Hypertoni (översikt) Flashcards
Vilka tryck innebär hypertoni grad 1, grad 2 och grad 3?
Grad 1: 140-159 / 90-99
Grad 2: >160 / >100
Grad 3: >180 / >110
I vilken åldersgrupp är isolerad diastolisk hypertoni vanligast?
Hos unga hypertoniker.
Hos äldre oftast isolerad systolisk hypertoni
Vad beror hypertonin oftast på (på kärlnivå) hos unga respektive gamla hypertoniker?
Unga: hyperdynamisk cirkulation med hög cardiac output och hög muskeltonus i kärl.
Gamla: kärlstyvhet
Vilka hypertoniker anses vara högriskpatienter?
- Pat. med etablerad koronar/perifera kärl/cerebrovaskulär sjukdom.
- Symptomatisk pat. med hög risk p.g.a. kombination av riskfaktorer enligt SCORE, exempelvis kolesterol >8, LDL >6 och BT >18+/110.
- Pat. med diabetes typ 2 eller typ 1 med mikroalbuminuri.
- Nära släkting till person med förtida kardiovaskulär sjukdom.
Vilka parametrar inkluderas i ett SCORE-kort för hypertoniker?
Kvinna eller man?
Rökare eller icke-rökare?
Ålder?
Dessa parametrar placerar patienten i en “låda”. Sedan läggs totalkolesterolvärde och blodtryck på, och utifrån detta räknas risken för att dö i CVD inom 10 år ut.
(Gränsvärde: >5% risk anses vara högriskindivid).
Hur kan hypertoniorsakad organskada bedömas?
Obligatoriska labprover/undersökningar:
- Krea, krea-clearance eller GFR
- Mikroalbuminuri (mäts med särskild teststicka eller genom kvantifiering)
- Vänsterkammarhypertrofi
Vilka undersökningar är inte obligatoriska med rekommenderade för bedömning av organskada vid hypertoni?
- Ekokardiografi
- Carotisultraljud
- Kvantitativ proteinurimätning
- Ankelbrachialindex
- Fundoskopi
- Hem- eller 24-timmarsblodtrycksmätning
Hur kan en vänsterkammarhypertrofi ses på EKG?
SV1 + RV5/RV6 > 35mm
Nedåtsluttande ST-sänkningar >1mm och T-vågsförändringar över VK.
När ska man misstänka en sekundär hypertrofi?
Om svår eller svårbehandlad hypertoni, särskilt på ung person <35 år.
Om positiva fynd i basalutredning.
Om hypertonin kräver >3 farmaka.
Om plötslig debut hos tidigare normotensiv patient.
Om plötsligt svårbehandlad hypertoni hos tidigare välkontrollerad patient.
Vad kan vara orsakerna till en sekundär hypertoni?
Njursjukdom. Njurartärstenos. Alkoholöverkonsumtion. Binjuresjukdom (primär aldosteronism, Cushings, feokromocytom) Thyreotoxikos. Hyperparatyreoidism. Akromegali. Coarctatio aortae.
Vilka är målvärdena vid hypertonibehandling av en asymptomatisk patient med hög risk?
BT <140/90
Kolesterol <5.0 mmol/L
LDL <3.0 mmol/L
Vilka är målvärdena vid hypertonibehandling av en patient med diabetes eller etablerad kardiovaskulär sjukdom?
BT 130/80
Kolesterol <4.5 mmol/L
LDL <2.5 mmol/L
Vilka antihypertensiva läkemedel kan passa för en hypertoniker med hjärtsvikt?
Betablockad, ACE-hämmare, ARB, aldosteron-antagonist, tiaziddiuretika
Vilka antihypertensiva läkemedel kan passa för en hypertoniker som haft en hjärtinfarkt?
Betablockad, ACE-hämmare, aldosteronantagonist
Vilka antihypertensiva läkemedel kan passa för en hypertoniker med hög risk för koronararteriell sjukdom?
Tiaziddiuretika, betablockad, ACE-hämmare, kalciumblockerare.