Schizofreni och psykos (Psykiatri), medfarm Flashcards

1
Q

Hur ser det ut när vi tar emot stimuli i hjärnan (3 steg), vad heter det/vilka områden?

Vad i denna raggorndning kan gå snett så att vi får
- hallucinationer?
- vanföreställningar?

Vad är då en psykos?

A
  1. Perception, vi tar in ett intryck/stimuli
  2. Detta sorteras sedan i salience, här sorteras en del av stimuli ut
  3. Sedan av det som är kvar vill vi göra stimulit begripligt och det gör vi via kognitionscentra i hjärnan

Om vi tar stimuli utifrån eller inifrån och det blir fel i själva perceptionen så kallas det för hallucination. (vi upplever att det finns någonting där som egentligen inte finns)

Om det blir fel i själva processen som försöker tolka och förstå de sinusintryck den får (kognition) upplever man vanföreställningar.

kombination av hallucinationer och vanföreställningar är vad man associerar med någon som tappat verklighetsbilden och har en psykos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är den vanligaste formen av hallucinationer?

vad är en mindre vanlig sinnesmodalitet som kopplas vid hallucinationer och vad ska man tänka på då?

A

audiativ, i form av ljud eller röster som man hör

men alla sinnesmodaliteter kan drabbas, synhallucinationer ska dock kopplas med schizofreni, organisk psykos och andra diffdiagnoser (toxiska) eftersom det inte är så vanligt. RÖD FLAGGA
- utred en sådan person mer noggrant kring diffdiagnoser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är en vanföreställning?

A

vanföreställning är en felaktig föreställning som inte kan delas med andra och inte är korrigerbar. Det är du som individ som ser något ingen annan ser.

  • felaktig föreställning
  • delas inte med andra
  • ska inte vara korrigerbar med att man t.ex lägger fram mer fakta (t.ex om du tar blodprov på mig försvinner allt mitt blod och om du säger att det inte stämmer o de finns mer blod kvar sen o personen blir lugn så var det inte en vanföreställning utan istället okunskap)
  • hävdas ihärdigt, man behöver argumentera och prata kring den ihärdigt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad kan det finnas för teman inom vanföreställningar? (3st)
- förklara även vad dessa innebär

A

Persekutoriska (paranoida kallas de), man upplever att man är förföljd eller utsatt av andra människor och/eller krafter som vill en illa
- för mkt signaler som har fått för stark betydelse (hotfull) för en själv.

Sekundära till hallucinos
- man försöker förklara en hallucination, vad som kan ha skett som gör att man ser saker som ej finns där, ex. att någon har sytt in en sändare och denna ger mig hallucinationer

Affektivt färgade
- har man depressiva vanföreställningar så ser man föruttnelse, att man själv gjorde en världskatastrof och drog igång den osv.
- om man är manisk kan man få för sig att man är president eller Gud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad kan det finnas för teman inom vanföreställningar? (3st)
- förklara även vad dessa innebär

A

Persekutoriska (paranoida kallas de), man upplever att man är förföljd eller utsatt av andra människor och/eller krafter som vill en illa
- för mkt signaler som har fått för stark betydelse (hotfull) för en själv.

Sekundära till hallucinos
- man försöker förklara en hallucination, vad som kan ha skett som gör att man ser saker som ej finns där, ex. att någon har sytt in en sändare och denna ger mig hallucinationer

Affektivt färgade
- har man depressiva vanföreställningar så ser man föruttnelse, att man själv gjorde en världskatastrof och drog igång den osv.
- om man är manisk kan man få för sig att man är president eller Gud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad kan det finnas för teman inom vanföreställningar? (3st)
- förklara även vad dessa innebär

A

Persekutoriska (paranoida kallas de), man upplever att man är förföljd eller utsatt av andra människor och/eller krafter som vill en illa
- för mkt signaler som har fått för stark betydelse (hotfull) för en själv.

Sekundära till hallucinos
- man försöker förklara en hallucination, vad som kan ha skett som gör att man ser saker som ej finns där, ex. att någon har sytt in en sändare och denna ger mig hallucinationer

Affektivt färgade
- har man depressiva vanföreställningar så ser man föruttnelse, att man själv gjorde en världskatastrof och drog igång den osv.
- om man är manisk kan man få för sig att man är president eller Gud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad menas med desorganisation? (inom kognition)

A

desorganiserat tal brukar man säga, men egentligen är det tankar som är desorganiserade, finns ingen ordning på hur tankarna kommer. Förloppet är stört.
- snabba associationer (tankeflykt)
- lösa/uppluckrade
- sprlittring/ordsallad
- tankestopp

desorganiserat beteende kan vara att man inte förstår att personen beter sig på ett visst sätt, icke målinriktat beteende.

Man är inte desorienterad för att man är desorganiserat. Personen kan ha svårt att få ihop talet och komma till en förståelig mening men den kan ha full koll på vart hen är och vad som händer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vilka delar kan vara störda i uppfattning av stimuli vid psykos?
vad sker om emotion påverkas?

A

perseption, kognition, motorik och emotion kan vara stört

Inom emotion talar man om negativa symptom , frånvaro av sådant som man annars har. Inte tillkomst av något nytt utan istället tappar man något man i vanliga fall hade.
(alla börjar på “a” - regel)
- Anhedoni
svårt att uppleva njutning och glädje över saker man innan upplevde det av
- Alogi
minskat tal (och tanke)
- Avoliation
bristande motivation, initiativ och vilja (startmotorn fungerar inte riktigt i dessa patienter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad sker om motoriken är störd?

A

Katatoni
- man har tappat den viljemässiga styrningen av motoriken
- katalepsi (man fastnar i en position och kan inte röra kroppen
- stirrande blick, ögonen slutar följa det som sker utan har stirrande blick i fjärran
- stupor/excitation, man komunicerar inte längre och rör sig inte eller vid excitation förjar man helt plötsligt att klättra på väggarna
- stereotypier, upprepade rörelsesekvenser som är lite längre
- mutism, man slutar prata/kommunicera helt
- negativism, motorisk där man gör tvärtemot rörelsemässigt till vad man vill göra. Du vill lyfta handen och sänker den istället osv eller gör tvärtemot alltid
- ekolali (säger)/ekopraxi (gör, rörelse), man härmar allt den andre säger och/eller gör

Vid svårt katatoni kan man få en autonom dysreglering
- tappar kontroll över de autonoma funktioner, takykardiattacker, temp stegring, slutar kissa eller kissa på sig

EPS (extrapyramidala symtom)
- dessa är inte bara biverk av dopaminerga LM, dels dyskinesi, parkisonism, akatisi

Katatoni är komplikation till en allvarlig psykisk sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

schizofreni, vad inår i det om vi avgränsar oss?
vad bör man utesluta?

A

Positiva symtom, något tillkommer
- hallucinationer
- vanföreställningar

Negativa symptom, något man i vanliga fall har har försvunnit
- Anhedoni, svårt att uppleva njutning o glädje
- alogi, minskat tal o tanke
- avoliation, bristande motivation

Desorganisation/katatoni
- desorganiserat tal
- desorganiserat beteende eller katatona symtom, man tappar kontroll över den viljemässiga motoriken

Måste kunna veta att det inte är en substansutlöst psykos
- det kan orsakas av cannabinoider (de är duktiga på att härma schizofreni), drar sig undan eller får psykos
- centralstimulantia som amfetamin, kokain som kan ge psykos
- Alkohol, långvarigt bruk av stora mängder som gör att hjärnan skadas och de hör röster hela tiden. Eller amstinens från alkohol vilket kan ge delirium tremens
- LM, kortison i högre doser kan ge maniforma psykotiska syndrom, L-dopa, pramipexol, Lariam (malariaprofilax)

Mn måste även veta att det inte beror på en somatisk sjukdom
- autoimmuna sjukdomar som Limbisk encefalit (behandlingsbart pga t.ex teratom) , SLE, Vaskuliter, MS
- CNS infektioner som herpes, HIV, borrelia, syfilis (tertiär) kan ge psykos symtom
- Tumor cerebri
- CVL, hjärnskador
- EP, temporallobsepilepsi kan ge psykos eller efter anfall kan man drabbas av psykotiska upplevelser, postikalt

Detta ska påverka ens liv negativt, att man har ett subjektivt lidande. Dessutom måste durationen för diagnos ha varit 1månad (ICD 10) eller 6mån (DSM-V som manual)
- om dessa kriterier inte är ifyllda så hamnar vi på andra psykosdiagnoser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

andra psykotiska diagnoser än schizofreni som kan ha kortvariga syndrom

A

akut polymorf psykos (cykloid psykos)
- insabil bild, konfusion, affektiva blandsymtom

Akut schizofreniliknande psykos (schizofreniformt syndrom)
- endast durationen skiljer från schizofreni

Om personen inte påverkas i livet av symptomen så kan det vara
- Vanföreställningssydrom (ingen funktionsförlust förutom vanföreställningen, endast smal vanföreställning)

Personlighetsstörningar/autistiska syndrom/PTSD som är grova, svårt att skilja om personen återupplever en jobbig livshändelse ofta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kopplar man bipolär sjukdom med schizofreni, vad kan upplevas i toppar och dalar hos en bipolär person som kan likna schizofreni

A

man har perioder då man är upp och då man är nere, i de topparna man har kan man uppleva grandiösa vanföreställningar (rösthallucinos, paranoia)

i de extrema lågperioderna man har blir det istället depressiva vanföreställningar med - skuld, skam och död.
Rösthallucinationer
- självanklagande
- imperativ om suicid
Paranoia (förföljelse vanföreställningar)

Vissa kan delvis uppfylla schizofreni och delvis bipolär sjukdom, detta kallas för schizoaffektivt syndrom, både psykotiska perioder där man ej är manisk och deprimerad men man har även dessa svängningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

beskriv vad som menas med affektiva symptom och kognitiva symptom

A

affektiva symptom
- postpsykotisk depression
- ångest, tvång, ambivalens

Kognitiva symptom
- exekutiva funktioner
- nedsatt abstrakt tänkande
- arbetsminne, uppmärksamhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är neologismer?

A

nybildat språkligt uttryck eller ett gammalt ord/uttryck använt i ny betydelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad behöver man uppfylla för kriterier enligt DSM-V för att uppfylla schizofreni?

vad bör uteslutas och vad är våra diffdiagnoser
- hur får vi reda på att det är/inte är dessa?

A

2 symptom varav minst 1 måste vara
- hallucinationer (positiva symptom)
- vanföreställningar (positiva symptom)
- desorganiserat tal

sedan kan det vara att han ter sig katatoniskt samt alla negativa symptom
- anhedoni (avsaknad av positiva känslor)
- alogi (minskat tal o tanke)
- avoletion (ingen startmotor till att göra saker, motivation är borta)

minst 6mån (enligt ICD-10 min 1mån)
funktionsnedsättning ska även föreligga
- annars finns schizofreniformt syndrom

Uteslut:
- substans (toxikos)
- somatik, infektion m.m.
- andra psykiatriska diagnoser

Uteslut även diffdiagnoser:
Somatiska
- hjärntumör
- infektioner, TBE, encefalit, HIV, herpes, MS, borelia, syfilis, MS)
- autoimmuna tillstånd (SLE, vaskuliter, MS)
- limbisk encefalit
- EPC (temporallobs + postialt)
- endokrina (cushings, prolaktinom, hypertyreos)
För att diffa ut dessa vill du ta MR samt labbprover, hormonpanel, herpes-block, EEG

Substanser
- cannabinoider
- amfetamin
- alkohol (dilirium, ger hallucinationer, kommer vid abstinens efter kramp oftast) även halsning av mycket alkohol på en gång kan ge psykos också
- LM (kortisol, L-dopa, malariaprofylax veckodosen)
Uteslut genom att ta saliv och/eller urinprov

Psykiatriska
- bipolär sjukdom (i en av de djupa dalarna, antigen djupt nere eller högt uppe)
- schizoaffektiv (psykos kan komma lite när som, behöver inte komma i högsta toppar och lägsta dalar. Som att ha både bipolaritet och schizofreni)
- vanföreställningssyndrom (smala vanföreställningar)
- PTSD (kortvariga psykoser)
- Antispektrum (personlighetssyndrom (EIPS), rösthallucinationer)
- akut polymorf psykos
- unipolär djup depression
Utred via anamnes, observation och fråga anhöriga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad menas med att schizofreni är en idiopatisk diagnos?

A

finns massa olika orsaker till de massa olika begrepp som hamnar inom den cirkeln som kallas schizofreni, finns dock riskfaktorer som ökar misstanken att det blir schizofreni. Vissa redan prenatala

16
Q

vilka riskfaktorer har vi till schizofreni?

A

Premorbid fas
Ärftliga, den största riskfaktorn till utveckling av schizofreni (super stark)

svält, infektioner med specifik timin under graviditet kan man på befolkningsnivå se ökning av risk till schizofreni utveckling

obstetriska komplikationer ökar risk
Skalltrauma ökar risk
Cannabis rökning i stor mängd innan åldern av 25år ökar risken

Funktion börjar gå ner (långt innan psykosen kommer) såsom social förmåga, prestation i skolan och/eller jobbet.
- Prodronal fas

17
Q

vilka faser finns i utveckling av schizofreni och vad sker under dessa faser?

A

Premorbid fas - här kommer olika riskfaktorer spela in en roll, som t.ex hereditet

Prodronal fas - långt innan psykosen kommer börjar andra funktioner att gå ner, som social förmåga, betyg, jobbprestation). flera år

Psykotiska symptom

Progressive, man behandlar och det går ner, sen kommer det tillbaka och går ner igen osv.

Residual, det återkommer men inte lika högt som i början.

18
Q

Hur vanligt är det med schizofreni?
vad är prevalensen och incidensen

A

incidens med ca 1/10 000

prevalens: 0,3%
inte så stora könsskilnader
stor sjukdomsbörda

19
Q

Debut på schizofreni?

A

oftast tidig vuxen ålder (mellan 20-30år)

20
Q

vad är prognosen av schizofreni, hur många blir återställda?
varför spelar det roll?
Finns det en ökad risk till dödlighet och varför i såna fall?

A

Ytterst få, drygt 10% blir återställda vilket betyder att många behöver hjälp och stöd från samhället. Det är en stor börda i deras vardag och de blir ofta inlagda under långa perioder.

  • 15 års kortare livslängd än övriga befolkningen (ca 50% av patienterna dör av hjärt-kärlsjukdom), 30% i befolkningen)
  • 5 % suiciderar
  • multifaktoriellt
21
Q

hur många av de med schizofreni suiciderar?

A

5% (1% i befolkningen) så fler än i befolkningen men inte så stor andel ändå

22
Q

Hur stor genetisk risk är det med schizofreni
- primär släktning
- monozygot tvilling

A

primär släcktning ger dig 10% risk att utveckla schizofreni

monozygot tvilling: 40-50% ökad risk

23
Q

Varför är schizofreni så genetiskt, vad sker neuronalt i de olika system som kopplas till schizofreni.

A

Man tror att det är störd balans i neurotransmittor-systemet
- dopaminsystemet, man har ett
–> hypodopaminergt system frontalt, som kopplas till de negativa symptom och sedan så finns det (adhedoni, alogi)
–> hyperdopaminergt system striatalt som kopplas till de positiva symptom av schizofreni (hallucination, vanföreställningar, desorientation)

De LM som dämpar dopaminsystem kan hjälpa mot de positiva symptom. Om vi ger amfetamin eller LM som gasar på systemet så kan schizofreni försämras.

Glutamat (NMDA-R hypofunktion) om denna inte funkar kan man få psykotiska symptom, som vid limbisk encefalit

Det finns även teorier om att störning i nervcellernas utveckling prenatalt ger en högre risk för utveckling av schizofreni senare. Finns även teori att efter adolesensen när vi ska strukturera om nervvävnaden i hjärnan så kan det ske en störning som leder till en ökad risk för schizofreni.
- mycket teorier som bygger på att det är en störning i själva utvecklingen/utmognaden av nervcellen

24
Q

Neurobiologi, nätverksdysfunktion
ser man någon koppling

A

hos de med schizofreni syns en dyskomunikation mellan många av de olika nätvärk som finns i hjärnan

25
Q

Hur utreder man en misstänkt psykos hos någon?

A

Bra anamnes!!!
Psykiatriskt status, symptomskattning
- kan behöva gå över längre tid och flera observationer

Medicinsk utredning
- somatisk status/neurologisk undersökning
- rutinlab
- urinscreening för narkotika
- hjärnavbildning: MRT (bör va med)
- riktade undersökningar: LP, EEG (beroede på hur bilden ser ut och vad man hittar i de olika andra standard utredningar)
- bra kroppslig status

Kognitiv testning

Social utredning
- har nånting tappats under tiden?
- vilken riktning man ska gå för att komma tillbaka

(bild: lästipps utöver boken)

26
Q

vad är grunden i behandling av schizofreni?
- vad gör läkemedlen och vad är biverkningarna?

A

antipsykotiska läkemedel, antidopaminerga LM eller även kallade neuroleptika

de verkar genom att dämpa psykos-symptomen och lugnar, sederar

De botar inte grundtillståndet men ger symptomatisk lindring samt skyddar mot återfall i akuta symptom.
- men ca 80% återinsjuknar inom 5år trots gold standard behandling (detta då många slutar ta sina LM)

De flesta LM har D2 receptorblockad i sin mekanism
- extrapyramidala symptom (EPS) i motoriska systemet kan komma efter den behandlingen, även prolaktinstegring

Second generation SGA (“atypiska”)
- D2/5HT-affinitet, mindre EPS men mer metabola rubbningar istället som biverkning (stämmer inte för alla läkemedel när man jämför mellan de olika grupper)

27
Q

Vad är biverkningar med antipsykotiska läkemedel/schizofreniläkemedel

A

EPS
- parkinsonism, uppdragen kroppshållning och små steg med igångsättningssvårigheter när man ska sätta igång en muskel
- akatisi, inte kunna sitta still (myrkrypningar, rastlöshet)
- Dystoni (akut el tardiv), akuta musklekramper som kan va i arm eller halsmuskulatur. Obehagligt då det kan ge andningssvårighet. Kan även komma i ögonen med dystoni i ögonmuskler (konstiga ögonrörelser), okoloki-kris
- Dyskinesi

Malignt neuroleptika syndrom = katatoni efter antipsykotisk LM exponering
- kan vara svårt att skilja om det är pga LM eller komplikation av den allvarliga psykiska störningen.

Kardiella: QT-förlängning (plötligt hjärtstopp kan ske), takykardi (olanzapin biverk), myokardit (declozapin biverkan)

Metabola: viktuppgång pga aptitöknng, diabetes typ 2 tidig utveckling, prolaktinstegring
Antikolinerga: muntorrhet, förstoppning
Histaminerga: sedering, kan användas som behandlingseffekt

Det är viktigt att behandlingen är kontinuerlig och inte bara skovvis, detta för att det även skyddar mot att få nya skov men även för att det visar sig ha en bättre effekt.
- titrera upp under några veckor (snabbare i sluten vård)

biverkningsprofil kan vara vad man väljer LM efter
- om intolerabla –> byt LM
- om ej effekt efter 4 veckor –> byt

28
Q

Akut behandling av psykos

A

Ge mest lugnande de första veckorna, vid nydebuterad diagnos ge ex. Benzo.
Utredning
Lugnande och jätteviktigt att få till sömnen

sedan, eller om du har känd patient med schizo som redan är utredd
Olanzapin (H2 + D2 blockare), gör personen trött och ökar även viktuppgång. Stora metabola biverkan, ges ej till personer <18år

alla våra antipsykotika sänker kramptröskeln, så de ökar kramprisken

29
Q

Riskfaktorer

A
  • Ärftlighet (10-20% om första gradens släckning)
  • För tidigt född
  • Migrations (pga utanförskap, man är ny i ett land)
  • barndomstrauma
  • cannabis stor konsumtion innan ålder av 25 år
  • om modern upplever svält under första trimestern (påverkar utveckling av hjärnan, folsyra brist)
  • sen vinter eller tidig vår födda barn (mars, april)
  • Epilepsi
  • skalltrauma
  • infektion
  • äldre pappa (>50år)
  • genetik
  • boende i stad (vet ej riktigt, men kan vara blixtande nätverk, luftförorening)
30
Q

vad är insjuknande ålder för män vs kvinnor?

A

Män: 18-25år
Kvinnor: 20-30år eller efter klimakteriet vid toppen (kring 50 års åldern), man tror östrogen har en viss skyddande faktor

31
Q

vilket LM är bäst antipsykotika som används vid terapiresistens då 2 andra antipsykotiska-LM har provats och inte gett effekt (varav ett av dem olazapin)

A

Klozapin
- används dock inte först för att det har metabola biverk samt myocardit risk

kan även anvädas his en med väldigt mkt extrapyramidala symptom
- arkinsonism
- tardiv dyskinesi

bästa antiaggresiva och antisuicidala antipsykotika vi har

klozapin kan även vara bra för de som har beroendesamsjuklighet

32
Q

Rehabilitering och behandling, vad bör man tänka på att prata om med anhöriga?

A

Utbilda patient om vad som sker i deras kropp
att hitta tidiga varningstecken
hälsa, kost, motion, rökning, droger

att lära sig leva med sin sjukdom
KBT och social färdighetsträning om man har kvarståede problem

familjestöd då det kan finnas demenssjukdom som drabbar

33
Q

Vad gör du med en patient som har misstänkt nyinsjuknat psykos

A
  • ANAMNES
    Notera typ av psykotiska symtom (vanföreställningar, rösthallucinos) och deras duration. Agerar patienten utifrån sina psykotiska symtom?
  • Värdera sjukdomsinsikt
  • Ta reda på aktuella och tidigare affektiva symtom
  • Om möjligt se till att få info om sjukdomsutvecklingen från någon annan t ex
    närstående eller annan utomstående (t ex polis, ambulanspersonal, soc
    sekreterare)
  • Gör en suicid- och farlighetsbedömning
  • Somatiskt status (organiska psykosorsaker…)
  • Urinsticka för drogscreening, på alla
  • Alkometertest på utandningsluft (alkoholutlöst psykos? Komplicerande missbruk?)
  • Överväg blodprov för bedömning av patientens följsamhet till den ordinerade
    läkemedelsbehandlingen (läkemedelskoncentration)

Om patienten är under 25 år:
- Ring Ungdomsteamet. De kan vanligen träffa patienten inom 24 timmar
(vardagar).
Om patienten är över 25 år:
- Ring det rehabiliteringsteam som patienten skall höra till. Ta reda på hur snabbt
en läkare kan träffa patienten.
- OBS! Psykosutredning sker på verksamhetsområde psykosvård och
rättspsykiatrisk vård.

Om patienten är helt nyinsjuknad och bedöms vara i behov av medicinering, sätt in
lugnande och sömnmedel. Grundregeln är att inte sätta in antipsykotiska läkemedel på
akutmottagningen. Vid behov av tvångsinjicering med antipsykotiska läkemedel
(överväg alltid per orala alternativ som tablett, mixtur och munsöndrande beredningar),
använd endast kortverkande beredningar som t ex haldol vattenlöslig. Gör en
bedömning om patienten och patientens nätverk klarar av initial öppenvård eller om
patienten behöver inläggning. Absoluta inläggningsindikationer är om patienten bedöms
farlig för sig själv eller andra. Diskutera alltid med din bakjour! Om oklart kring
handläggning lägg in på POA. Om absolut inläggningsindikation, lägg helst in på avd 121
om <25 år.

Prata i termer av misstänkt psykos – informera om att ungdomsteamet, alternativt
rehab-teamet, kommer att göra en bedömning. Sedan följer en utredning, för att
komma fram till diagnos och lämplig behandling. Se till att uppföljningen är helt klar
(notera tel nr både till patienten och närstående) INNAN patienten ev lämnar
akutmottagningen. Se också till att patienten och närstående har tel nr till
akutmottagningen

34
Q

Hur handlägger du en patient som har tidigare känd schizofreni eller icke-affektiv psykos?
- beskriv stegvis

A

1)
* Notera typ av psykotiska symtom (vanföreställningar, rösthallucinos) och deras
duration. Agerar patienten utifrån sina psykotiska symtom?
* Värdera sjukdomsinsikt
* Ta reda på aktuella och tidigare affektiva symtom
* Om möjligt se till att få info om sjukdomsutvecklingen från någon annan t ex
närstående eller annan utomstående (t ex polis, ambulanspersonal, soc
sekreterare)
* Gör en suicid- och farlighetsbedömning

  • Somatiskt status (organiska psykosorsaker…)
  • Urinsticka för drogscreening, på alla
  • Alkometertest på utandningsluft (alkoholutlöst psykos? Komplicerande missbruk?)
  • Överväg blodprov för bedömning av patientens följsamhet till den ordinerade
    läkemedelsbehandlingen (läkemedelskoncentration)

2) Gör en bedömning om patienten och patientens nätverk klarar av öppenvård eller om
patienten behöver inläggning. Gör värdering utifrån tidigare vårdtillfällen och nuvarande
status om vårdintyg ska skrivas. Absoluta inläggningsindikationer är om patienten
bedöms farlig för sig själv eller andra. Diskutera gärna med din bakjour! Om oklart kring
handläggning och sen kväll eller natt, lägg in på POA.

3) Ring och diskutera med rehab teamet alt ungdomsteamet som patienten tillhör, ifall
de inte vet om att patienten sökt akutmottagningen. Rehab-teamen/ungdomsteamet kan
nämligen också lägga in på mellanvårdsavdelningen, Sparrisgatan 2, om patienten inte
är farlig för sig själv eller andra.

4) Avvakta i möjligaste mån återinsättning av tidigare antipsykotiska
läkemedelsbehandling vid inläggning. Medicinbyten skall helst ske planerat på avdelning
eller i öppenvård. Om patienten är mycket orolig eller agiterad använd i första hand
peroral medicinering (antipsykotiska läkemedel, antihistaminer, bensodiazepiner). Tänk
även på mixtur eller munsöndrande beredningar om patienten är tveksam till
medicinering. Vid behov av tvångsmedicinering: - diskutera alltid med bakjour!