Substansrelaterade störningar (video) del 1 - vad leder till beroende o återfall Flashcards
Vilka beroendemedel finns som är extra viktiga att kunna, ge även exempel på ett sådant
Opiater och opioider
- morfin, heroin, kodein
Alkohol
- etanol, metanol
Centralstimulantia
- amfetamin, ecstasy (MDMA)
Kokain
- crack
Vad är globalt en större sjukdomsbörda?
- alhokol eller illegala droger?
Vilken av dessa kategorierna står mer för död?
Alkohol!
detta pga. den stora konsumtionen och tillgången på alkohol
Dock så leder droger i dödlighet, det är fler som dör av stor drog konsumtion än av alkohol.
var ligger sårbarheten till att utveckla ett beroende?
en stor del ligger i den biologiska ärftligheten (vet vi via tvillingstudier)
- t.ex hur beroende du blir av opioider, kokain och alkohol är den genetiska risken en stor andel till varför beroende utvecklas. Ca 70% vid opioider o kokain, 50% vid alkohol
Hur stor är den genetiska risken för alkoholproblematik?
50%
Vad förutom genetik är till stor roll vid beroenderisk vid droger och alkohol
- kan man påverka något av dessa riskfaktorer?
Miljöfaktorer
- stress
- huvudsak “non shared envirnoment”
-tidiga livstrauman
- att exponeras för interpersonellt våld
- peers som använder beroendemedel
- tllgänglighet
Dessa riskfaktorer är modifierbara, vilket gener ej är
Impulsivitet och bristande “top-down” kontroll, att kunna hantera sina impulser
- oförmåga att inhibera beteenderesponser, kunna förutse dåliga konsekvenser av ett beteende och stoppa den innan man gör nått dumt –> action impulsivity
- intertemporala val (delay discounting), kunna värdera belöningar som ligger långt fram i tiden –> waiting impulsivity
Vad i hjärnan aktiveras vid beroende?
- vilka kärnor (delar), vad kommunicerar de med?
belöningssystemet, Dopaminerga (DA)
- ventrala tegmentum kommunicerar med ventrala striatum/nucleus accumbens och sedan kommunicerar de med prefrontal bark
dessa aktiverar hjärnan dopaminerga system, det med en magnitud som är större än vad det skulle vara hos en frisk person.
På vilket sätt kan man se vilka funktioner i hjärnan och vilka receptorer som är tillgängliga i hjärnan vid DA frisättning och drogeufori
Via PET
- visar att det finns ett samband mellan droger och dopaminaktivering
Vad är den individuella variationen av drogberoende?
Det finns variation i hur mkt D2 receptorer (receptorer för dopamin) man har och man kan notera att om man har mkt D2 receptorer får man inte så mkt eufori när man tar droger, har man lågt antal D2 receptorer i hjärnan så uppfattar man drogsubstanser mer och får större eufori. = högre risk att utveckla beroende
Detta visar att en person med friska receptorer och många såna kommer reagera euforiskt på vanliga euforier i livet och det är inte så stor skillnad då mellan dessa och drogsubstanser, medan en person med patologiskt eller lågt antal D2 receptorer kommer reagera mer euforiskt på substansämnen än vanliga “glädjer” i livet. Detta ger en riskfaktor för utveckling av beroende
Ju snabbare en substans tas upp i hjärnan desto mer uttalad drog-eufori får man
vilka individer har hög risk för utveckling av beroende?
De med låga antal D2 receptorer
socioekonomisk status är associerat med DA-D2 receptorer, de med låg socioekonomisk status har ett lägre antal D2 receptorer och därför högre risk att utveckla beroende.
- miljöfaktor
De som genetiskt har drogberoende i släkten (80%) - genetisk faktor
Spelar det roll hur snabbt en drog administreras för att uppleva eufori?
JA, jo snabbare en substans tas upp i hjärnan desto mer uttalad drog-eufori får en person. Injicerar du en drog intravenöst kommer det ge en högre eufori än om du t.ex tar den per oralt (även om det är samma mängd av drogen).
- biotillgängligheten är fullständig, det är plasmakoncentrationskurvans förlopp som spelar roll och den är högre vid injicering.
snabbare tillslag = större belöningsvärde
- därför har kokain snabbare och mer eufori än kodein.
samma sak gäller med socker, får du i dig det snabbt så njuter du mer och får mer belöning än om du får i dig det långsamt (bryts ner i kroppen och kommer långsamt in)
Vad driver drogbruket?
- i början
- senare i livet
vad i denna information gör att man bör vara extra försiktig med sin droganamnes?
Drogeufori i början
- dessa klingar av efter ett tag och ger inte lika mkt eufori längre
Stress-känslighet, nedstämdhet och oro driver drogberoende senare i livet.
- aktiveras på et patologiskt sätt och man får en förskjutning, att ha drogen i sig blir det nya normala. Tar man då inte drogen är vardagen tråkig och små stress faktorer känns mycket större. Även en störd sömn. (viktigt att fråga om alkohol så att du inte behandlar det som en depression istället för drogavväjning)
Återfall är ett centralt fenomen vid beroendesjukdomar, viktigt att inte bara fokusera på att få folk att sluta utan även att få folk att inte återfalla i sitt beroende, hur många procent återfaller?
60-70% inom ett år
- därför bör fokus ligga på att förstå vad det är som driver återfall och hjälpa dem med beteendebehandling, livssituationer och förstå vad som triggar återfall för att kunna hindra det.
Vad är det som brukar driva återfall?
- vilka triggers? (3 st)
Primingdoser, små doser av drogen själv (första glaset kan vara triggern)
- ventral pollidum, nucleus accumbens core, prefrontala cortex
Stimuli som associeras med drogeffekterna, framkallar minnen av drogeffekterna och det driver fram sug väldigt lätt vilket leder till återfall (enskilda bilder/föremål som är förknippade till bruket)
- även Kontextuella bilder, ljud, stimuli, lukter
- ger ett intensivt sug
- ventral tegmental area, basolaterala amygdala
Stress
- väldigt stark drivande återfallsfaktor. Ofta social stress. Finns fördröjning som gör att de sociala stressorer inträffar, något händer och några timmar senare kommer suget och därmed återfall. Det gör det svårare för patienter att se sambandet med återfall och stress, vilket vi kan lära dom så att de lär sig kontrollera eller hantera
- amygdala
vilka tre huvudsakliga funktionella moduler behöver vi hålla i huvudet när vi försöker förstå beroende och patienterna?
motivation, emotion och kognition
Approach
- belöningssystemet
- motivation som gör att man anstränger sig för att uppnå sin belöning
Dessa effekter flrsvinner med tiden och man har istället avsaknad av belöning, då kommer oro och stress. Istället tar man drogen för att må, inte må dåligt. –> avoid
Avoid
- aversion
- negative affekt
Think about it
- beslutstagande, kontroll av sina impulser och värdera det som är nu samt längre fram i tiden.
