Urologi - njursten Flashcards
Man behöver ha koll på tre begrepp här:
- Njursten - sten i njure/uringång
- Avstängd pyelit - hydronefros med infektion (njurinfektion orsakad av avflödningshinder
- Hydronefros innebär en ensidig eller dubbelsidig vidgning av njurbäckenet.
Är de vanligt?
Hur många får de?
Sten i urinvägarna är vanligt och kan finns i alla delar av urinvägarna – men är vanligast i övre delar.
Hur många får de?
Ca 19% av män och 9% kvinnor
Orsaker till stenbildning
- Hög konc svårlösliga joner
- Samspel av inhibatorer så som citrat och magnesium. Även calcium, fosfat och urinsyra.
- Även genetiska faktorer påvera så som chrons
- Metabola störningar så som hyperparathyroidism
- Druckit dåligt
- Mat intag av
- Kött/puriner
- Calciumrik diet för de som har calciumproblem
- Oxalatrika diet så som spenat och rabarber. Även te (drick mjök med som binder).
Vilka stenar finns?
-
Kalciumoxalat (75%)
- Ökad risk vid låg urinvolym
- Megnesiumammoniumfosfat (struvit eller infektionsten) – 10%
- Bildas av t.ex proteus och klebsiella. Dessa bakterier producerar ureas vilket spjälkar urea till CO2 + ammonium (NH3). Ammoniak gör urinen mer basisk vilket underlättar för infektionsstenar.
- Urat/urinsyra – 5-10%
- Gikt
- Cacliumfosfat 5-10%
- Cystin – mindre än 1%
Finns olika stenar som är olika hårda è därför bra att mäta HC på rtg.
symtom
Symtomen visar sig först när stenen åker ner i uretären och hindrar uringenomströmning → Dilatation av njurbäcken → Smärta.
Plötsligt insättande krampaktiga intervallsmärtor, ofta mot ena flanken, ner mot ljumsken
- Proximala trycker mot rygg/flank
- Nedre stenar è emot nedre kvadrant och genitala
Pat. ofta ganska rastlös, och kan ej finna lugn. Smärtan gör att den inte kan sitta still (koliksmärta)
Illamående, kräkningar, trängningar, täta miktioner, minskad urinproduktion, eventuellt anuri. Även hematuri kan ses
Obs! tänkt även infektionssytmom
Övre UVI med avflödeshinder - symtom
Symtom av: feber, flanksmärtka, blek och kräcks
Status med spepisbild: lågt bt och hög puls + konfusorisk
è symtom + status = misstänk livshotande UVI med hinder è behandla direkt
diff sten
anamnes och status
-
Anamnes
- Tidigare sten
- Bisköldkörtelsjukdomar eller gikt
- Kost
- Kräkningar
- UVI
- Hematuri
- Smärtanamnes
- Feber
-
Status
- Dunkomhet
- Temp
- BT (för sepsis bild)
*
lab och urinsticka
-
Urinsticka
- Blod è sten kan de vara
- Ofta mirko, men kan vara makro (ska betraktas malingt till motsatt bevisad)
- Leukocyter och nitrit è infektion
- Högt pH è infektionssten
- Lågt pH + högt urat è urinsyrasten
- Blod è sten kan de vara
-
Lab
- Krea/GFR
- S-Calcium
- Urat
- LPK
- CRP
- Hb
bild
-
DT
- DT-buköversikt utan kontrasteller DT-njursten utan kontrast - vilket visar alla stenar(nästan)
- Gör helst DT direkt, men kan vänta
- Akut DT om patienten inte blir tillräckligt smärtlindrad, oklar diagnos eller misstänkt avstängd pyelit.
- I övriga fall elektiv DT-njursten inom 2-3 veckor.
- Även se andra stenar och diff mm
-
Ultraljud
- Hos gravida och barn
- Kan se obstruktion och även dilation
- Svårt att se plats och dess storlek è ej använda för behadnlingsbeslut
Akut röntgen skall övervägas vid feber eller andra uppenbara infektionstecken, smärtor som inte svarar på smärtlindring, singelnjure, osäker diagnos eller misstanke om avstängd pyelit.
Glöm inte smärtlindra med ___. Om de blir ___ kan man skicka hem.
Glöm inte smärtlindra med NSAID. Om de blir bättre kan man skicka hem.
Vad är viktigt att göra vid misstanke om avstängd pyelit?
- Ab-profylax
- Minska trycker med t.ex. kateter
Vilka stenar är ens akuta?
è ger en avstängd pyelit med infektionssymtom
Vilka stenar är ens akuta?
Bara njurbäckenstenar som kan falla ner mot pelvouretärövergången och ge intermittent hinder som kommer behöv avlasning
- Calyxsten behöver inte akut handläggning
è ger en avstängd pyelit med infektionssymtom.
- Ser ofta feber + LPK och CRP ökning
- Ta pk-inr
- Lägg in fastande och kontakta urolog
- è ska avlastas med nefrostomikater
- Om inte NOAK è splint (stas) direkt
- Även ab-profylax
Ickestansade uretärsten mindre än 6mm
(detta är den normala enkla och viktigt att veta denna handläggning vs avstängd)
vad görs`?
Vilka stenar?
Mindre än 6 mm utan stas eller infektion där smärtlindring har fungerat.
Vad görs?
è god chans för spontanavgång è ge NSAID så som ketorolak iv 30mg è vid bra gå hem med remis till njurstenenhet + naproxen è Remiss till urografi alt. sten-CT om 2-3 veckor och urologmottagningen för uppföljning
OBS! Ge alltid information att pat ska söka vård igenom om de får nya symtom och om de får feber
Ickestasande mer än 6 mm vad görs?
Vilka stenar?
Mer än 6mm, utan stas och infektion där smärtlindring fungera bra
Vad görs?
Spontanavgång mindre chans è remis till stenenhet.
- Kontrollera krea med tidigare värden
- Be pat söka igen vid behöver feber eller hög smärta
Handläggning med tecken till stas
Vilka stenar?
Högt krea och stråkihet på njure vid DT. Även högre smärta och svårare att lindre.
Vad görs?
- Ingen infektion è kan ta hand om nästa dag
- Sten mindre än 6-8 mm è slint (stent) läggs in av urologen. Även ab-profylax
- Om sten är mer än 8 mm è nefrostomi-kad + ab-profylax
Hur gör man splintavlastning?
- Görs i narkos eller sedering
- Ge lokalanestesi i urethra också
- Rakt cystoskop använd
- Lättare kvinnor än män
- För in kateter in i blåsan med cystoskop è för sedan in ledare och sätt JJ-stent.
- Stent i 2 dygn è vidgad uretra i 4 veckor è stenar åker för bi
Biverkningar stent
- Kan ge trägningar
- Hematuri
- Skava i blåsan
Hur tar man bort stenar i övre urinväg?
Man använder ESVL – vilket står för extra corporeal stötvägslithotripsi. Finns även PCNL (percutan nefrolithectomi)
- I njure och övre delen av uretär används de
- Uretäroskopi kan göras vid distala stenar (dock krävs narkos)
- PCNL (blocka ut sten via ultraljud och kanal) vid stora stenar
Kan även används laser eller tryckvåg.
- Blir mindre vanligt pga andra lm och även ökat BMI hos folk.
Vad görs hos stenpatienter efter de haft sten?
Efter man gått hem med NSAID ska man följas upp med DT efter 2-3 veckor. Kan även göra:
- Alla tar prover med s-calciumjon, urat, krea och urinodlning
- Stenanalys om man har fått ut sten
- Hög ålder och sjuk è behöver inte alltid
- Unga under 30 år med andra stenar som finns kvar è 24h urinanalys, urin-ph . 24h analys ger:
- Urinmägd (vill att de ska kissa mycket)
- Mäter calsium, oxalat, citrat och ph i urin
- Hög andel fosfat i sten è ammoniumkloridbelastning
Prevention alla stenbildare
- Kissa mycket
- Minska protein i mat
- Minska vikt
- Träna mer
- Undvika större vätskeförlust
Finns även LM
symto m och behadnling av blåssten
Symtom
- Dålig blåstömning
- Smärtsamt
- Får upprepade UVI
- Vid KAD è får ofta stopp
Behandling
- Vid smågrus + flera UVI è ge urotainer som är citronsyra i blåsan som löser
- Större stenar è op med tång som man tar ut. Även öppen kan behands göras vid större
- ESVL kan göras
