Ovarialcancer (fokus epitelial ovarialcancer) Flashcards

Question

Vilka symtom och kliniska fynd ses vid ovarialcancer?

Answer 1

Att upptäcka ovarialcancer i tidigt stadium är svårt mot bakgrund av ovariernas lokalisation och den heterogena tumörbiologin med ofullständigt kända förstadier för flera undergrupper av epitelial ovarialcancer. Symtomen är väldigt okarakteristiska, men det finns några saker att hålla i huvudet. Detta är dessutom viktigt att sprida vidare för att öka folkbildningen kring symtomen. 1. Ihållande utspänd buk (ökat bukomfång) → ascites, tumörbörda → hörs genom flankdämpning och vågskvalp * Diffdiagnoser till ökat bukomfång är fetma, gaser, graviditet, feces, ascities, organförstoring, tarmobstruktion. 2. Tidig mättnadskänsla eller aptitförlust 3. Bäcken eller buksmärta som återkommer frekvent 4. Ökade urinträngningar 5. Nydiagnostiserad IBS hos kvinnor över 50 år 6. Olaga (menorragi) eller postmenopausala blödningar 7. Kan visa sig som Ileus (tarmvred) → ändrade avföringsvanor 8. Generella kakexi symtom

Answer 2

Diffdiagnoser till ihållande utspänd buk kan vara fetma, gas, graviditet, faeces, peritonealvätska, organförstoring, ascites (vid ovarialcancer) osv.

Answer 3

Ascites är att man har vätska i bukhålan. Det orsakas oftast av levercirros, men 10% orsakas av maligniteter och i västvärlden är det ovarialcancer som är den vanligaste maligniteten.

Answer 4

När man misstänker ascites skall man alltid göra ett abdominellt ultraljud samt en buktappning där vätskan ALLTID skall skickas på cytologisk analys.

Answer 5

Mekanismerna bakom malign ascites innebär: 1. Ökat uttryck av VEGF sker vid EOC a. Ökat antal mikrokärl genom angiogenes b. Ökad kapillär permeabilitet (albumin läcker ut i bukhålan) pga dåligt och snabbt bildade kärl 2. Utsöndring av cytokiner och kemokiner som IL-6 och IL-8 ökar permeabiliteten 3. Minskat lymfatiskt flöde pga tumörobstruktion. Detta resulterar i att det osmotiska tryckförhållandet ändras → vätskeutflöde till bukhålan och vätskan i bukhålan kan i sin tur trycka på närliggande organ.

Answer 6

● CA-125 → Cancerassocierat glykoprotein som bildas av epitel ○ Bra markör för ovarialcancer, dock inte specifik. ● CEA → Carcinoembryonalt antigen ○ Förhöjda CEA värden ses vid kolorektal cancer, men även vid tumörer t ex i pankreas, lungor, lever, ventrikel och bröst. ● CA 19-9 → Cancerassocierat antigen ○ Ses ffa vid pankreascancer

Answer 7

Gör även en DT thorax buk.

Answer 8

Bukhinnan eller peritoneum är den serösa hinna (serosa) som utgör bukhålans avgränsning, och bildar en säck som de flesta av bukens inre organ ligger inuti. Innanför bukhinnan finns flera inre organ: magsäck, tarmar, lever, gallblåsa och bukspottkörtel. Bukhinnan består av ett lager av mesotel, som får stadga av bindväv. Den består av två skikt med ett vätskefyllt hålrum emellan, cavitas peritonei. Lamina parietalis mot bukväggen Lamina visceralis mot inälvorna Organ i buken som omsluts av peritoneum kallas intraperitoneala. Organen som ligger intill kallas extraperitoneala Organen som ligger bakom peritoneum kallas retroperitoneala.

Answer 9

Intraabdominell spridning via seeding Lymfogen spridning (retroperitonealt och supraklavikulärt). Denna spridningsväg är övervägande vid senare stadium (III-IV). Om man gör en pleuratappning är det viktigt att alltid checka cytologi.

Answer 10

Intraabdominell spridning till mesotelet som klär alla peritoneala ytor. Exempelvis: diafragma (ffa högra delen), tarmserosa, peritoneum och omentet. Den intraperitoneala spridningen (seedning sker genom två olika mekanismer) 1. Passiv mekanism där cancerceller följer bukvätskans transportväg och genom migration, adhesion och invasion kan cancern spridas → anledning till att alltid skicka bukvätska för cytologi. 2. Hematogen spridning via EMT (epitelial mesenkymal transition), intravasation, extravasation. Detta gäller ffa omentet.

Answer 11

Vid misstänkt/diagnostiserad EOC genomgår man i första hand kirurgi. Skulle kirurgi dock inte vara möjligt beror behandlingen på de markörer patientens tumör uppvisar.

Answer 12

Vid en hög risk för recidiv ges cisplatin (om man är känslig för det), och vid ett avancerat stadium ges även angiogeneshämmare. 80% av patienter med avancerat stadium kommer svara på behandlingen medan en mindre andel, ca 20%, får tumörprogress under cytostatikabehandlingen dvs är primärt platinumrefraktära.

Answer 13

Trots initial god effekt på behandlingen så recidiverar majoriteten av ovarial cancerpatienter. Det första recidivet kommer i regel mellan 18-24 månader efter avslutad primärbehandling

Answer 14

Recidiv som kommer efter 6 månader har stor chans att svara på en andra behandlingsomgång med platinum. Eventuellt utförs kirurgi igen (recidivkirurgi). Man ger även PARP hämmare till de som svarar på platinum och ej fått PARP hämmare tidigare. PARP hämmare är den enda riktigt målinriktade behandlingen som finns vid ovarialcancer.

Answer 15

Annan cytostatika, ej platinum. Detta ges i palliativt syfte. Karaktäristiskt vid ovarialcancer är att det går kortare tid mellan recidiven och att sjukdomen slutligen blir platinumresistens och därefter multiresistens mot all cytostatika. Många patienter kan dock leva i åratal, i vissa fall upp till 5-10 år och är då betraktad som en kronisk sjukdom.

Answer 16

Om tumören är BRCA positiv ges PARP-hämmare.

Answer 17

Det talas om att klassificera sjukdomen som kronisk, då det går att leva väldigt länge med sjukdomen. Oftast handlar det dock om att recidiven återkommer tätare och tätare tills dessa att patienten utvecklar en cisplatin resistens, varvid man dör i sjukdomen. Oddsen att bli helt kurerad är under 50%.

Answer 18

Ungefär 50% av alla ovariecarcinom är defekta i BRCA 1/2 → ej fungerande homolog rekombination (reparationsmekansim). Dessa typer av tumörer är således känsliga för behandlingar med DNA-skadande läkemedel, såsom för cisplatin och PARP-hämmare. Detta gör denna behandling målriktad (target therapy) eftersom behandlingen inte ger så mycket biverkningar på friska celler. Vid ett enkelsträngsbrott i DNA repareras detta vanligtvis av cellen av PARP, men vid närvaro av PARP-hämmare bildas istället ett dubbelsträngsbrott. Detta brukar i normalfallet också repareras i friska celler genom homolog rekombination, men för tumörceller med mutation i BRCA 1/2 kan inte denna skada repareras → celldöd.

Answer 19

Bevacizumab är en monoklonal antikropp som binder sig och blockerar VEGF. Har ingen direkt celldödande effekt men hämmar kärlnybildningen, vilket uppskjuter tumörprogress → främst symtomlindrande. Andra angiogeneshämmare, typ tyrosinkinashämmare är ej lika effektiva vi OC.