parkinson Flashcards
epidemiologi
1% av befolkningen > 60 år
md 55-60 år, juvenil form finns
5-10% av fallen är familjära, resten sporadiska
klassisk triad av symtom vid PD
vilotremor
bradykinesi
stelhet/rigiditet
2/3 ska finnas för PD + uteslut andra orsaker
diff-diagnoser
alkoholinducerad skada (cerebellum ff.a.)
LM: antipsykotika
andra CNS-sjukdomar - tumör, stroke
essentiel tremor
indelning i
- sekundära orsaker
- degenerativa tillstånd –> parkinson eller atpypisk parkinsonism
riskfaktorer PD
pesticider
MPTP (opioid)
genetik (ärftliga former ff.a. om insjuknande innan 50 år)
gener som är aktuella för hereditet
autosomalt dominant
- alfa-synuklein
autosomalt recessivt parkin (E3 ubiq. ligas --> UPS) DR1 LRRK2 UCHL-1 PINK1 DJ-1
Många av de gener som är defekta både i ärftliga (LRRK2, Rab, VPS35, alfa-synuk) och sporadiska former (GBA) deltar i degradering av protein via autofagi/lysosomvägen. Detta är en komplex process i flera steg och många proteiner kan vara defekta
patofysiologi PD
degeneration i det nigrostriatala Da-systemet då neuron dör i SNpc. Minska aktivering av DA-R i striatum leder till nedsatt kortikospinal aktivering och hypokinesi (den indirekta vägen=broms blir starkt aktiverad).
PD är associerat med proteinaggregat, mitokondirell abnormalitet och neuronal förlust.
varför får man en antikolinergeffekt (LM-effekt) vid DA
D2R finns bl.a. på kolinerga interneuron. Dessa hämmas normalt av DA, utan DA får man ett relativt överskott av Ach
patogenes vid ärftlig PD - kufor rakeb syndrom
mutation ATP13A2 (minskar) - zinkdyshemostas
- mitokondrien - ökad Zn, membranpotential minskar, ROS ökar, ATP-brist –> cellulär degeneration
- intralysosmalt Zn minskar - minskad aktivitet enzym - autofagi minskar av bl.a. alfa-syn - proteinackumulering
- multivesikulära kroppar - defekt exocytos av proteinaggregat (troligen pga Znbrist) och ackumulation accelereras.
lewy inklusioner
innehåller ff.. alfa synuklein.
Eosinofil, koncentrisk inklusion i cytoplasman
varför är depression ett associerat sytmom vid PD?
När DA-celler dör så kan istället serotonerga celler metabolisera L-DOPA till DA, detta verkar prioriteras av cellerna som slutar producera 5-HT som behövs för stämningsläge
hur handlägga
klinisk diagnos (obduktion säkerställer sedan)
- parkinsontriaden 2/3
- uteslut andra saker: sekundära orsaker, atypiskt parkinsonism
- remiss neurolog: MR, LP, Spect-us
behandlingsalternativ
- Levodopa
- Da-agonister
- MAO-hämmare
- antikolinergika
Levodopa
levodopa ska alltid ges med benserazid (perifer dekarboxylashämmare). Levodopa är förstahandsval.
L-dopa är en prodrog till DA, för att undvika perifer formation av DA och därmed ge ökad biotillgänglighet samt minskade biverkningar ges benserazid. Denna kan dock inte passsera BBB.
Biverkningar:
- illamående (dekarboxylashämmare kan penetrera till kräkcentrum area postrema som saknar BBB lokalt. I de DA-reglerande områdena kommer de hämma bildandet av DA och således ge biverkningar)
- hallucinos, sömnstörningar, förvirring
varför kan man inte bara ge tyrosin eller DA?
tyrosinhydroxylas nedreglerat vid PD
DA: passerar inte BBB
Da-agionit
kabergolin
- tilläggsbehandling till L-dopa, kan minska “dosglapp”
- risk för fibrotiska reaktioner, GI-problem, sömn, yrsel/postural hypotension, hallucinos
Mao-hämmare
A, B, oselektiva. Monoterapi tidig fas eller kombinationsbehandling.
t. ex. selegilin (B-hämmare, långtidsverkande)
- potentierar dopa och kan således förstärka biverkningar
DBS
globus pallidus interna - enbart motorik
nucleus subthalamicus - hypokinesi, tremor, stelhet
→ effekt: normal talamo-kortikal aktivering
Bättre effekt vid essentiell tremor egentligen….
atypisk parkinson
atypiska symtom och ingen L-dopa effekt
skillnader PD PD+ (diff-dignostiK)
PD
- unilaterala debutsymtom
- vilotremor
- extremietetsstelhet
- långsamprogress
- LM effekt
- propulsion
- demen sent
- lite dysautonomi
PD+
- bilaterala debutsymtom
- ingen tremor
- axial rigiditet
- snabb progress
- ingen LM effekt (drabbar även postsynaptiska neuron i striatum)
- retropulsion
- tidig demens
- markant dysautonomi
- blickpareser, spasticitet, ataxi, apraxi
vilka diagnoser ingår i atypisk parkinsonism?
progressiv supranukleär pares - taupati
corticobasal degeneration (CBD) - tau
multipel systematrofi (P-parkinsonism, C-cerebellära symtom)
lewy body demens
cerebrovaskulär parkinsonism
PSP
tau hög dödlighet vertikal blicpares retrokollis demens
CBD
ovanlig taupati
stelhet, motorik, kortikal fkn
MSA
P: parkinsonism
C: cerebellära symtom
påverkar oligodendrocyter (glia) och således vit substans
- olika bansystem påverkas och ger parkinsonism, ataxi, autonom dysfkn
