MS Flashcards
riskfaktorer
kvinnligt kön ung ålder : 20-40 år genetik: HLA-DR2, interleukiner, adhesionsmolekyler virusinfektion vitDbrist övervikt rökning lösningsmedel nordeuropeisk härstamning
kortfattad patogenes
virusinfektion korsreaktion myelinepitop aktiva T-celler --> BBB reaktiveras vid exponering för myelin utsöndrar cytokiner inflammatoriska celler rekryteras makrofager och AK-medierad komplement-aktivering skadar myelin axon skadas ändrad fortledning MS-symtom
vanligt drabbade områden av demyelinisering
periventrikulära vita substanser
corpus callosum
halsryggmärgen
synnerven
Vanligen vit substans, men ibland även grå massa
histologi aktiva plack
mycket inflammation, immunceller perivaskulärt, axonal skada
histologi äldre plack
mindre inflammation, degeneration dominerar
- atrofi, mer celldöd, apoptos
- mer axon-degradering
- glios
vad tror man är mekanismen till regression efter skov?
inte oligodendrocyternas remyelinisering, utan uppreglering av Na-kanaler på de nakna axon-områdena
- reduktion av ödem minskar också symtom
etiologi
genetik: 1/5 har ärftlighet i släkten
- 25% risk vid tvillingar, 2-5% risk förstagrad
- HLA2 (DR-15, DQ-6, A2), interlekuiner, adesin
immunologisk reaktion
viktiga fynd
lhermittes:
elektrisk chock längst med ryggen ut i lemmar när man böjer ryggen framåt
internukleär ophtalmoplegi
vilka är de 3 vanligaste debutsymtomen?
svaghet i muskler - 40%
opticusneurit - 22%
parastesier - 21%
utredning
anamnes
neurologisk status
LP
MR: hjärna och ryggmärg
fynd i likvor
Lokal IgG produktion=intratekal immunoglobulin syntes
- hög IgG-index och/eller oligoklonala band vid elektrofores med isoelektrisk fokusering
lymfocytär pleocytos (lätt)
BBB-skada (albuminkvot, ses hos ⅓)
uteslut borelia med serologi!!!
klinisk diagnos
symtom från minst 2 olika anatomiska lokalisationer i CNS - minst 2 olika tidpunkter hos personer i lämplig ålder (ålder 10-59 år). Uteslut annan orsak.
MR-diagnostik (tid o rum)
RUM minst en T2 lesion på minst 2/4 MS-typiska områden - periventikulärt kortkalt/juxtakortikalt infratenoriellt spinalt
spridning över TID
- samtidig förekomst av kontrast/icke-kontrast-laddade lesioner vid vilket tillfälle som helst
- en ny T2-lesion (eller flera) och/eller kontrastladdande lesioner på en efterföljande MR i jämförelse med den tidigare MR, oavsett när den tidigare baslinje-MR-undersökningen utfördes
kortikosteroider
reducerar skov, pga reducerade ödem och inflammation
akuta skov - LM
metylprednisolon
plasmaferes vid allvarliga skov
första linjens behandling
IFN-beta glatirameracetat --> injektioner dimetylfumurat teriflunomid --> per os
OBS att vid sekundära/primärt progressiva MS finns ingen effektiv behandling
- den bromsande effekten anges till 30-50%, oftast räknat i antal skov per år
andra linjens
Natalizumab: AK mot a4b1-integrin (alfa4-kedjan) så att immunceller inte kan binda till VCAM1 och extravasera till vävnad
fingolimod
3e linjens LM
Alemtuzumab
mekanismer IFN-B
cytokin med antiviral och immunmodulerande effekt - minskar förekomst av skov, minskar förändringar på MRT.
- parenteral admin (subkutan injektion) varannan dag
- biverkningar; influensakänsla efter injektion
- neutraliserande AK mot IFNbeta utvecklas hos en del patienter med tid och minskar då effekten
teriflunomid - mekanismer
selektivt immunosuppressivt LM: immunmodulerande med antiinflammatorisk effekt.
- Reversibel och selektiv hämning av mitokondriella enzymet DHODH som krävs för syntes av pyrimidin. Konsekvensen är att proliferation av celler som är beroende av pyrimidin hämmas. Den exakta terapuetiska mekanismen vid MS är oklar, men antalet lymfocyter minskar
dimetylfumurat
oklar mekanism, troligen ges effekt via aktivering av Nrf2 (nukleärfaktor-liknande transpriktionella kanalen). Effekterna är antiinflammatoriska och immunmodulerande.
Den minskar immuncell aktiveringen och således mängden cytokiner som svar på inflammatoriskt stimuli
- diarré, illamånde, buksmärta → vanliga biverkningar
aktiva metaboliter - elimination via utandningen (60%). Renal, fekal eliminering står för resterande
glatirameracetat
effekt på det medfödda IF som modulerar fkn i det adaptiva IF. Inducerar utsöndring av antiinflammatoriska och regulatoriska cytokiner. Oklart om denna mekanism gäller i MS då patofys. är delvis känd
alemtuzumab
monoklonal AK mot GP Cd52 på cellytan som förekommer i hög nivå på T och B-celler (även NK, monocyter, MO). Det uppstår då ADCC med komplement förmedlad lysering av ff.a B/T-celler. Dessa celler minskar i antal vilket kan minska risken för skov, vilket kan fördröja sjukdomsförloppet.
fingolimod
binder till sfingosin 1-fosfat-R på lymfocyter och passerar BBB för att binda till samma receptor på neurala celler i CNS. Effekten på R är i form av anatagonister, därmed kan inte lymfocyter lämna lymfkörtlar och man får en omfördelning snarare än minskning av lymfocyter
låga lymfocytantal är effekten
