Urologi - akut urologi Flashcards
Söker pga. makrohematuri som ibland inte slutar, eller om de är ömmande opch spänd urinblåsa som tyder på blåstamponad.
è gör alltid utredning eller akut åtgärd
Vad gör man?
- Hb = anemi ovanligt
- Njurfunktion
- Kematurikateter sätts för att avlasta
Om pat har fylld koagelblåse som inte går att spåla ur och kan inte kissa och gör ont è
blåstamponad è op akut för transuretral blåsevakuering (kan sätta KAD undertiden).
Alla som har makroskopsikt hematuri ==>
Alla som har makroskopsikt hematuri è CT urinvägar och cystoskopi görs
Vad kan orsaka makrohematuri?
- Malignitet i 25%
- BPH 15%
- Sten 10%
- Infektion 10%
- Truma
- Normal fynd 30%
Vad kan ge röd urin mer än blod?
- Myogloburin
- Rödbetor
- LM så som nitrofurantion eller rifampicin. Även antikoagulation ska man fråga efter.
- Kraftig fysik aktivitet
Ska man göra SVF på makrohematuri
Alla med makroskopisk över 50 år ska utredas med SVF è DT och cytoskopi.
Makroskopisk hematuri är ___
Makroskopisk hematuri - Alarmsymptom som ska betraktas som malignitet till dess att motsatsen är bevisad
utredning makrohematuri
(anamnes, status och lab/stricka)
Anamnes – lm, symtom, sjukdomar. Miktonsbesvär. Trauma? Hur länge har symtomen varit?
Status – vital med bt och puls. PR.
Lab med:
- CRP
- Krea
- Hb
- PSA
- Pk och appt
Urin – tricka + ev odlning
vad görs på urlogen vid makroheamturi?
- DT-urografi för övre urinvägar
- Cystoskopi för nedre urinvägar
Handläggning på akuten av makrohematrui
- Pat kissar i urinbägare
- Inget blod è utred poliklinisk enligt SVF
- Blod è steg 2
- Sätt hematurikater och spla med Nacl för att hindra urin-stopp pga. koagel
- Slutar blöda è utred inneliggande
- Ej sluta è op om de inte går att kissa och gör ont pga. koagel.
Urinretention
Vad är de?
symtom
Oförmåga att töma urinblåsa. Kan bero både på t.ex. stop i KAD, neurlogisk, dorger. Men även BPH, sten, infektion mm.
- Oförmåga att miktera
- Suprapubik smärta
- Njursvikt med illamående och kräkning och konfusion kan ses
utredning urinretention
Viktigaste är att hitta orsak – gör därför riktad undersökning för t.ex. infektion, sten eller BPH.
Bladderscan eller kateterisering ska utföras utan dröjsmål för att bestämma mängden residualurin.
Urinsticka och urinodling på tappad urin - Hematuri eller infektion kan ses.
PSA - Skall inte tas i akutläget eftersom det blir falskt förhöjt vid retention
s-kreatinin, S-Na, S-K - Vid residualurin > 1000 ml och stegrat s-kreatin eller elektrolytrubbningar så ska patienten remitteras akut till urolog p.g.a risk för komplikation med polyurisk fas. Polyurisk fas är ett akut tillstånd där patienten snabbt kan kissa ut 5-6 liter och utveckla elektrolytstörningar
behadling urinretentin
- Vid kronisk mild symtom = lär pat sätta egen KAD
- Avlasta med KAD och lägg ofta in pga. risk för el-rubbning
Beroende hur stor resudalurin är så ska KAD sitta olika länge:
- Mindre än 500 = dra vid tomt
- 500-1000 = 1 vecka
- Över 1000 = 4 veckor
tre grupper av urinretetion enligt föreläsaren
Akut – aldrig haft besvär och får helt stopp. Ofta t.ex. efter operation eller hjärtstopp
- Sätt KAD i 3-4 dagar
- Sedan ingen uppföljning
Akut kronisk – kända tillfälliga besvär innan och nu försämring över några dagar med stopp
- Sätta KAD i 3-4 dagar
- Sedan uppföljning på urologen
Kronisk – flera år besvär av olika typer och har nu stopp
- Har ofta högt resurin-volym på över 1500
- Sätt KAD è inläggning på klinik
- Kontrollera el då man ofta får fel här
- Diffa emot UVI
Akut penis
Vad behöver man veta för tillstånd här?
- Fimosis
- Parafimosis
Finns såklart flera, men de som tas upp i föreläsningen
Fimosis
Är vadå
två typer
Är vadå – trång förhud
Två typer
- Endast vid eraktion
- Vid även slakt tillstånd