Binjuresjukdomar Flashcards
Hur många binjurar har människan?
Människan har två binjurar, en för varje njure.
Vad är binjurarnas funktion?
De producerar många av våra hormoner. När de fungerar som de skall märker vi knappt av dem, men när de krånglar kan de ge symtom från topp till tå.
Hur är binjurarna uppbyggda anatomiskt?
Binjuren eller glandula suprarenales, har ett cortex och en medulla.
Vad har binjurarnas medulla för funktion?
Medulla är en förlängning av det centrala nervsystemet. CNS (efferenter från CNS innerverar medullan) styr cellerna som producerar katekolaminerna adrenalin och noradrenalin. Medullan har ingen hormonell reglering utan frisätter hormoner som respons på kortvarig stress. Effekten av hormonerna blir att signalera vävnader att konvertera glykogen till glukos, öka hjärtfrekvens, öka puls, öka blodtryck, vidga luftvägarna och nedreglera immunsystemet.
Vad har binjurarnas cortex för funktion?
I cortex bildas steroidhormoner från modersubstansen kolesterol. Beroende på vilka enzymer som finns i de olika zonerna kommer kolesterol ombildas till olika substanser. Detta sker som svar på bl.a. stimuli från ACTH som bildas i hypofysen, som i sin tur svarar på stimuli från CRH utsöndrat från hypothalamus. Beroende på vart signaleringen går kommer olika enzymer verka på kolesterolet → ger olika slutprodukter. Även RAAS har en påverkan på vilka substanser som bildas.
Binjurebarken har tre lager av hormonproducerande celler. Vad kallas de olika zonerna och vilka hormoner producerar respektive zon?
○ Zona Glomerulosa - Mineralkortikoider - Aldosteron
○ Zona Fasciculata - Glukokortikoider - Kortisol
○ Zona Reticularis - Androgener
○ Minnesregel; Go Find Rex, Make Good Sex
Hur är stressaxeln/HPA axeln uppbyggd?
Vilka hormoner frisätts på hypotalamus-, hypofys- och binjurebarknivå?
Hypotalamus –> CRH (ACTH-RH)
Hypofys –> ACTH bildas i corticotrofer
Binjurebarken –> Kortisol (i mindre utsträckning aldosteron)
Varifrån får respektive zon i binjurebarken sin främsta hormonproducerande stimulans från?
Zona glomerulosa
* Får sin viktigaste stimulans från RAAS systemet
* Liten simuleras av ACTH-RH och ACTH
Zona Fasciculata
* Får sin viktigaste stimulans från ACTH-RH och ACTH
Hur regleras HPA axeln?
Kortisol har negativ återkoppling på ACTH och CRH utsöndring.
Vad har aldosteron för funktion?
Blodtryckshöjande
Vad har kortisol för funktion?
Nedbrytning av fett, protein –> höjer glukoshalt i blod –> ökad metabolism
Hämmar DNA syntes
Tillväxthämmande (energin används istället för att täcka cellens behov)
Antiinflammatoriskt
Hämmar glukosupptag i muskler
Stimulerar katekolaminer och glukagon
Katabolism i hud, muskler och bindväv för att bilda socker
Hämmar osteoblastfunktion
Ökar blodtryck
Allmän information om kortisol
- Kortisol varierar under dygnet men högst när man vaknar och lägst mitt i natten.
- Viktigt enzym vid kortisolsyntes är 21 hydroxylas.
- Kortisol kan omvandlas till kortison med hjälp av 11 beta hydroxysteroid dehydrogenase.
- Kortisol cirkulerar fritt eller bundet till kortikosteroidbindande globulin (CBG).
- Kortisol aktivt (kortison inaktivt)
- Kortisol är steroid → diffunderar genom membran → binder till receptorproteiner →
receptorkomplex binder till gener som leder till minskad/ökad aktivitet hos generna →
biologisk effekt - Kortisolets negativa återkoppling sker efter en stressituation, för under stress situationen
ökar kortisol mer och mer.
Vad har androgenerna som produceras i binjurarna för funktion?
Produktion av androgener i zona reticularis sker som komplement till gonadernas androgenproduktion. Androgenerna kan hos mannen inte ersätta testiklarnas testosteron produktion men hos kvinnan har de betydelse för sexlust. När äggstockarna släcks ner står binjurarna huvudsakligen för östrogenproduktionen.
Vilka sjukdomar kan ge upphov till binjurebarkssvikt?
Genetiska
* Cogenital Adrenal hyperplasia
* Adrenal Cogenital hyperplasia
* Adrenoleukodystrofia
* Autoimmunt polyglandulärt syndrom typ-1 (APS-1)
Förvärvade
* Mb Addison - autoimmunt adrenalit
* Waterouse Friedrichsen - blödningar i båda binjurarna
* Metastaser, lymfom, adrenalektomi
Ofta slänger man sig med Addisons sjukdom så fort man talar om en primär binjurebarkssvikt, men egentligen är Addisons sjukdom en av många olika sjukdomar som kan ge upphov till svikten. Dessa sjukdomar ska vi inte kunna i detalj, men flertalet har dykt upp på tentor. Bild på sida 116 i ERL kompendiet beskriver vid vilken ålder man brukar upptäcka sjukdomen, om det är en förvärvad eller genetisk.
Addisons sjukdom (autoimmun adrenalit) är den primära orsaken till binjurebarkssvikt. Vad är det som går fel till vid Addisons och gör att binjurebarken sviktar?
Orsaken till Addisons sjukdom är nästan alltid autoimmunt (antikroppar mot kroppsegen vävnad). Autoantikropparna angriper 21-alfa-hydroxylas, vilket gör att kolesterolet ej kan fortgå till att bilda aldosteron eller kortisol. En annan orsak är tuberkulos (i utvecklingsländer).
⅔ av addison-patienterna har minst en ytterligare endokrin diagnos. Endokrina sjukdomar går ofta tillsammans. Finns det en autoimmunsjukdom finns det ofta flera.
Man kan mäta antikropparna mot 21-alfahydroxylas vid Addisons sjukdom.
Vad är det som går fel till vid Congenital adrenal hyperplasi och gör att binjurebarken sviktar?
Den klassiska formen av kongenital binjurehyperplasi beror på 21-hydroxylas-brist. Det som sker är att bristen på 21-beta-hydroxylas orsakar en ansamling av intermediärer uppströms, då kortisol och aldosteron inte kan bildas. Lågt aldosteron och kortisol kan ge en Addison bild.
Detta medför en hyperplasi (oklart om detta stämmer, ej med i sliden) och leder istället till en ökad produktion av adrenala androgener → kan leda till infertilitet hos kvinnor och azzospermi (sädesvätskan saknar spermier) hos män.
Vad är det som går fel till vid Adrenoleukodystrofi och gör att binjurebarken sviktar?
Detta är en mycket ovanlig sjukdom som enbart drabbar pojkar, då det är en X-bunden recessiv sjukdom.
Långa fettsyror ska i normalfallet brytas ned intracellulärt. Men här uppstår en mutation i ABCD1 genen på X kromosomen vilket medför defekt på enzymet adrenoleukodystrofiprotein (ALDP) som egentligen bryter ner fettsyrorna och då uppstår istället en ansamling av fettsyror i binjuren→ binjureatrofi.
Vad är det som går fel till vid Autoimmunt polyglandulärt syndrom (APS) och gör att binjurebarken sviktar?
Det finns två varianter
Typ 1
* Väldigt ovanligt och beror på en genetisk defekt i AIRE-genen (monogen sjukdom)
* I thymys har man en skola för T celler som autoreagerar på kroppens egna vävnader så
de selekteras bort och går i apoptos. Defekten i AIRE gör att presentationen av
kroppsegna antigen i thymus ej kan presenteras för T-celler → autoimmunitet genom att
autoreaktiva T celler reagerar på kroppens egna vävnader → multipla autoimmuna
tillstånd.
* Tre kardinal komponenter är;
* Addisons sjukdom (autoimmun adrenalit)
* Primär hyperparathyreoidism
* Kronisk mucocutan candidos (kronisk svmpinfektion i hud och slemhinnor)
Typ 2
* Betydligt vanligare och betydligt viktigare för oss som blivande kliniker.
* Det finns här ingen enkel gen att testa (polygen sjukdom)
* Diagnostiseras genom att patient har ⅔ följande komponenter;
* Addisons sjukdom (autoimmun adrenalit)
* Typ 1 diabetes
* Autoimmun tyreoideasjukdom.
Vad kan man iakta för symtom vid en primär binjurebarkssvikt?
En primär binjurebarksvikt kan vara allt ifrån långdragna symtom som progredierar, till kris-symptom (Addison-kris). Typiska symtom om binjuebarken sviktar är:
● Trötthet, svaghet
● Nedsatt aptit, viktförlust, illamående, buksmärtor, led- och muskelvärk
● Hypotension (lågt blodtryck), ortostatism (yrsel när man reser sig upp) och salthunger
på grund av försämrad förmåga att reabsorbera natrium
● Hypoglykemi på grund av att kortisol inte kan stimulera glukoneogenes
● Cirkulatoriskt chock = “Septisk bild men svara inte på vätska” → Väldigt typisk
● Hyperpigmentering –> I och med att gensvar från binjuren ej är adekvat kommer ACTH
ej att hämmas genom negativ feedback, vilket leder till att vi får en överproduktion av
ACTH. Detta gör att vi även får en ökad produktion av melanocytstimulerande hormon,
då α-MSH (melanocytstimulerande hormon) är en del av ACTH-genen → patienter kan
se bruna och fräscha ut mitt i vintern
Vilka prover vill man ta vid misstänkt binjurebarkssvikt?
● Kortisol
● ACTH
● 21-hydroxylas antikroppar
● Natrium
● Kalium
● Glukos
Vad behandlar man med vid primär binjurebarkssvikt?
Behandlingen vid primär binjurebarksvikt är densamma, oavsett vilken sjukdom som orsakat svikten.
Tillförsel av glukokortikoider görs genom hydrokortison, som är uppdelat på flera doser dagligen. Doserna är även olika stora, för att försöka härma kroppens normala hormonnivåer med högt kortisol på morgonen som sedan sjunker.
Mineralkortikoiden aldosteron ersätts istället med en dos av florinef.
Vad innebär en addisonkris (akut kortisolbrist)?
Patienter med binjurebarksvikt/Addisons sjukdom där diagnosen inte har ställts (man vet inte att patienten lider av binjurebarksvikt) löper ökad risk för Addison kris. En vanlig orsak till Addisonkris är att patienter som får behandling för binjurebarksvikt inte ökar läkemedelsintaget tillräckligt mycket i samband med stressituationer. Typiska stressituationer där ökad kortisolbehandling krävs hos binjurebarkpatienter omfattar:
Infektioner.
Skador, brännskador eller operationer.
Förlossning.
Hög ämnesomsättning.
Vissa läkemedel.
Psykisk stress eller fysiska påfrestningar som hård träning/långvariga turer.
Kräkning/diarré (minskat upptag från kortisoltabletten). Det är farligt om dessa patienter utsätts för magsdjuka och har vätskeförluster, saltförluster. Risken i samband med magsjuka är att de inte kan behålla sina kortisoltabletter i kroppen för att man antingen förlorar de via kräkning eller diarré. Då kommer hydrokortisonet man tillför inte hinner absorberas → och då tar det inte lång innan patienten utvecklar en addisonkris.
Även annan stress som kirurgi, trauma eller sepsis kan få en kris att uppstå, då binjurar brukar producera en liten skjuts av kortison vid stor stress på kroppen, men nu inte kan göra det.
Addisons kris visar sig som allvarligt blodtrycksfall, för låg vätskenivå hos patienten, akuta magsmärtor, kräkningar och ofta feber.
https://www.netdoktor.se/njurar-urinvagar/sjukdomar/addisonkris/
Vad gör man om det uppstår en addisonkris?
Vid situationer som dessa inleder man behandling, med Solu-Cortef och vätska,
akut utan att vänta på prover eller utredning. Det är inte farligt att behandla, därför gör man det innan man säkerställer diagnosen.
Vid addisonkris är det vanligt att patienten inte svarar på vätsketillförsel, förens Solu-Cortef (intravenöst kortisol) sätts in.
Detta beror på att kortisol potentierar den vasokonstringerande effekten av adrenalin och
noradrenalin.
Vad är primär hyperaldosteronism?
Det är en förstoring (kan bero på hyperplasi eller adenom) av binjurebarken, vilket leder till en överproduktion av aldosteron.
Adenom är en beningn tumör i körtel vävnad.
