pyskofarmakologi - grunder Flashcards
indelning psykofarmaka
neuroleptika
- antipsykotika
sedativa, anxioytica - hypnotika (beror på dos)
antidepressiva
psykosstimulantia
första antipsykotika
klorpromazin
- centralstimulerande sederande effekt, antihistamin med polärgrupp (BBB passeras)
första generationens antipsykotika - kemisk indelning
fentiaziner - klorpromazin
butyrofenon - haloperidol
tioxantener - flupentixol
första generationens antipsykotika - dosberoende indelning
högdospreparat (effekt 100-1000 mg/dag) - klorpromazin
lågdospreprarat (effek 1-10 mg/dag) - haloperidol (ges vid akut behov)
vad avgör effekten för första gradens antipsykotika
graden av D2 bindning
- affinitet
DA-hypotesen
D2 antagnonister är antipsykotika
amfetamin kan ge positiva psykossymtom
- hyperaktivitet D2 signalering BG ger + symtom
- hypoaktivitet D1 signalering i frontalcortex ger -symtom
bieffekter första generationens antipsykotika - dosberoende akuta biverkningar
- antikolinerga - muntorrhet, förstoppning (off target)
- Parkinsonism - stelhet, rörelsefattig (on target)
- akatisi - myrkryptningar
- dystoni - brett spektra från nackspärr till sprättbåge. Kan vara akut och dramatiskt, och får inte tolkas som förvärrad psykos med doshöjning. (on target men ovanligt)
bieffekter första generationens antipsykotika - icke dosberoende långsiktiga biverkningar
- tardiv dyskinesi
- kvarstående irreversibla abnorma rörelser som:
grimarser
ormliknande tungrörelser
smackande med läppar
ögonblinkningar
chorealiknande bålrörelser
utvecklas hos 30% av långtidsbehandlade. Överskuggande risk
2a generationens antipsykotika
klozapin
- bra effekt hos terapirefraktäna patienter men:
- agranulocytos hos 4% (epitop binder till megakaryocyter i en off target effekt)
olanzapin: protoyp
- ett av de viktigaste antipsykotiska idag
- viktuppgång och Mes som bieffekt
verkningsmekanismer 2a generationens antipsykotika=atypiska
delvis oklart
- svag D2 blockad
- aktivitet på ett brett spektra av receptorer oklart vilket som ger effekt. Blockad av 5-HT2A eventuellt viktiga för “atypisk effekt”
3e generationens antipyskotika
partiell agonist D2-R –> stabiliserande
samt
- 5-HT1A: partiell agonist
- H-HT2A: antagonist
låg konc DA –> stimulerande
hög konc DA –> hämmande (relativ antagnonist)
excitations-inhibitionsbalansen kopllat till hypnotiska LM
om man förskjuter balans mellan excitabilitet och inhibition i CNS till förmån för inhibering så ges en dosberoende progession av effekten
låg dos: anxiolotyika - tankeverksamhet
medel/hög dös - sedation
högre dos: hypnos, sömn
verkningsmekanism för hypnotika, exempel på substanser
potentiering GABA-A
etanol barbiturater (direkt agonist, inte beroende av GABA alltså) bensodiazepiner (alloster reglering=potentiering)
barbiturater
låg dos: positiv alloster reglering GABA A
hög dos: agnonist GABA A samt blockad av glutamat-systemet (NMDA, AMPA): dvs förskjuter balansen på två sätt
–> detta gör barbiturater potentiellt dödligt, tillskillnad från benso
diazepam - BDZ
snabbt upptag: 1 h till peak lång elimination högre beroendepotential 4 aktiva metaboliter - ackumulationsrisk sekretion njurar ffa.
Bieffekter
- dåsig, berövade känslor
- minskad vakenhet
- förvirrad, trött, yr, GI, libido