Trauma Flashcards

1
Q

vad är primär handläggning och prioritering på en skadeplats

A

Handläggning och prioritering

  1. Kontrollera skadeplats så du och patienten är säker. Flytta om de finns risk för fara
  2. Bedöm vilken patient som behöver vård först (utgå ifrån ATLS)
    1. Kontrollera snabbt varje patient och böra sedan med den mest sjuka
  3. Undersök och behandla patienter efter ATLAS
  4. Undersöks och behandla sedan skador som ger risk för förlust av extremitet
  5. Undersöks sedan övriga skador
  6. Ordna transport till närmast utrustade akut

Primär undersökning vid snabb kontakt

  • Fråga var den har ont
    • Svar normalt = fri luftväg och ventilation
  • Känn på radialas
    • Puls och frekvens
    • Även kall och fuktig hud = blödning trolig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ett multitrauma bedöms enligt visa kriterier efter vitalparametrar, skadetyp och skademekansim. T.ex. blodtryckspåverkan efter båckenfraktur vid ett fall från hög höjd.

Detta klassas sedan i tre grupper:

A
  • Trauma 1 – multitrauma med misstänkt skallskada
  • Trauma 2 – multitrauma utan misstanke
  • Högenergivåld med opåverkad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka steg sker på akutrummet?

A
  1. Förberedelse
    1. Vem är och vad har hänt
    2. Vad ska alla göra
    3. Journalför
    4. Beställ blod
    5. Förväntad op
  2. Prioritering om de finns flera patienter
  3. ATLAS livshotande skada
    1. För att undvika hupoxi. Detta genom ABCDE.
  4. Förnyad ATLAS livshotande skador
  5. Undersök och behandling total kropp
  6. Tredje ATLAS
  7. Transport till rätt plats på avdelning eller sjukhus
  8. Behandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Airway och halsrygg på akutrum

A
  • Kontrollera luftväg igenom att be pat prata
    • Hur låter de
  • Kontrollera ansikte och svalj (svullnad som täpper igen
  • Åtgärder luftväg
    • Fria luftväg med lyft och tub
    • Ge syrgas 100%
    • Akut konitomi (in mellan skld och ringbrosk)
  • Åtgärd halsrygg
    • Immobliserad till motsatt bevisad, särtkilt vid
      • Flera skador
      • Skador ovanför nyckelben
      • Medvetandpåverkad
    • Håll huvud neutralt
      • Halskrage bra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ventilation på akutrum

A
  • Vilka skador ska man leta efter?
    • Ventilationspneomothrax eller öppen
    • Hemothrax
    • Flai chest
  • Lyssna på flera ställen, även armhålan
  • Gör även rtg-pulm
  • Nedsatt andningsljud och hypersonar ton (=pneoothrax) och dämpade (hemotorax)
  • Överväg att lägga in pleuradränage
  • Även grovnål under nyckelben vid ventilpnemotorax

Vid öppen täcks hålet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Cirkulation på akutrum

A
  • Vad undersöks
    • Pulsar och då även radilais/carotis
    • Känn om patienten är kall, blek, svettig och dålig återfyllnad è tecken på chock
    • Vid stor blödning kontrolleras även bäcken och rörben då de båda ger stor blödning
  • Vad görs?
      1. Stoppa blödning (tänk både på inre och yttre).
        * Inre stor è op anmäl
        * Om ej går att stoppa è avsnörning
      1. Sätt två grova venkanyler i armvecken
      1. Ta prover
      1. Ge bolus varmt ringer
      1. Beställ blod

Vill inte höja mer än 100 helst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

medvetande och exponering på akutrum

A

Medvetande

  • Kontrollera neorlogisk status, medvetande och pupiller
  • Tänk alltid på skallskada innan t.ex. intox
  • Ta beslut om DT behövs göras

Exponering

  • Ta av alla kläder och kontrollera kropp
  • Hål patienten varm
    • Mät även temp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Övervaka sedan på akuten

A
  • BT
  • SAT
  • EKG
  • KAD och timurin
  • Ventrikelsond för att minska aspirationsrisk
  • Även radilogisk undersökning av thorax och buk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

att tänka på med halsryggskda på akuten? när gör man dt?

A

Under A i ATLS-handläggande bör patienter som drabbats av trauma mot nacken få kotpelaren immobiliserad med nackkrage och spineboard

Det finns handläggningsalgoritmer som används för att bedöma behov av DT för uteslutande av skada – de säger att man gör en DT om:

  • Medvetande påverkan
  • Tidigare ryggsjuk
  • Fall över 1 m
  • Axialt våld eller olika i trafik i hög fart, eller enkel olycka på annat fordom
  • Kan ej sitta upp på akuten
  • Kan ej rotera halsen 45 grader åter höger/vänster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad finns att säga om skallskda?

A

Vanlig sökorsak på akutmottagningen. Om man endast har slagit i huvudet men ej varit avsvimmad eller har minnesluckor och inte har några riskfaktorer för intrakraniell blödning behöver man inte göra en DT-hjärna.

Hjärnskakning- Definieras som ett slag mot huvudet med medvetslöshet eller minneslucka för det som inträffat. DT-hjärna skall då göras è Vid fynd vid DT-hjärna tas kontakt med neurokirurg för vidare handläggning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Thoraxtruma och Pneumothorax

Viktigt att identifiera skador på thorax under B (i ABCDE-algoritmen) då de ger andningspåverkan och kan vara akut livshotande.

Vad ska man kolla efter?

A
  • Ventilpneumpeumothorax
    • Ventilationspåverkan och hyersonar ton
  • Hemothrax
    • Ventilationspåverkan och dämpad perkussionton
  • Flai chest
    • Brutna revben som leder till ventilationsproblem.
  • Gömda skador så som:
    • Esofagusruptur
    • Hjärt- eller lungkontusion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är en tensionspneumothorax?

A

Akut livshotande tillstånd där punktionshålet vid en pneumothorax fungerar som en back-ventil. Ventilen gör så att det vid varje andetag fylls på mer luft i lungsäcken (luft kommer in men inte ut). När luft fylls på i lungsäcken faller lungan ihop och mediastinum förskjuts mot motsatt sida. Det senare försämrar flödet till hjärtat vilket kan synas som halsvenstas och i värsta fall leder det till hjärtstopp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är öppen pneumothorax?

Var orsakar tensions-pnemo?

A

Vad är öppen pneumothorax?
Hål mellan bröstvägg och pleurrum. Gör att luft kan läcka ut ifrån lungan.

Var orsakar tensions-pnemo?
Vanligast truma, men även intubering eller via en spontan-pnemo.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Symtom pneumotharak

A
  • Rachealdeviation
  • Halvensstas
  • Hög AF
  • SAT låg
  • Hypersonar ton
  • Nedsatta andningsljud
  • Även hypoxi, cyanos och sänkt medvatnade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Handläggning pneumothorax

A
  • Sätt syrgas 100%
  • Punktering med kanyl i triangel mellan armhåla och bröstvårta.
  • Thoraxdränage
  • Rtg-pulm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

grundläggande kärltruma

symtom?

A

Är skada på större kärl som skapar inre blödning. Såväl trubbigt som penetrerande våld kan orsaka artärskada. Vid trubbigt våld ses ofta intimaskada med dissektion i kärlväggen, vilket kan leda till ocklusion av kärlet och därav följande distal ischemi. Vid penetrerande våld, då kärlet punkteras eller skärs av, uppstår ofta symtom beroende på såväl blödning som ischemi.

Symtom

Delas in i blödning och ischemiska symtom. Även pga. vilket kärl.

Blödning

  • Hög Puls och AF
  • BT fall
  • Kalla och blecka fötter och händer (pga. vasokonstriktion)
  • Medvetandesänkning

Ischemiska symtom (först timmar efter)

  • Kyla och cyanos
  • Smärta
  • Sensorik och motorisk påverkan
17
Q

Olika vanliga kärl som går sönder vid truam?

A
  • Thoakal aorta (slitas av vid högenergivåld mellan arcus och descendens).
    • Behandlas med stentgraf
  • A. brachialis skada vid humerusfraktur
  • A. polplitea vid knäledsluxation eller knäledsnära fraktur
18
Q

anamnes och status vid kärltruma

A

Anamnes viktigt om hur traumat gick till. Sjukdomar och blodförtunnande LM.

Status med:

  • Blödnings/chock tecken
  • Inspektera efter penetrerande hål eller frakturer
  • Distalstatus vid extremitetsskada
  • Blodtrycksmätning i båda armar
  • DT buk (eller andra organ). Kan även göra en DT-angio
  • Lab (främst för vidare handlägg)
    • Hb, blodgrupp och BAS; kaogaulation, blodgas
19
Q

behadnling kärltruma

A
  • Följ ABCDE
  • Kompression på yttre blödning
  • Vid penetrerande skada med kvarvarande främmande kropp – DRA ABSOLUT INTE UT DET FRÄMMANDE FÖREMÅLET!
  • Vätsketerapi med varmt ringer. Gå sedan över till blod och plasma + tpk.
  • Grovreponera fraktur
  • Smärtlindring, ofta morfin.
  • Ev. kärlkirurgisk behadnling så som stent
20
Q

vad är grunden vid pentrerande våld?

A
  • Alltid två grova
  • Ringer 1 liter, sedan blod
21
Q

hur handlägger man en kivskada/ skottskda?

A

Knivskador

  • Thorax è thoraxdrän + rtg vid stabil patient
  • Bukskada è undersök med steril handske om muskelfascian är sönder è så fall laparoskopisktomi

Skottskada è rtg-märk hål och gör DT om möjligt.

22
Q

hur handlägger man en instabil vs stabil patient som har en vass truma?

A

Instabil patient

  • ABCDE
  • Komprimera blödning
  • Sätt ev thoraxdrän
  • Fri vätska i buk eller thoraxskada è thoraktomi eller labratomi direkt.

Stabil patient

  • ABCDE
  • Rtg/CT
    • Rtg-pulm vid misstänkt pneumothorax
    • DT thorax/buk för att kartlägga sårkanal, se ev. pågående blödning, organskada, fri vätska, fri gas och ev. skada retro peritonealt.
  • Kan även göra labratomi-op-undersökning här vid behov
  • Beslut om op
23
Q

vanliga skador vid truggnit buktruma?

A

Vid trubbigt buktrauma då DT buk visar fri vätska utan organskada bör man misstänka antigen tarmperforation eller mesenteriell kärlskada. Gör helst DT med iv kontrast.

24
Q

truma mot buk. vad skriver du i remis? var hamnar vätska?

A
  • På remissen till DT frågar du efter fri gas, fri vätska, revbensfraktur, hemothorax, pneumothorax och tecken på organskada så som mjälte.
  • Blod/vätska lägger sig ofta i fossa Douglasi som är lägsta punkten. Män ska inte ha vätska, medan fertila kvinnor kan ha lite.
    • Tänk retro/intraperitenlt
25
Q

hur handlägger man en stavbil pat med trupigt ttruma?

vad gör du om den blir ostabil=

A

Man bör aktivt observera en stabil patient med fri vätska i buken och eventuellt beställa en uppföljande DT efter 4-6 timmar och då gärna komplettera med både intravenös och enteral kontrast. Om DT visar progress av vätska eller tillkomst av fri gas bör man göra en diagnostisk laparoskopi.

Tarmperforation ger sen peritonit vilket ger en hård buk som gör ont.

Kom ihåg att gärna upprepa bukstatus och var generös med upprepade DTundersökningar om bukstatus försämras.

26
Q

Mjältruptur

När sker de?

ökad risk vid?

A

När sker de?
Trauma mot övre vänstra delen av buken, ffa om fraktur av de nedre revbenen på vänster sida. Klassiskt är cykelstyre i magen.

Ökad risk vid: splenomegali och mononukleos

27
Q

symtom av mjälruptur? handläggning och bhenadling

A

Symtom med:

  • Smärta över vänster arcus
  • Ev illamående
  • Tecken på stor blödningschock ses också

Handläggning

  • Monitorerna BT och puls och ge ringer och ev blod.
    • Ringer + syrgas
  • Fastande
  • CT ger diagnos, ultraljud kan vägleda

Behandling

  • Stoppa blödning med op