Diabetes - fokus typ 2 Flashcards
Vilka uppgifter är vanliga att man anger sig lida av i anamnesen vid diabetes?
Trötthet - pga att glukos ej kan tas upp till cellerna vilket gör att cellerna ej kan bilda energi.
Viktnedgång - eftersom kroppen har svårt att ta upp glukos får den istället förlita sig på andra energikällor.
Ökad törst - blodet är hyperosmolärt pga höga koncentrationer glukos, vilket hjärnan registrerar som behov av ökat vattenintag.
Ökade urinmängder - SGLT2 hinner ej reabsorbera allt glukos som filtreras i primärurinen, vilket leder till att urinen får en ökad osmolalitet och med följer vatten.
Dimsyn (retinopati) - vanlig
Vilka undersökningar utförs vid misstänkt diabetes?
Fotstatus –> Denna undersökning görs alltid då diabetiker lättare utvecklar perifer neuropati (funktionsstörning i nerver). Vid neuropati finns det risk för att patienten inte känner av att denna har sår eller inflammation på de
nedre extremiteterna, vilket i längden kan få svåra konsekvenser (ex. amputering). Vad gäller sårläkning är även denna försvårad vid hyperglykemi. I fotstatus ingår även vibrationskänslighet och
sensibilitet.
EKG –> diabetes är en riskfaktor för utveckling av hjärt-kärlsjukdomar.
Albuminuri –> glykosylerade ämnen i blodet kan deponeras i glomeruli och orsaka skada på podocyterna → proteiner såsom albumin kan börja läcka ut.
Urinsticka –> Vid glukos i urinen ökar risken för bakterietillväxt i urinvägarna → urinvägsinfektion. Av denna anledning kollar man särskilt efter nitrit.
Vad är det som gör att man utvecklar en typ 2 diabetes?
Patienter som utvecklar typ 2 diabetes är oftast överviktiga (har metabola syndromet och risken ökar med åldern), vilket kan orsaka insulinresistens (genom olika mekanismer men t.ex. att DAG fosforylerar IRS-1 vilket gör att insulin via insulinreceptorn inte kan aktivera IRS-1 och medföra GLUT4 translokation längre) som så småningom övergår i en hyperinsulinemi (försöker överkompensera). Detta leder först och främst till en nedsatt glukostolerans, när insulinet börjar fungera sämre. Ett sämre fungerande insulin leder till en ökad stress på betacellerna, vilket gör att de så småningom tröttas ut → nedsatt insulinsekretion och utveckling av tidiga diabetessymtom. När betacellerna till sist kollapsar helt (betacellsvikt) utvecklas de “sena” diabetessymtomen (liknar de vid typ 1 diabetes).
Innan dessa patienter får en typ 2 diabetes har de förmåga att frisätta insulin, men i takt med att insulinkänsligheten blir nedsatt kommer också insulinfrisättningen bli sämre och inte räcka till.
Vilka är de tidiga symtomen vid typ 2 diabetes?
Samma som det man anger i anamnesen:
-Frekvent urinering
-Ökad törst
-Viktminskning
-Ökad trötthet
Annat:
- Ökad hunger pga att GLP1 ej frisätts adekvat samt att glukos ej kan tas upp i vävnad vilket gör att vävnad bryts ner och man går ner i vikt (medför hunger).
Vad är det för primär behandling vid typ 2 diabetes?
Livstillsinterventioner för att få kontroll över metabola syndromet. Hit räknas förändringar i kost, fysisk aktivitet och rökvanor.
Många patienter klarar sig enbart på förändrad livstill, iallfall i några år.
Vad är sekundär behandling vid typ 2 diabetes?
Läkemedel
Vad vill man inte behandla med vid ny typ 2 diabetes?
Insulin. Man ska inte börja behandla med insulin förens beta cellerna börjar svikta. Skulle det vara fallet så börjar man med nattinsulin för att hämma glukoneogenesen (under natten är insulinutsöndringen som lägst och gluoneogenesen är som mest aktiv).
Vilka senkomplikationer kan uppkomma vid diabetes?
Skador på kroppens stora och små blodkärl.
Vilka skador på småkärl (och nerver) ses vid diabetes?
Retinopati - skada i ögonens små kärl - nedsatt, grumlig syn
Nefropati - skada i njurens små kärl - nedsatt njurfunktion
Neuropati - skada i nerver i nedre extremiteten - försämrad känsel i fötterna - detta försämrar blodcirkulationen - perifer kärlssjukdom (angiopati)
Vilka skador på stora kärl ses vid diabetes?
Cerebrovaskulär sjukdom - skada på hjärnans kärl - stroke
Koronar hjärtsjukdom - skada på hjärtats kärl - hjärtinfarkt, kärlkram, kompensatorisk takykardi, ev hypotoni
Perifer kärlssjukdom - skada på nedre extremitetens kärl - laduicatio intermittens eller kritisk ischemi
På vilka sätt kan högt glukos skada kroppen?
- Glukos kan glykolysera proteiner och lipider i blodet för att bilda komplex som deponeras i kärlväggen och ökar risken för ateroskleros och vaskulit (därför diabetiker löper högre risk för CVD). T.ex. HbA1C
- Vid hyperglykemi fylls celler med höga koncentrationer glukos. Detta leder till att enzymet aldosreduktas, som i normal fall endast omvandlar en andel glukos till sorbitol (pga. låg affinitet för
glukos) kommer producera sorbitol i ökad mängd. Sorbitol har svårt att passera cellmembranet, vilket
orsakar en ansamling av sorbitol i vävnadens celler. Sorbitol är även ett hyperosmolärt ämne så cellerna fylls med oerhört mycket vatten, vilket ökar risken för svullnad och nekros. Vanligt drabbade celltyper är:
- Pericyterna, dvs celler i kapillärernas basalmembran, vilket ökar risken för utveckling av aneurysm. Särskilt vanligt är detta i retina, vilket är anledningen till varför patienter med uttalad diabetes behöver gå på ögonbottenkontroller årligen.
- Schwannceller vilket medför perifer neuropati, vilket kan medföra symtom som minskad eller helt avtagen känsel (vanligast i fotsulor och underben).
Vad finns det för övriga former av diabetes?
Graviditetsdiabetes - Kroppen behöver mer insulin under graviditeten → blodsockervärdet kan bli för högt om insulinet inte räcker till, vilket då kallas graviditetsdiabetes. Denna typ av diabetes ökar risken för att mamman i senare skede i livet drabbas av typ 2 diabetes.
Sekundär diabetes - Kan orsakas av bland annat pankreasskada eller annan hormonell sjukdom (ex. överskott GH eller kortisol).
MODY - Liknar typ 2 diabetes, men uppkommer redan i barnaåldern. De allra flesta behöver dock ingen behandling. MODY står för “maturity onset diabetes in the young”. Man har högre socker men inga diabetes komplikationer/symtom, därav att man ej behandlas.
Vad är HbA1c?
HbA1c - glykosylerat hemoglobin används som mått på koncentrationen glukos i blodplasma över längre tid.
Vad är glukosbelastning (OGTT)?
Patienten får dricka en sirapsliknande substans med högt glukosinnehåll.
Vilka diagnoskriterier krävs för att uppfyllda kraven för diabetes typ 2?
● Glukos i plasma (fastande, fP-glukos) → > 7,0 mmol/l
● Glukos i plasma (2 timmar efter glukosbelastning) → > 11,1 mmol/l (venöst)
● Glukos i plasma (slumpmässigt, P-glukos) → > 11,1 mmol/l (venöst) med samtidiga hyperglykemiska
symtom
● HbA1C → > 48 mmol/l vid två tillfällen eller i kombination med förhöjt P-glukos enligt ovan (ett värde
under 48 mmol/l utesluter dock INTE diabetes)
Vad ses vid nedsatt glukostoleras (där dock kraven ej är uppfyllda för diabetes, men det inte är normalt)?
● Glukoskoncentration i plasma (fastande) → < 7,0 mmol/l
● Glukoskoncentration i plasma (2 timmar efter glukosbelastning) → > 7,8 och < 11,1 mmol/l
När tas P-glukos respektive HbA1c?
För att bekräfta/utesluta diagnosen diabetes mellitus tas P-glukos, och för att utvärdera graden av
hyperglykemi de senaste veckorna tas HbA1c.
Vad finns för diffdiagnos till förhöjt fasteglukos?
Pågående infektion, vilket enkelt kan undersökas genom CRP.
Vilket är det läkemedel som utgör grunden för behandling av typ 2 diabetes och som bör sättas in direkt i anslutning till diagnos?
Metformin som tillhör gruppen biguanider.
Vad har metformin för läkemedelseffekt?
Titta bilder
MUSKLERNA
Metformin hämmar komplex 1 i elektrontransportkedjan -> ökade mängder AMP i cellen -> ökad aktivering av AMPK -> ökad aktivering av PGC-1alfa i kärnan som producerar GLUT4 -> ökad translokation av GLUT 4 till cellmembran –> ökat glukosintag till skelettmuskulaturen
LEVERN
Metformin hämmar komplex 1 i elektrontransportkedjan -> ökade mängder AMP i cellen -> ökad aktivering av AMPK -> hämmar glukoneogenesen
Metformin hämmar komplex 1 i elektrontransportkedjan -> ökade mängder AMP i cellen -> ökad aktivering av AMPK -> hämmad ACC aktivitet -> ökad B oxidation, minskad VLDL syntes -> ökad insulinkänslighet i hepatocyterna, minskad fettinlagring i lever
Metformin hämmar komplex 1 i elektrontransportkedjan -> ökade mängder AMP i cellen -> ökad aktivering av AMPK -> minskad SREPB-1 uttryck -> minskat uttryck av enzymer till fettsyrasyntes -> ökad B oxidation, minskad VLDL syntes -> ökad insulinkänslighet i hepatocyterna, minskad fettinlagring i lever
Vad har metformin för positiva effekter?
- Sänker nivån blodsocker i plasma efter måltid.
- Hämmar både glukoneogenesen samt glykogenolysen, vilket är de två processer som annars höjer blodsockret utöver matintag.
- Stimulerar inte insulinutsöndring och orsakar därför inte hypoglykemi.
- Ökar insulinkänslighet → förbättrat perifert glukosupptag.
- Fördröjning av intestinal glukosabsorption → insulinfrisättningen hinner med.
- Stimulerar intracellulär glykogensyntes, genom aktivering av glykogensyntas.
- Ökar transportkapaciteten av ALLA (hittills kända) typer av membranglukostransportörer (GLUT).
Vad finns för kontraindikation till att behandla med metformin?
Vid akut njursvikt kan metformin resultera i laktatacidos. Detta är en ovanlig biverkning, men ack så viktig att komma ihåg då den kan vara potentiellt livshotande.
Vid nedsatt njurfunktion kan metformin ackumuleras i blodet, och vid toxiska koncentrationer öka laktatproduktionen i kroppen. Detta leder till sänkt pH i blodet, vilket orsakar symtom såsom hyperventilation.
Övrigt:
- leversvikt
- alkoholism
- malnutrition
- svår hjärtkärlsjukdom med risk för hypxi
Vad har sulfonylurea för verkningsmekanism?
Sulfonylurea, även kallas glinider, ökar frisättningen av insulin från betacellerna oberoende av glukosnivåerna i blodet genom att hämma kaliumpumpen som leder till en depolarisering och frisättning av insulin.
En potentiell biverkning blir därigenom hypoglykemi. Patienter tenderar även att ha svårt att gå ned i vikt med dessa läkemedel → kan vara fördelaktigt att ge till gamla, smala och därmed sköra tanter. Kallas även Mindiab.
Vad har Glitazoner för verkningsmekanism?
Dessa läkemedel är bra vid behandling av rätt patient, men används ganska sällan. Ett annat namn på dessa läkemedel är tiazolidindioner (TZD).
Glitazoner binder selektivt till den nukleära receptorn PPAR-𝛾, vilken har i uppgift att modulera de gener som är involverade i glukos- och lipidmetabolismen i lever samt muskel- och fettvävnad. Detta resulterar i en minskad insulinresistens i dessa vävnader, vilket i sin tur minskar mängden glukos i blodet (pga. ökat upptag perifert).
Glitazoner minskar även glukoneogenesen i levern, vilket också resulterar i en minskad mängd glukos i blodet.
Glitazoner sänker triglycerider och ökar HDL kolesterol. De sänker också blodtrycket.
Eftersom dessa läkemedel inte stimulerar insulinfrisättning är risken för hypoglykemi låg.
