Tarm - IBD - Cronhs Flashcards
vad är de? vanligt?
Vad är de?
Är en inflammatorisk tarmsjukdom som som kan påverka vilken del som helst i GI-trakten, men sitter vanligast i terminala ileum.
Fullt utvecklad Chrons kännetecknas av:
- Skarpt begränsad transmutal involvering av tarmen
- Närvara av icke genomträngade granulom
- Fistulaformation
Vanligt?
5-10 på 100 000/år. Främst 20-30 år
Patofysiologi
Den fullständiga etiologin till Crohns sjukdom är fortfarande inte helt klarlagt men mycket tyder på att det är en multifaktoriell sjukdom där det finns brister i tarmepitelets barriärfunktion samtidigt som immunsystemet överaktiveras av bakteriefloran i magtarmkanalen (det är det egna immunssystemet som förstör tarmväggen).
Var sitter den?
Man ser sk. skip lesion där man har en skarp övergång till frisk vävnad.
Ileum och caecum – här sker infammation i 40% av fallen
Tunntarmen – här ses 30–40% av all inflammation. Denna ses i segment, ”skip”.
Colon – 20% av Chrons har Chrons kolit och här ses även ”skip”
Peranalt – Under 10%
Hur ser de ut?
- Ses främst i Ileium och caecum, man kan ses över hela GI
- Man ser så kallad Skip-lessons
- Serosan blir granulär och gå
- Mesenteriska fettet läger sig runt om tarmytan
- Övergång till frisk vävnad är skarp
- Stenoser, abscesser och fistlar kommer kunna ses
Vid endoskopin ses: enstaka sår till längsgående djupa ulceration; även skip lesions. Eftersom sjumdomen ligger i delar med skarp gräns så ses ofta ett ”kullerstenslikande” mönster.
Man använder klasser där man utgår ifrån:
- Ålder
- Lokalisation
- Karaktär
- Endast infammation
- Strikuterandeè risk för ileus
- Penetrerande è risk för fistlar
Symtom, både yttre och “inre”
Symptomen vid Crohns sjukdom kan vara diffusa. Då hela mag-tarmkanalen kan drabbas kan även symptomen variera mellan olika individer och mellan respektive individs skov. Patienterna kan ha en längre tids anamnes på subfebrilitet, trötthet och viktnedgång
Ifrån tarmen
- Buksmärtor, främst höger fossa (UC oftare i vänster fossa)
- Grötaktig diarré, även blodig ibland
- Viktnedgång
- Fistlar, abscesser
- Fistlar till blåsan kan upptäckas på grund av missfärgad urin, upprepade urinvägsinfektioner och/eller luftbubblor i urinen.
- Anemi/B12-brist - Kan ses vid klassisk Crohn´s sjukdom som drabbar terminala ileum
Yttre symtom
Beror inte på tarmen, utan de immuna-påslaget.
- Eytema nodosum (knälros)
- Ögon med episklerit
- Afte (sår i munhålan)
- Artirit
- Primär skleroserande kolangit - Ovanligt, ses framförallt vid ulcerös kolit (alltså gallsjukdom).
anamnes, status och lab vid chrosn
Anamnes – heredit, röknining, tidigare sjukdom, lm (nsaid och antibiotika)
Status – resistens och smärta i höger fossa.
Lab
- F-kalprotectin - Bra markör för gastrointestinal inflammation. Kalprotektin är ett calcium- och zinkbindande protein i cytosolen hos framförallt neutrofila granulocyter med bakteriostatisk och fungistatisk effekt. Det stiger i faeces vid tarminflammation p.g.a. att infiltrat av neutrofila granulocyter vid tarminflammation kommer ut i tarmlumen
- Faesesodling – både bakterier, parsit och maskägg
- SR – över 30
- CRP – högt
- Temp – lite hög
- Hb – lite lågt
- TPK – högt
- Albumin – låg
två andra undersökning vid chrons?
Koloskopi – gå uppifrån och ner. Ser kullig slemhinna med skip-lesion med skarp gräns till frisk vävnad. Kan även se ulceration.
- Ta här biopsi! Ser transmural infammation med infammation och iscke kaseöst granulom.
MR av hela tunntarmen - Kan användas för att se inflammation i ileum och/eller för att kartlägga fistlar. Typiska tecken är förtjockad tarmvägg, uppladdning i tarmväggen vid kontrasttillförsel samt strikturer
underhållsbehadnling
Man går som en trappa enligt detta:
-
Azatioprin/Imurel
- Purinantagonist som har långasmare effekt än steroiderna
- Förhindra återfall av inflammation eller komplikationer efter kirurgi.
-
Metotraxat
- Folsyraantagonist som hör till gruppen cytostatika.
-
TNF-hämmare så som Remicada eller humira
- Underhållsbehandling vid steroidberoende sjukdom eller sjukdom som inte svarar på AZA/6-MP eller metotrexat.
- Leder till nedreglering av infammationen och apoptos av infammatoriska celler
-
Interginhämmare
- Integrinhämmare är en humaniserade monoklonala antikroppar som binder till α4β7- integrinet, vilket uttrycks specifikt på ytan av en subgrupp av T-lymfokyter som är adresserade till att vandra ut i mag-tarmvävnaden och som visat sig ha betydelse för den inflammatoriska processen vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom.
- IL12/23-h
Tänk på!
Att immunmodulerare som Azatioprin och metotrexat tar ca. 2-6 månader innan de har effekt då de påverkar DNA-syntes.
Vid skov
Man skiljer här på lätta eller svåra skov. Man ger här följande:
- Kortsion – så som prednisol eller budesonid vid lätta skov.
- Vid motliga skov kan man ge kortsion IV
- Även TNF-hämmare så som remicade eller humira
- Vid svårare skov behöver man göra kirurgi.
grunder för kirurgi?
Kirurgi kan bota ulcerös kolit men inte Crohns sjukdom!
Akut kirurgi bör undvikas – bättre med elektiv!
När behöver man göra op?
- Perforation
- Obstruktion
- Kraftig blödning
- Malignitet
- Terapisvikt
De flesta med Crohns sjukdom genomgår någon gång operation, bäst resultat vid ____, sämst vid ____. Vid operationen avlägsnas endast de delar av tarmen som är synligt inflammerad. Till skillnad mot vid UC så _____ sjukdomen av operation, istället utförs operation för _____
De flesta med Crohns sjukdom genomgår någon gång operation, bäst resultat vid strikturerande, sämst vid inflammatorisk. Vid operationen avlägsnas endast de delar av tarmen som är synligt inflammerad. Till skillnad mot vid UC så försvinner inte sjukdomen av operation, istället utförs operation för att hantera akuta komplikationer
Vad kan göras för op? hur många gör ens op?
Vad kan göras?
- Lägga stomi och anastoms
- Dränage av abscess
- Tarmresektion utförs vid fistlar som inte svarar på medicinering med t.ex. Remicade eller Imurel
Hur många får op?
70% får minst än, medan Ca 50% måste göra 2st.
Komplikationer
- Fistelbildning till angränsande tarmslyngor, urinblåsa, vagina eller perianal hud.
- Abscesser i magen eller peritonit.
- Obsruktion eller striktur av tarmen som kräver kirurgiskt borttagande av vissa delar.
- Carcinom är vanligare pga metaplasin i tarmepitelet (tror man), men risken att utveckla dessa är lägre än vid ulcerös kolit, troligen pga att man vanligen opererar bort de sjuka partierna pga strikturer.
Massiv tarmblödning och toxisk vidgning av colon är andra förödande men ovanliga konsekvenser
