Mannens reproduktionsorgan Flashcards

1
Q

Vilka könsorgan tillhör yttre genitalia?

A

Yttre könsorgan
- penis
*ollon
*svällkroppar
*förhud
- Pung (scrotum)
*testiklar
*bitestiklar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka könsorgan tillhör inre genitalia?

A

Inre könsorgan
- sädesblåsor
- sädesledare
- prostata
- cowpers körtel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur är testiklarna uppbyggda?

A

Testiklarna är pariga och ellipsoida organ som ligger i pungen (scrotum).

Testiklarna omges av en bindvävskapsel, tunica albuginea. Från tunica albuginiea utgår ett bindvävssepta, septula testis, som delar in vävnaden i lober. Vad och en av dessa lober innehåller slingrande sädeskanaler (tubuli seminiferi).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Var bildas spermierna?

A

Spermierna bildas i testikeln och via sädeskanalerna (tubuli seminiferi) tar de sig vidare in i bitestikeln. Där kommer spermierna mogna och förvaras. Från bitestikeln tar de sig vidare till sädesledaren (ductus deferens). Sädesledaren rör sig inom sädessträngen och vandrar ovanpå urinblåsan (bakom ureter) och får sedan bidrag från glandula seminalis. Så innehåll från ductus deferens och glandula seminalis går ihop och tömmer sig via ductus ejaculatorius i uretra (detta sker i höjd med prostata). Spermierna rör sig genom uretra och kommer ut via ollonet (glans penis)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur är sädeskanalerna uppbyggda?

A

De är uppbyggda av ett epitel vilket utgörs av sertoliceller och könscellerna. Se bild i ERL kompendiet för att förstå tydligare.

Sertolicellerna är stödjeceller som hjälper till i spermatogenesen, dvs i spermie produktionen. De producerar substanser väsentliga för spermatogonier i spermatogenesen t.ex. AMH, inhibin, aktivin, androgenbindande protein, aromatas, transferrin mm. Sertolicellerna ger också stöd åt spermatiderna samt fagocyterar överblivet material från spermierna. Dessutom reglerar sertolicellerna ämnesomsättningen i sädeskanalernas epitel.

Sertolicellerna vilar på ett basalmembran och är ihopbunda med tight junctions. De når ända från basalmembranet upp till lumen i sädeskanalerna. Sertolicellerna är stora och har en rund kärna.

Runt omkring sertolicellerna utvecklas spermierna. Närmas basalmembranet har man de mest omogna stadierna i utveckling av spermier, dvs spermatogonia. Ju längre in mot lumen man kommer desto mer mogna blir de i form av mogna spermatider.

Sertolicellerna har FSH receptorer och stimuleras av FSH.

Sertolicellerna bygger upp tubuli seminiferi och utgör blod testis barriären för att skydda den, i tubuli, pågående spermatogenesen. Därför måste också sertolicellerna förse spermatogenesen med näring eftersom spermatogenesen frånskiljs från blodbanan av blod-testisbarriären (sertolicellerna) för att förhindrar att toxiska ämnen skadar spermatogenesen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Var finns leydigcellerna och vad är deras funktion?

A

Leydigcellerna finns i den luckra vävnaden mellan sädeskanalerna. Dessa celler ansvarar för produktionen av testosteron och andra androgena hormoner. Detta sker till följd av att leydigcellerna via LH receptorer stimuleras av LH

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur är bitestikeln uppbyggd?

A

Caput (huvud) epididymis
Corpus (kropp) epididymis
Cauda (svans) epididymis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur är mannens uretra uppbyggd?

A

Mannens uretra är mycket längre än kvinnans och är uppdelad i tre delar.

Uretra pars prostatica (går genom prostatan)
Uretra pars membranacea (går genom en muskel)
Uretra pars spongiosa (går genom svällkropparna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka två svällkroppar har mannen?

A

Corpora cavernosa (yttre) som blir mer hård.

Corpus spongiosum (inre) som bäddar in uretra. Denna får inte bli alltför hård om erejektionen ska kunna komma ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur är penis uppbyggd?

A

Uppdelad i:

  • Corpus penis
    • Corpus cavernosa
    • Corpus spongiosum
    • Glans penis
  • Radix penis
    • Bulbus penis
    • Crus penis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Mannen har tre typer av körtlar som är viktiga för att kunna få en bra utlösning. Vilka är dessa?

A

Sädesblåsor
Prostata
Cowpers körtel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad har Cowpers körtel för funktion?

A

Kallas också glandula bulbouruetharalis och är en parig körtel som aktiveras vid upphetsning och producerar ett sekret som smörjer urethrea så att sekretet ska kunna komma ut sedan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad har sädesblåsorna för funktion?

A

Kallas också glandula seminalis och är pariga körtlar som är stora och producerar t.ex. näring som spermierna behöver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är annat namn för prostatan?

A

Kallas också blåshalskörteln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är prostatakörtel uppbyggd av?

A

Prostatakörteln är uppbyggd av körtelkonglomerat och omgiven av en riklig mängd bindväv och glatt muskulatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad bildar prostatakörtelns körtelvävnad?

A

Körtelvävnaden producerar den del av sädesvätskan som inte utgörs av spermier, men som ändå har en viktig funktion för befruktningen. Det är t.ex. basiskt sekret för att spermierna ska kunna leva i vaginans sura miljö. Från prostatan, i körtelsekretet, utsöndras även PSA (prostataspecifikt antigen) som är ett enzym med underlättande effekter på spermiepassagen genom cervix.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad har den glatta muskulaturen som omger prostatan för funktion?

A

Den glatta muskulaturen har stödjande funktion för mannens kontinens och ejakulation, tillsammans med andra omkringliggande strukturer. Både kontinentens och ejakulationen kontrolleras av det autonoma nervsystemet via muskulaturen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad har den glatta muskulaturen som omger prostatan för funktion?

A

Den glatta muskulaturen har stödjande funktion för mannens kontinens och ejakulation, tillsammans med andra omkringliggande strukturer. Både kontinentens och ejakulationen kontrolleras av det autonoma nervsystemet via muskulaturen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Var är prostatan belägen?

A

Prostatan är belägen mellan urinblåsan och bäckenbottenmuskulaturen.

Anteriort är den infäst till os pubis och lateralt till muskulaturen.

Posteriort om prostata hittas rektum och sädesblåsor. Genom prostata löper urethra och ductus ejakulatoris (intraprostatiska delen av vas deferens), vilka
sammankopplas med varandra vid colliceln.

Kranialt om prostata löper blåshalsen, och caudalt proximala urethra.

Över, respektive under prostatan finns en sfinkter, där den övre styrs autonomt och den nedre med viljan. Skada på dessa, som vid operation, kan leda till inkontinens.

20
Q

Var är prostatan belägen?

A

Prostatan är belägen mellan urinblåsan och bäckenbottenmuskulaturen.

Anteriort är den infäst till os pubis och lateralt till muskulaturen.

Posteriort om prostata hittas rektum och sädesblåsor. Genom prostata löper urethra och ductus ejakulatoris (intraprostatiska delen av vas deferens), vilka
sammankopplas med varandra vid colliceln.

Kranialt om prostata löper blåshalsen, och caudalt proximala urethra.

Över, respektive under prostatan finns en sfinkter, där den övre styrs autonomt och den nedre med viljan. Skada på dessa, som vid operation, kan leda till inkontinens.

21
Q

Prostatan delas in i tre zoner. Vilka?

A

Perifer zon (PZ), transition zon (TZ) och central zon (CZ).

22
Q

I vilken zon ses prostatacancer respektive BPH??

A

Prostatacancer ses oftast i PZ, medan benign hyperplasi (BPH) oftast ses i TZ.

23
Q

Runt prostata löper nervi erigentes, vilket är parasympatiska nerver med betydelse för erektionen. Vad händer om dessa nerver inte fungerar?

A

Vid aktivering blodfylls svällkropparna i penis → skulle dessa nerver inte fungera skulle patienten inte kunna få erektion, dock kunna känna fortsatt libido.

24
Q

Var hamnar lymfdränaget från prostatan?

A

Lymfdränaget från prostata sker huvudsakligen till lymfstationer nära de stora bäckenkärlen (a./v. iliaca interna och communis), vilket är förklaringen till varför en lymfogen metastaserad PC ofta sätter sig där.

25
Q

Hur stor del av sädesvätskans totalvolym producerar prostatan?

A

Prostata producerar 25-30% av sädesvätskans totalvolym, där den tillsammans med sädesblåsorna och Cowpers körtlar utgör den större
delen av sädesvätskan (spermierna endast en mindre del).

26
Q

Hur går ejakulationen till?

A

Under ejakulationen ansluter miljontals spermier, via ductus ejakulatorius, till
prostatiska urethra där de blandas med prostatavätskan (innehållandes PSA). Prostata kontraherar då även → stänger blåshalsen och gör att sädesvätskan blir urinfri. Spermierna är känsliga för sur miljö, vilket är anledningen till att sädesvätskan är basisk → agerar skydd mot den sura vaginala miljön i ett par timmar efter samlag. Sädesvätska är även klibbig, vilket får den att stanna
inuti vaginan. Efter 15-20 min löser sedan PSA upp sädesvätskan och möjliggör därigenom spermiernas passage, genom cervix och upp mot uterus.

27
Q

Vad ser man när man undersöker testikeln histologiskt?

A

Viktigt att hålla koll på är att sertolicellerna är stödjeceller. De bygger upp tubuli
seminiferi och utgör blod-testis-barriären för att skydda den, i tubuli, pågående
spermatogenesen.

Leydigceller finns istället belägna i stromat/interstitiet och har i uppgift att producera testosteron. I bilden till höger pekas dessa celler ut på ett bra
sätt.

Titta bild i ERL kompendiet sid 128

28
Q

Vad ser man när man undersöker bitestikeln histologiskt?

A

Epitelet utgörs av pseudostratifierat cylindriskt epitel med stereocilier (s.k. principalceller), vilket följer vas deferens hela vägen till prostata.

Bland principalcellerna kan även basalceller och intraepiteliala lymfocyter urskiljas.

Basalt om epitelet hittas ett tunt lager glatt muskulatur, vilket pressar de mognade spermierna ut i vas deferens vid ejakulation

Titta bild i ERL kompendiet sid 128

29
Q

Vad ser man när man undersöker sädesledaren histologiskt?

A

För spermierna från epididymis till vesicula seminalis (sädesblåsorna). Mukosan utgörs, likt i epididymis, av principalceller, men här även av underliggande lamina propria. Därefter följer tre lager glatt muskulatur; inre longitudinellt, mellerst cirkulärt och yttre longitudinellt. Då vas deferens inte löper i bukhålan omges denna av adventitia.

Titta bild i ERL kompendiet sid 129

30
Q

Vad ser man när man undersöker prostata histologiskt?

A

Producerar basisk vätska, som skydd mot vaginans sura miljö.

Prostata omges av en fibroelastisk kapsel, och består invändigt av
tubuloalveolära körtlar (körtelepitel). Körtlarnas utförsgångar utgörs av
pseudostartifierat cylindriskt epitel UTAN cilier, och mellan körtlarna och
gångarna hittas fibromuskulärt stroma med kontraktil förmåga (vid BPH
kan muskelavslappnande ges för att prostata ska trycka mindre på
urethra). I prostata kan även strukturer kallade corpora amylacea
observeras, vilka utgörs av restprodukter från sekret och döda epitelceller.
Desto äldre man, desto fler sådana strukturer kan urskiljas

Titta bild i ERL kompendiet sid 129

31
Q

Vad ser man när man undersöker penis histologiskt?

A

Utgörs ytligt av hud, och invändigt av erektil vävnad. Den erektila vävnaden, även
kallad svällkroppar, är hålrum omgivna av endotelceller och glattmuskulatur. På latin heter dessa corpora cavernosa (CC) och corpus spongiosum (CS). Likt bilden till höger visar omges dessa svällkroppar av en hård bindvävshinna, kallad tunica albuginea, som möjliggör att ett högt tryck kan uppstå i corpora cavernosa → erektion. Uretra löper i CS, medan a. profunda penis löper i CC.

Titta bild i ERL kompendiet sid 129

32
Q

Var äger spermatogenesen rum?

A

Spermatogenesen äger rum i tubuli seminiferi, vilka kan lokaliseras i testis.

33
Q

När och hur sätts spermatogenesen igång?

A

Spermatogenesen sätts igång vid puberteten, då sertolicellerna börjar
stimuleras av FSH och testosteron → produktion av androgenbindnande
protein i sertolicellerna.

34
Q

Vad har androgenbindande protein i sertolicellerna för funktion?

A

Detta protein sätter sig i tubuliväggen och möjliggör en, för
spermatogenesen, viktig koncentrering av testosteronet efter att testosteronet bildats i leydigcellerna (belägna i interstitiet via stimulans av LH).

34
Q

Vad har androgenbindande protein i sertolicellerna för funktion?

A

Detta protein sätter sig sedan i tubuliväggen och möjliggör en, för
spermatogenesen, viktig koncentrering av testosteronet efter dess bildning i
Leydigcellerna (belägna i interstitiet och stimulerade av LH). Spermatogenesen
delas in i tre delar:
● Spemacytokinesen (mitos) - Spermatogonier ligger vid sertolicellernas
basalmembran och genomgår första mitosen. Efter mitosen återbildas
vissa celler till spermatogonier, medan andra differentierar till primära
spermatocyter.
● Meios - Efter meiosdelning I bildas en sekundär spermatocyt, vilken
sedan blir till en spermatid som är haploid efter reduktionsdelningen
(meios II).
● Spermiogenes - Spermatiden genomgår till sist en mognadsprocess där
flagell och rörlighet utvecklas. Utseendet av en spermie (spermatozoon) blir till, och spermatidens cytoplasma (residualkropp) frånskiljs från dess respektive spermatozoon. DNA kondenseras i spermiens huvud.

35
Q

Spermatogenesen delas in i tre delar. Vilka tre delar?

A

● Spemacytokinesen (mitos)
● Meios
● Spermiogenes

35
Q

Hur sker den manliga embryologiska utvecklingen?

A

I männens Y kromosom finner vi SRY genen som ger uttryck för en
transkriptionsfaktor som startar en kaskad av transkription.

Detta leder till uttryck av TDF (testis-determing-factor) vilket
uppreglerar bildandet av sertoli och leydigceller bland annat.
Sertoliceller uppreglerar AMH, som tillbakabildar de müllerska
gångarna. Leydigcellerna å andra sidan uppreglerar bildandet av
testosteron, som leder till vidare utveckling av Wolffian ducts
(mesonephric duct) som bildar epididymis, vas deferens, seminal
vesikel (sädesblåsor) och ductus ejuculatorius.

Som foster ligger begynnande testis retroperitonealt nära
urnjurarna. Runt vecka 8 påbörjar nedvandringen genom inguinal
kanalen. Ligamentet gubernaculum kommer ange testis
migrationsväg nedåt, varvid tunica vaginalis testis också bildas
genom att bukhinnan dras med ned i scrotum. Testis når scrotum i
månad 9 och enbart sädesledaren, vas deferens, blodkärl och
nerver kommer fortsatt gå igenom inguinalkanalen.

36
Q

Vad sker under mitosen?

A

● Spemacytokinesen (mitos) - Spermatogonier ligger vid sertolicellernas basalmembran och genomgår första mitosen. Efter mitosen återbildas vissa celler till spermatogonier, medan andra differentierar till primära
spermatocyter.

36
Q

Hur är gonadaxeln uppbyggd hos mannen?

A

Hypotalamus - GnRH

Hypofysen - Gonadotroferna bildar LH, FSH
* LH stimulerar leydigcellerna. Manliga foster utsöndrar LH i slutet av graviditeten
för att utsöndringen ska återupptas vid puberteten.
* FSH stimulerar sertolicellerna.

Testiklarna
* Leydigcellerna att producera androgener ffa testosteron som kan stimulera
spermatogenesen.
* Sertolicellerna syntetiserar olika substanser t.ex. aromatas, growth factors,
androgen bindande protein (som möjliggör hög koncentration testosteron under
spermatogenesen)

37
Q

Vad sker under meiosen?

A

● Meios - Efter meiosdelning I bildas en sekundär spermatocyt, vilken
sedan blir till en spermatid som är haploid efter reduktionsdelningen
(meios II).

37
Q

Vad har testosteron för funktion?

A

Anabola effekter
Muskeltillväxt
Könshår
Skägg

38
Q

Vad skiljer testosteron och dihydrotestosteron?

A

Både T och DHT binder till androgenreceptor men DHT har högre affinitet.

T –> DHT mha 5 alfa reduktas

39
Q

Vad har testosteron för påverkan på axeln?

A

Negativ feedback på LH frisättningen

40
Q

Sertolicellerna bildar inhibin via FSH stimulans. Vad har inhibin för påverkan på axeln?

A

Negativ feedback på FSH frisättningen

41
Q

Vad sker under spermiogenesen?

A

● Spermiogenes - Spermatiden genomgår till sist en mognadsprocess där
flagell och rörlighet utvecklas. Utseendet av en spermie (spermatozoon) blir till, och spermatidens