Testikelcancer Flashcards
Hur stor är överlevnaden av testikelcancer?
Testikelcancer är idag en av få solida tumörsjukdomar med mycket stor möjlighet till bot, där överlevnaden idag är drygt 95%.
Vad beror den goda boten av testikelcancer på?
Detta beror på kombinationskemoterapi med cisplatin och förbättring inom kirurgi och diagnostik (DT och tumörmarkörer)
Hur vanlig/ovanlig är testikelcancer?
- generellt sätt av alla cancersorter hos män
- hos män 15-35 år
- hos män 35-39 år
Testikelcancer är relativt ovanlig tumörform och utgör mindre än 1% av alla cancerfall.
Däremot är det den vanligast förekommande cancern bland unga män i åldrarna 15-35 år och näst vanligaste i åldersgruppen 35-39.
Vad är orsaken till testikelcancer?
Orsaken till testikelcancer är okänd, men flertalet faktorer har associerats med en riskökning;
- Cancer in situ anses vara ett förstadium till testikelcancer och återfinns hos 95% av patienterna med testikelcancer och hos 1% av befolkningen
- Östrogenbalansen under fosterstadiet anses ha betydelse - oklart varför
- Kryptorchism (nedvandring av testikeln har ej skett normalt) finnes hos 10% av
patienterna - Ärftlig benägenhet (riskökningen ses som störst om en broder tidigare drabbats)
- Ökad risk om man tidigare haft en testikelcancer
Vilka symtom ses vid testikelcancer?
Vanligaste symtom
- Palpabel resistens i testikeln.
Andra symtom är mer diffusa, men har beskrivits som:
- Tyngdkänsla
- Ömhet
- Värk
- Obehagskänsla från testikeln.
- Gynekomasti (bröstutveckling hos män) kan vara ett symtom.
Vad finns det för differentialdiagnoser till testikelcancer?
En scrotal resistens har många differentialdiagnoser som kan vara bra att lägga på minnet;
● Spermatocele - godartad cystisk förändring på bitestikeln, innehållandes spermier
och vätska
● Varicocele (åderbråck) - är ett förstorat venöst plexus i skrotum (plexus
pampiniformis), som oftast orsakas av venös klaffinsufficiens.
● Hydrocele (vattenbråck) - ett godartat tillstånd som uppkommer då serös vätska
bildas i skiktet mellan testis och tunica vaginalis.
Se bilder sid 131 i ERL kompendiet
Testikelcancer är ofta snabbväxande och därför är det viktigt att diagnostik sker kvickt. Hur utreder man och diagnostiserar testikelcancer?
Primär utredning
- Kroppsundersökning
- Akut ultraljudsundersökning av testiklarna
- Remittera till närmaste urologklinik vid palpabel tumör i testikeln (akut)
- Vid misstänkt tumör opereras patienten med borttagande av testikeln via ett snitt i ljumsken, vilket innebär att kirurgen når testiklarna via inguinal väg (inifrån) istället för scrotal väg (öppna scrotum utifrån).
Vidare utredning
- Under pågående operation kan även en biopsi från den kontralaterala testikeln tas, för att utesluta carcinoma in situ som senare skulle kunna ge upphov till invasiv cancer även i den andra testikeln. Anledningen till varför biopsin tas i samband med operationen är för att minska risken för tumörspridning.
- Utred markörprover i blod
- Datortomografi av thorax buk/bäcken görs i nära anslutning till operation, för att
kunna lokalisera eventuella metastaser. Beroende på klassificeringen och fynd vid primärutredningen görs förnyad stadieindelning efter sex veckor. Detta gäller dock inte om man kan konstatera metastasering, då ska istället onkolog kontaktas omgående.
Vilka markörprover vill man ta i blodet?
- beta-hCG - tillverkas av neoplastiska celler och ses hos
○ 100% av chrioncarcinom
○ 60% av embryonal cancer
○ 30% av gulesäckstumörer - s-APF - produceras i gulesäcken och skall i princip vara omätbara vid ett års ålder. Är specifikt för icke-seminom (dvs det ses inte vid seminom då det inte urspringer från embryonal vävnad) och ses vid 75% av gulesäckstumörer och 70% av embryonal cancer.
- LD - laktatdehydrogenas används för kontroll av behandling och recidiv, då det speglar tumörmassan
- s-testosteron, LH, FSH, s-HBG - ytterligare prover som kan tas.
Vad ska alla patienter som opererar testikelcancer erbjudas?
Alla patienter som genomgår denna operation skall innan erbjudas spermiefrysning, då ev. cellgifter och ingrepp kan påverka spematogenesen.
Hur sker spridning av testikelcancer?
Scrotum har ett separat dränage via superficiala inguinala lymfkörtlar, medan
testiklarna har ett dränage via retroperitoneala lymfkörtlar.
Skulle en biopsi tas genom att en nål förs in i testikeln, via scrotum, ökar risken för seedning mellan de två separata lymfdränagen. Därav opererar man genom ljumsken direkt vid tumörmisstanke.
Hur klassificerar man testikelcancer?
Klassificering görs, som vanligt, utifrån TNM. Därefter görs även en
klassificering utifrån vilken typ av tumör det är.
- Germinalcellstumör 95%
a. Seminom 60% - begränsad till testikeln
b. Icke-seminom 40% - stor andel spridd sjukdom vid diagnos- Teratom
- Embryonalcancer
- Gulesäckstumör
- Choriocarcinom
- Icke-germinalcellstumörer (utgörs av könssträngs- och stromacellstumörer)
a. Leydig
b. Sertol
Finns fler typer i föreläsningsslidsen, tror dock inte vi behöver kunna alla dem.
Hur behandlar man testikelcancer?
- Kirurgi - Inguinal orkidektomi: borttagande av testikeln genom inguinalkanalen. Detta för att minska risken för spridning. Om man finner resttumörer efter genomförd behandling skall man operera bort dessa.
- Patologisk undersökning - PAD genomförs för att bestämma vilken typ av tumör samt klassificering enligt TNM
- Cytostatika - beroende på om spridning har skett eller ej, eller andra risker för recidiv ger man cytostatika i form av cisplatin.
- Mäta nivåer av markörer - Både innan och efter proceduren mäter man cancermarkörer, som tidigare tagits upp. Om dessa är fortsatt förhöjda ger man cytostatika.
- Vid non-seminom cancer, och vid upptäckt av lymfkörtelmetastaser genomgår utförs även en retroperitoneal lymfkörtelutrymning.
