanterna
- röstvila
- remiss logoped
- risk för förändringar på stämband om man inte vilar röst
1. stämbandsknutor
2. polyper
3. stämbandshematom
hur ser man knutor via fibroskop
säg HIIII
- stämband går inte ihop hela vägen, i delen där det finns knutor möts bara stämbandet i den punkten men inte hela vägen
- ger läckage
diff till knutor
om unilateralt
- cancer
krupp
subglottisk laryngit
- svullnad i trakea dvs under stämband
- ser ut som extra stämband
akut laryngit
virusinfektion + rösttrauma
kan ge sek. bakteriell infektion
läckage, afoni
papillom
HPV
- högrisk: 16, 18, 31 = kan ge cancer på sikt
- HPV 6, 11
- typa för att vet vilket papillom det är
heshet och luftvägsobstruktion
- kan ge godartad tumör med potential för malignifiera
- operera
vad ska man generellt alltid göra när man misstänker tumör
biopsi
op
granulom
inflammationsvävnad
- kan orsakas av reflex
- drabbar bakre kommisuren närmast esofagus
- omeprazol 2 månader, kontroll
- om hotar luftväg: op
- om små eller inte så obstruktiva: biopsi+refluxbehandling
kronisk laryngit
kroniska förändringar
- rodnad, förtjockad slemhinna
- krustor
- förtjockade plica ventricularis
- leukoplaki: vita fläckar
röst
- hes, skrovlig
orsak
- rökning, alkohol, reflux, inhalationssteroider, AI-sjukdom
reinkeödem
svullna stämband, hela stämbandet drabbat
rökning, kvinnor
bot: rökstopp
- vill inte op om fortsatt rökare pga kommer tillbaka
- om svullet och hotar luftväg måste man op dock
medfödda besvär till heshet
missbildningar
1. sammanväxningar (kongenitalt eller efter trauma)
- laryngomalaci
- missbildning larynx, vanligaste orsaken till stridor hos barn, ofta övergående när larynx växer
- brosk är inte moget, det är mjukt och larynx faller ihop
- brosk mognar med tiden
- op vid behov, vid måttliga-svåra besvär remiss ÖNH-spec
reccurrensares
stämbandsförlamning
- asymmetri
- kan inte sluta stämband: läckage
spasmodisk dysfoni
för kraftig innervering
tumör
nytillkommen heshet > 3 veckor
- fibroskopi
trauma
yttre, direkt våld
inre våld: efter intubering
översträng röst
- polyp
- knutor
- hematom
när stämband ej kan slutas
heshet pga läckage
LM som kan påverka
inhalationssteroider
- heshet
andra skjukdomar som kan ge röstpåverkan
cystor
hypotyreos
ankylos: sammanväxta leder
klangstörning
nasalering
1. sluten nasalering: täppt näsa
- öppen nasalering: gommen sluts inte mot bakre svalgväggen när den ska
- LKG-spalt
- gomspalt ger hypernasalering
läppspalt
påverkar ej tal
isolerad läpp och/eller käkspalt: 20%
pastik-kir
läpp-käk-spalt
gom är hel, påverkar ej tal
LKG-spalt
läpp-käk-gomspalt
- uni eller bilateral
- ensidig 35%
- bilateral 5%
isolerad gomspalt
ses inte utifrån, ger talsvårigheter
- 40%
- titta i mun på BVC, ibland kan hål vara så små att man ändå lyckas etablera tryck och kan amma
- fynd: amning fungerar ej, kräver tryck i gommen i slute tyste, upptäcks snabbt
- kir innan talförmåga utvecklas 1-1.5 år
- specialflaska som täcker gom tills åtgärd
expressiv språkförmåga
tala
skriva
= användning av tal/soråk
impressiv språkförmåga
förstå språk
- tal, läsning
dysartri
talsvårigheter efter neurologisk skada
- hjärnstam, lillhjärna, cortex
- t.ex. stroke
beror på nedsatt rörlighet i muskler som används för tal, påverkar artikulation och röst
= sluddrigt, otydligt, okoordinerat tal
= heshet, svag röst om muskler i struphuvud drabbas
prognos efter dysartri pga stroke
talorgan är dubbelsidigt innerverade och återhämtar sig ofta
vanlig kombination med dysartri
dysatri+dysfagi
dysfasi
nedsatt förmåga att tala, förstå, läsa och skriva
- stroke är vanligaste orsaken
- både expressiva och impression svårigheter i olika grad
- svårt att finna ord, komma på namn, byter ut ord
- svårt att bilda korrekta satser, tolka/förstå tal/läsning
- svårt att skriva
talrymtstörning
stamning
- vet vad man ska säga men får inte fram ordet
- repetition, avbrott, förlängning
0.7-1% av alla vuxna
mål: säga vad man vill, när man vill, hur man vill
<3
logoped
normal språkutveckling
första ordet: 12 månader
1.5-2 år: 2-ordsatser
3-4 år: barnet ska kunna göra sig förstådd utanför familjen
sväljningens faser
- oral fas
- faryngal fas
- oesofageal fas
dysfagi
sväljningssvårigheter
konsekvens
- undernäring, uttorkning, aspiration (tyst, pneumoniter upprepat), lunginflammation, social isolering
orsaker till orofaryngeal dysfagi
- neurologisk, neuromuskulär styrning
- stroke, ALS, PD, hjärnskada - infektion, inflammation, strålning, sjögrens syndrom (påvekan på slemhinna)
- tumör
- dåliga tänder
orsaker till oesofagel dysfagi
tumör
hiatusbråck
reflux
striktur
divertikel
neurologisk sjukdom
globus
känsla av att något sitter i halsen
möjliga us av dysfagi
- ÖNH-status
- FUS
- fiberendoskopisk us av sväljningsfunktion
- fiberskopi via näsan samtidigt som pat sväljer olika konsistenser som färgats
- mål med us: kartlägga om pat får i sig föda via munnen, risk för aspiration - videoradiografi (rtg)
- hypofarynx/esofagus-rtg
- sväljer kontrast för att se om det når esofagus - esofagusmanometri, pH-metri
- ff.a. för hiatushearnia - gastroskopi
vilket us gör man alltid vid dysfagi
gastroskopi
vad gör man om us inte visar något (rtg. matstrupe och pH mätningar etc)
remiss neurologen, kan vara central orsak
behandling dysfagi
- avlägsna hinder om möjligt
- anpassning och kompensation för bortfall som finns
- konsistens mat - rehab för att återfå funktion
mål vid dysfagi
säker sväljning
tillräckligt med näring på naturligt sätt, ev. krävs sond/peg
