Mage/hals - reflux, barrets och cancer

Question 1

vad är reflux? gerd och sekudnrä

Answer 1

Vad är reflux?
Förekomst av magsäcksinnehåll i esofagus. Sker asymptomatiskt hos alla individer dagligen.

Vad är sekundär reflux?
Del av ulcussjukdom eller funktionell dyspepsi. Sekundär reflux beror således inte på en bristande förmåga att sluta tätt mellan magsäck och esofagus.

GERD – va är de?
Reflux till följd av bristande förmåga att sluta tätt mellan magsäck och esofagus (hiatusbråck).

Question 2

För att refluxproblematiken ska räknas som GERD krävs

Answer 2

• 1-2 refluxtillfällen per vecka,
• symptom och retad slemhinna,
• eller alternativt refluxorsakade komplikationer så som t.ex. Barretts esofagus, esofagit eller esofagusstriktur.

Question 3

orsak och patofysiologi gerd

Answer 3

Orsaker GERD

• Hiatusbråck
• Långsam tömning av ventrikel

Riskfaktorer är fetma, ärflighet och rökning.

Patofysiologi

Symptomen vid GERD orsakas av att magsyra trycks upp i matstrupen. I normala fall skyddas matstrupen från magsyra av nedre esofagussfinktern, distala esofagus i bukhålan, samt av peristaltiken i esofagus.

Antirefluxbarriären försämras vid hiatusbråck eller då det föreligger ett nedsatt vilotryck i nedre esofagussfinktern.

Question 4

förlopp av gerd ==> utveckling till

Answer 4

Då magsyran inte ska vara i halsen sker ökad risk för cancer. Sker såhär:

1. Hiatusbråck
2. GERD
3. Esofagit
4. Barrets esofagus
5. Esofaguscancer

Question 5

symtom gerd

Answer 5

• Halsbränna, bröstbränna och sura uppstötningar
• Förvärras vid framåtlutande eller LM så som astma eller kalcium-block.
• GERD ses efter mat, medan sekundär är mer konstant.

Finns även mer alvarliga ”atypiska symtom” som är

• Retrosternal smärta av icke-svidande typ
• Dysfagi
• Hosta, heshet och astma pga nattlig aspiration

Question 6

diagnosik gerd

Answer 6

• Anamnes sätter diagnos
• Kan testa behandla med PPI i 3 veckor

Vid atypiska symtom è

• Gastroskopi

Question 7

behadnlign gerd

Answer 7

Konservativ behandling för de med:

• Lindriga symtom
• Ej alarmsymtom
• Under 45 år

è man kan behandla som en trappa med:

1. Minska övervikt, höja kudden, minska rökning, alkohol och fet mat
2. Antacida (neuraliserande lm)
3. PPI eller H2 block
4. PPI 4 veckor
5. Långtids PPI

Operation kan göras vid ovanliga tillfällen.

Question 8

vad är barrets? vanligt och varför viktigt att veta?

Answer 8

Vad är det?
Barretts esofagus innebär en metaplasi, det vill säga en viss typ av vävnad är en utbytt mot en annan. Vid Barretts esofagus har skivepitelceller i esofagus omvandlats till cylinderepitel.

Obs – de är inte ventrikeln som växer upp, utan de nybildas celler.

Vanligt?
ca 2% över 60 år

• *Varför behöver man ha koll på detta?**
• *Ökar risken för esofaguscancer**

Question 9

orsaker och risker för barrets?

Answer 9

Utvecklas ifrån GERD där långvarig retning av magsyra på nedre delen av esofagus kan i vissa fall leda till körtelmetaplasi

Riskfaktorer är:

• GERD
• Rökning
• Ärftlighet
• Fetma

Question 10

undersöking barrets

Answer 10

De flesta med reflux bör undersökas med gastroskopi è hittar man vävnad bör biopsi tas.

Hur ser biopsi ut?
För diagnosen Barretts esofagus krävs intestinal metaplasi, inkluderande bägarceller

Question 11

behadnling barrets

Answer 11

Question 12

två typer av esfaogus cancer? vanligt?

Answer 12

De vanligaste formerna av esofaguscancer är:

• Skivepitelcancer - Sjunkande incidens
• Adenocarcinom - Ökande incidens

Är det vanligt?
ca 7 per 100 000

Question 13

riskfakoter och patofyslogi esagofuscancer

Answer 13

Skivepitelcancer

• Rökning
• Alkohol
• Även
  
  • Hög ålder
  • Låg socioekonomisk status

Adenocarcinom

• GERD
• Fetma

Patologi

GERD på skivepitel è inflammation med t.ex. barrets è metapalsi è dysplasi è cancer

Question 14

symtom esafoguscancer

Answer 14

Symptomen debuterar i regel sent vid esofaguscancer. Det är i de flesta fallen först när mer än 50% av esofaguslumen obstrueras som symptom uppstår.

• Dysfagi - Smärtsamt och svårt att svälja → Viktminskning
  
  • Dysfagi är esofaguscancer tills motsatsen är bevisad!
• Hosta, heshet, kontinuerlig smärta
• Odynofagi - Smärta vid sväljning
• GI-blödning och anemi

Question 15

undersökning esafguscancer

Answer 15

Gastroskopi ska utföras skyndsamt för att inte fördröja utredning.

• Med biopsi och PAD - Diagnosen måste verifieras med PAD (syns dåligt i DT).

Ta ställning till möjlig op med:

• Metasaser eller ej
• Ekg och spiometri

è Bedöms vid multidisciplinär konferens - Ca 25% opereras och 75% behandlas palliativt

Tumörkartläggning

• DT-hals, thorax och buk för att leta metastaser
• PET-DT

Question 16

behandling kurativit esafguscancer

Answer 16

När görs kurativ behandling?
Om tumören invaderat submukosan, inga fjärrmetastaser föreligger och patienten är ung behandlas esofagus i kurativt syfte.

Vad görs innan op?
Oftast inledande neoadjuvant behandling med cytostatika och strålning (radiokemoterapi). Har visat bättre överlevnad.

Vad görs för op?
Ofta thoraktomi där man löser bort esofagus och samtidigt gör lymfkörtelutrymning.

Question 17

pallaitv behadnling esafaguscancer? komplikatioenr

Answer 17

Majoriteten av de patienter som diagnostiseras med esofaguscancer kan inte botas vid den tidpunkt då diagnosen ställs.

Gör då:

• Stent – för sväljfunktion
• Lokal strålning eller kemo

Komplikationer

• Viss perioperativ mortalitet
• Anastomosläckage
• Infektion
• Blödning
• Empyem med abscesser
• Ileus - ovanligt

Prognos

5-årsöverlevnad efter operation ca 30 % (utan operation 0 %)

Question 18

vad är ventrikelcancer= vanligt?

Answer 18

Vad är det?
Cancer i ventikeln, nästan alltid adenocariciom ifrån slemhinnan.

Vanligt?
10–15 per 100 000 per år.

Låg pga. låg Hp-infektion i Sverige. Stora skillnader och mycket i Asien.

Question 19

orsaker ventrikelcancer

Answer 19

Helicobacter pylori – Orsakar ca 70 % av all ventrikelcancer, men bara ca 2 % av individer med långvarig H. pylori-infektion utvecklar ventrikelcancer.

• Ventrikelcancer skall alltid misstänkas vid ventrikulärt ulcus och dessa patienter kontrollgastroskoperas för uteslutande av bakomliggande malignitet.
• Följ ulcus till de läkt!

Hereditet – Cirka 10 % av patienterna har haft fall av ventrikelcancer i släkten.

Question 20

olika typer och riskfaktoer ventrikelcancer

Answer 20

Olika typer

95% är adeoncarcinom, men de finns olika typer av dem – så som:

• Polypös
• Ulceraerade – vanligaste.
• Infiltrerande

Stadium enligt TNM sen.

Riskfaktorer

• H. pylori
• Kost där kväveinehållade ökar
• Rökning (ger ulcus)
• Genestisk och ålder
• Perniciös anemi ska misstänkas
• Ventrikelresektion

Vilka ska misstänkas?
Främst de över 60 år, men om pat är under 45 år och har dyspagi eller upprepade kräkningar ska de göra gastro.

Question 21

symtom ventrikelcancer

Answer 21

Dyspepsi – Kardinalsymtom som ofta är första symtomet vid ventrikelcancer

Anemi – kan även ses

Andra typiska cancersymtom – Matleda, viktnedgång, trötthet.

Question 22

diangostik ventrikelcancer

Answer 22

Anamnes - med sjukdom (ulcus), hereditet, rökning och cancersymtom.

Status – ömhet av epigastrit

Lab – hb, F-hb och ev. tumörmarkör.

• Även prover för h. pylori

Bild

• Gastroskopi med biopsi

DT-thorax och buk

Question 23

behadnling och komplikatioer vid ventrikelcancer operation

Answer 23

Kirurgi

Vad ges först?
Neoadjuvant kemo

Vad görs?
Kan göra ventrikelresektion eller total gastrektomi

Att tänka på efter?
Glöm ej substitution med järn och B12 efter resektion.

Palliativ

Görs vid avancerad diagnos där man inte kan bota. Kan då sätta stent eller ge kemo/stråk i palliativt syfte.

Komplikation efter kirurgi

• Tidig mättnadskänsla och viktnedgång – Dietistkontakt är en nödvändighet för dessa patienter.
• Lungbesvär
• Reflux, illamående
• Dumping (kallsvettig, hjärtklappning m.m. p.g.a. mycket mat i tunntarm snabbt)
• Vitamin B12-brist, Fe-brist – Glöm ej substitution

Prognos

5 år är 35% vid behandling och 0% utan.