Akut buk Flashcards
Vad kan de vara på högersian för sjukdomar=
vad kan de vara för sjudomar i epigastriet och suprabubis?
vad kan de vara för sjukdomar centralt?
vad kan de vara för sjukdomar vänster sida?
Vad är en akut buk?
Vad brukar de bero på?
Vad är en akut buk?
Akut tillstånd med övervägande symtom ifrån buken. (främst pga. intra-abdominella orsaker).
Vad brukar de bero på?
45% är buksmärta utan närmare orsak, men annars kan de vara appendicit, gallan, ileus, pancratit och njursten mm.
Olika typer av smärta
När man pratar om akut buk delar man in smärtan i två delar:
- Visceral smärta – med en diffus smärta över magen. Påverkar autonom nervsystemet och sympatiska neuron
- Parieta smärta – följer dermatom och har en lokalisation.
Ex vid appendicit så känner man först en diffus smärta vid naveln som sedan vandrar och blir lokal i höger fossa.
Finns även referred pain, vilket är som utstrålning i armen vid hjärninfarkt. Ex vid pankreatit kan man få ont i armen som här:
Orsaker till smärtan översikt och namn-lek
De möjliga kirurgiska orsakerna till akut buk kan sammanfattas som BIOPSI: Blödning, Ischemi, Obstruktion, Perforation, Sekundärt till annan sjukdom så som malignitet, samt Inflammation/infektion.
tre uppdelningar av smärta enligt förläsaren
- Inflammatorisk smärta
- Koliksmärta – så som tarmhinder och sten
- Ischemisk smärta eller ifrån blödning.
- Vad är kolik?*
- Hinder i organ, t.ex. när sten täpper igen urinledare.*
Inflammatorisk smärta
Vad kan detta vara?
Vad är peritonit? är de en diangps?
Vad kan detta vara?
- Magsäck – ulcus och duodenalulcus
- Gallväg – cholecystit eller cholangit
- Pancreas – med akut eller kronisk pancreatit
-
Tunntarm – mb crohn, enterit eller meckels
- Meckels = Kvarstående rest av ductus omphalo-mesentericus som ses som en solitär divertikel på tunntarmen.
- Colon – appendicit, divertikulit, ulcerös kolit eller perforerande tumör.
Vad är peritonit?
Inflammation av peritoneum. Delas upp i:
- Generell peritonit med tecken över hela buken som ofta är brädhård.
- Lokaliserad peritonit med indirekt eller direkt palpationsömhet samt släppömhet.
Är peritonit en diagnos?
Nej! Men tecken visar de så som: palpationsömhet, släppömhet och ofrivilligt muskelförsvar.
Koliksmärta
Vad kan de bero på?
vanligtste typen?
Vad kan de bero på?
- Tunntarmen – främst ileus, men även t.ex. mb crohn
- Colon – med malignitet, divertikulitstenos eller volvulus där de blir en vridning och knut av colon.
- Förstoppning
- Urinvägar – sten
- Gallväg - gallsten
Vilken är vanligast i colon?
Malignitet är vanligaste smärtan i colon.
Blödning/Ischemi
Vad kan de bero på?
Vad kan de bero på?
-
Intrabdominell blödning ifrån:
- Trauma
- Lever eller mjälte
- Pancreas eller tarm
-
Gyn – rupturer
- Testistorison hos män
- Menstration
- Cancer
- Vaskulär – bukaortaaneurysm
- Mjälte – ruptur
- Ischemi – kärlembulus i t.ex. a mensentirka superuir.
övrtiga saker man behöver ha koll på vid smärta i byken?
Dessa sitter inte I buken, men kan ge smärta där:
- Basal pneumoni
- UVI
- Hjärninfarkt
- Ryggvärk
at vid undersökning akut buk
alltid tänka på hus kvinnor
Kontrollera vitalparametrar och handlägg där efter enligt ABCDE.
Detta kan ses direkt när patienten kommer in. Ca 90% mår bra, men 10% behöver man observera så man inte missar en akut diagnos.
Skilja på hur de beter sig:
- Går de skata och böjda och har smärta för varje steg è mer troligt inflammatorisk smärta
- Är de uppe och vankar och vrider på sig för att hitta smärtfria lägen è mer troligt kolik smärta
Gravid
Missa aldrig en graviditet. Dessa kommer oftast till förlossningen, men hamnar också på akuten om de har mycket ont eller inte vet att de är gravida.
Detta försvårar diagnosen. Tänk på att inte ge NSAID eller blodförtunnande för sent.
Röntgen risk är främst i början.
anamnes
vad frågar man efter?
Bra att utgå efter SAMPLE – vilket står för:
- Symtom
- Allergi
- Främst antibiotika och bedövning
- Mediciner
- Past illnes/pregnancy
- Även tidigare operation
- Last oral intake
- Events – vad har hänt
Att tänka på med LM?
Till exempel NSAID, antikoagulantia (kan vara orsak till blödning, avgörande för om patient är operabel, riskfaktor vid trauma etc.)
Övrigt att fråga om:
- Hereditet
- Gyn
- Socialt
- Alkohol
- Utlandsresor – Ökad risk för MRSA eller andra resistenta bakteriestammar.
Hur tar man en smärtanamnes?
OPQRST är en bra minnesregel (Tänk EKG-kurvan med ett O framför):
- Onset/Debut – Fråga när smärtan uppkom samt om debuten var akut eller smygande.
- Provocation – Fråga om smärtan förvärras vid rörelse (peritonit), om den lindras av rörelse (gallsten, njursten) eller om den förvärras av födointag (t.ex. ulkus och tarmangina).
- Quality/karaktär – Be patienten beskriva smärtan (molande, krampande, knivhugg). Viktigt med lokalisation.
- Radiation/utstrålning – Till exempel mot ryggen eller skuldran.
- Severity – Gradering enligt VAS-skalan.
- Time – Intervaller eller konstant? Intervallsmärta kan t.ex. tala för ileus eller extrauterin graviditet.
Frågor mer inriktad
Kräkningar – blod eller inte blod
Feber – vid inflammation
Avförning – normal, svart, röd eller vid
Diarre – slem eller blod
Upphäv gas – kan upphöra vid ileus ec.
Malignitetstecken – Viktnedgång, förändrade avföringsvanor, trötthet (anemi), dysfagi.
UVI – bra för diff
Status
Här går man igenom:
- AT – med främst BT
- Hjärta och lunga
- Per rektum oftast
- EKG
- Helt buk
- Kan även kolla på:
- MoS
- Lymfkörtlar
- Yttre genitalia
- Kärl
- Neuro
Bukstatus
Inspektion
Auskultation
Inspektion
- Ärr
- Uppfylld eller sammanfallen
- Hud – ikterus, herpes zoster, spider, caput meduase ec.
- Bråck
Auskultation
Bedöm tarmljud – Lyssna ganska länge, det räcker att lyssna på en plats.
- Ökade tarmljud kan vara ett tecken på obstipation eller gastroenterit.
- Tyst buk – Helt tyst buk i > 60 sekunder är en stark indikator för paralytisk ileus,
- Metalliska tarmljud – Mekanisk ileus
Bedöm blåsljud från njurartär och aorta.
Perkussion
Perkutera alla fyra kvadranterna – Bedöm om det är vätska/gaser/fett.
- Tympanistisk ton vid gaser.
- Dämpad ton vid vätska eller fetma.
Dunkömhet över njurloger bör också testas
palpation ytlig
Be patienten ligga på britsen med armarna längs sidorna och lätt böjda knän. Prata gärna med patienten under tiden för att hindra att patienten spänner sig.
Ytlig palpation
- Försiktigt långt ifrån smärtan och känn på alla 4 kvadranter
- Känns efter bråck så som ljumskbråck
- Palpera lymfkörtlar
- Yttre genitala vid behov
olika tester vid palpation djuo
-
Ömhet
- Direkt – vid smärta t.ex. appendicit
- Indirekt ömhet – Ömhet som inte är direkt kopplad till palpationsstället, exempelvis smärta i höger fossa vid palpation av vänster fossa.
- Släppömhet – Smärtmaximum i den stund då handen avlägsnas hastigt vid palpation.
- Indirekt släppömhet – Exempelvis då patienten upplever smärta i höger fossa när handen avlägsnas från vänster fossa.
- Resistenser
- Leverkant
- Bukaorta bedömning
-
Muskelförsvar
- Skilja på frivilligt vid smärta (som går bort om man distrahera pat)
- Och ofrivilligt vid peritonit
perektum
Patienten ligger på sidan med knäna uppdragna mot bröstet i s.k. fosterställning. Sära på skinkorna för att inspektera och sedan palpera. Använd glidslem och gå försiktigt fram.
Inspektion – Titta efter rodnad, svullnad, eventuell analfissur, fistelmynning och hemorrojder.
Palpation – Bedöm sfinktertonus, kan patienten knipa runt fingret? Känn efter om det finns faeces, titta på avföringens färg och eventuellt blod på handsken. Känn efter resistenser, lokaliserad ömhet och, vid undersökning av män, på prostatas form, konsistens och storlek.
prover hos akut buk
Rutinprovet med:
- Hb
- Infammation
- El
- Glukos
- Urinprover och då också graviditetstest (hCG)
Kan även ta prover så som:
- Lever med Bilirubin, ASAT, ALAT, ALP, pankreasamylas
- Troponin
- D-dimer - Negativt värde kan i stort sett utesluta t.ex. tarmischemi. Positivt värde är ospecifikt och har inget diagnostiskt värde.
- Pk och aptt
- Odling
- Blodgruppering
bild akut buk
EKG bör alltid sättas
Akut DT-buk är de vanligaste, detta med kontrast. Kan även göra ultraljud
Bedömning och åtgärd
Vid bedömning ska man som alltid komma från till huvuddiagnos och sedan diff.
Viktigt att också ta hand om patienten – detta med:
- Vätska – vanligen ringer
- Sond vid risk för kräckning
-
Smärtlinda
- Ofta morfin 2,5–5 mg i.v. till smärtfrihet. Vid klar misstanke om njur- eller gallstensanfall ges istället NSAID
- Lägga in och ev förbereda op
Även viktigt att välja rätt vårdnivå:
- Hem utan åtgärd
- Hem med kontroll
- Inlägg för observation
- Inlägg för operation
- Omedelbar op
Vad är de 4 sakerna man ska tänka på
- Två grova infarter
- Syrgas
- Ringer
- Beställa DT (oftast po och iv konstrast)
