Kärl - extremitetsischemi akut Flashcards
vad är de? vanligt+
Vad är de?
Akut minskad vävnadsperfusion i extremitet. Är en plötslig (mindre än 2 veckor) debuterad påverkan.
Vanligt?
Ca 15 / 100 00 /år
vanligaste orsaken? varför får man den orsaken?
Artäremboli - Ofta från förmaksflimmer eller färsk hjärtinfarkt. Kan även uppstå vid t.ex. endokardit.
- 60% av embolierna vid förmaksflimmer hamnar i nedre extremiteter
- Ger blixtsnabbt symtomdebut
- Uttalad ischemi då kollateraler inte finns
- Ses ofta i bifurkationer
övriga orskaer
Trombos - Beror, som vid DVT, på förändringar i blodets sammansättning, blodets flöde eller förändringar i kärlväggen.
- Långsammare debet och mindre uttalad ischemi då kollateraler finns då patienten ofta är kärlsjuk i grunden
Även när inget blod går ut/de når inte fram – som vid aortadissektion, aorta/polpiteanerysm och kompartmentsyndrom, eller vid trauma.
- Thoraxapertursyndrom när a. subklavia kläms mellan musklerna och klavikeln
vad är akut på kronsik?
Är inte samma kronisk kritisk. De är när man haft en kronisk perifer sjukdom innan så som claducatio, där man nu får ett akut stopp i kärlet och de blir kronisk.
Dessa patienter har ofta dåligt ABI i båda bena, och de akuta benet klarar sig lite bättre och har lite mindre smärta då kollateraler ofta finns.
symtom (alla)
Pain - Smärta
Paralysis - Förlamning
Paresthesia - Parestesier (domning)
Pallor – Blekhet, foten kan efter ett tag anta ett cyanotiskt utseende
Pulselessness – Saknad puls, genom att känna på pulsar kan man försöka nivåbestämma ocklusionen.
Funktionsbortfall – mycket viktigt
5p + funktionsbortfall = akut
Ställ diagnos på pain, pallos och pulsness och säg hur akut de är på paralys och känselbortfall.
symtom vid urakut / ej urakut / försent
Vid urakut ischemi (jättebråttom!)
Sensorik och/eller motorisk påverkan - Nerver är den vävnad som är mest ischemikänslig
Ej urakut ischemi (man har ca 24 timmar på sig)
- Pulslös
- Blek
- Men normal sensorik och motorik
När är det för sent?
- Ingen funktion
- Fixerad cyanos (alltså de blå försvinner inte när man trycker på de)
- Rigiditet
undersökning
Anamnes med:
- Sjukdomar och operation så som FF, claudicatio, diabetes
- Rökning
- Smärtanamnes och debut
Status
Hjärta + EKG = för att se FF
Pulsar – kolla sidoskillnad, känner inte
Undersöka ben/arm
- Färg
- Temp (ofta skarp gärns)
- Kapillär återfyllnad
- Sensibilitet
- Motorik
Doppler - Avsaknad av puls vid dopplermätning är ett allvarligt tecken. Vid signal kan man gå vidare med è ankeltryck.
Lab - Hb, TPK, el-, lever- och koagulationsstatus
DT-angio – förberedande för operation
behadnling
Behandling
Icke-farmakolgisk akut:
- Vätska
- Smärtlindra
- Syrgas
- Lågmolekylärt heparin (inohep)
Vid urakut eller artäremboli è embolektomi öppet utan någon angiografi innan (har ej tid)
- Kan göra akut CT ibland för att se vad man ska göra op på
Vid ej urakt è har 24h på sig att göra:
- Anigiografi
- Ge lokal trombolys via kateter
- è PTA (ballong)
Vid irreversibel è amputation
komplikaitoner och att tänka på
Kan ge gangrän (nekros pga. dåligt med blod)
Efter bör man ha koll på:
- Kompartment
- Blödning
- Reockulsion
Att tänka på efter är:
- Kissar pat?
- Risk ör mer embolier?
- Behövs antikoaglation ges?
Vad är kompartmentsyndrom?
Först ett postischemiskt reperfusionssyndrom. Vid ett ischemiskt tillstånd > 3 timmar påverkas genomsläppligheten i endotelcellerna è Vid reperfusion sker då ett kraftigt vätskeläckage med volymstegring i muskellogen è trycket inom ett slutet anatomiskt rum (kompartment) blir så högt att den kapillära perfusionen komprometteras och vävnadsischemi utvecklas.
Kan även ge hyperkalemi och hypovolem chock. Även myoglobinutsläpp è njurskada.
Uppföljning och mortalitet
Uppföljning
Ge antikoagulation NOAK vid emboli och ASA (trombyl) och clopidogrel vid tromb.
Hjärt-eko kan också göras.
Mortalitet
Mortalitet: 10-30% (oberoende av etiologi)
