Kranskärlsdiagnostik 1+2

Question 1

mellan vänster förmak och vänster kammare

Answer 1

ramus cirkumflexus

Question 2

Hur gör man en angiografi?

Answer 2

man sticker i v. femoralis och går upp mot kranskärlen, man kan också sticka i a. radialis och gå den vägen (mindre blödningsrisk, särskillt hos de som står på blodförtunnande).

Question 3

vilken angiografi ger mindre blödning?

Answer 3

den via a. radialis

Question 4

DT kranskärl

- visar vad?

Answer 4

kan visa eventuella plack, stenos och förkalkningar, visar inte bara kärl utan även det som finns runt.

Question 5

Koronarangio vs DT kranskärl

Answer 5

Koronarangio
man måste sticka patienten, det är ett invasivt ingrepp. Detailjrikt

CT
man sprutar kontrast i perifer-ven (oftast armarna) och det är mindre invasivt ingrepp än coronarangio. Visar dock inte så mkt detalj som coronarangio. Kan bara utesluta kranskärlssjukdom, syns inget här så kan man nästan vara säker på att ingen patologi försingår.. Den är dock inte bra på att påvisa sjuka utan bättre för att utesluta sjukdom.
- Ger anatomisk visualisering

Question 6

Vad är syftet med själva undersökningen? (CT eller koronarangio)

Answer 6

Man vill se om det finns patologi i något av kranskärlen för att hitta ischemi
- finns det signifikant stenos så gör man en CABG (bypass operation) eller PCI.

Question 7

vad är funktionell visualisering (anatomisk är via CT)

Answer 7

via perfusionsstudier eller om man stressar upp myocardiet och ser ifall den rör sig som den bör göra.

Question 8

Hur utreder man om det är låg sannolikhet för kranskärlssjuka?

Answer 8

via kranskärls CT

- bra för att utesluta men ej diagnos

Question 9

Hur utreder man om det är hög sannolikhet för kranskärlssjuka?

Answer 9

via icke invasiv testing för ischemi (Eko MR eller scintografi)

Question 10

Hur utreder man om det är mkt hög sannolikhet för kranskärlssjuka?

Answer 10

via invasiv coronar angiografi

Question 11

stress EKG som arbetsprovet fungerar ej bra för testing när?

- vad ska man använda då?

Answer 11

hos de som är i gråzonerna (inte låg och inte hög sannolikhet utan nåt därimellan). Fungerar alltså bara för låg och hög sannolikhet

Istället är det bra med kranskärls CT, PET, stress ecokardiografi eller SPECT

Question 12

CT bra när??

Answer 12

man har låg sannolikhet

Question 13

koronarangio när?

Answer 13

man har högre sannolikhet

Question 14

FFR är?

Answer 14

tryckmätare i kranskärl, talar om ifall förtätningen/stenosen är signifikant.
- bättre 2 års överlevnad om man behabdlar utifrån FFR resultatet.

kan användas på tranditionell koronarnagio och även CT

Question 15

Hur kan kontrast påvisa ärrvävnad?

Answer 15

Kontrast hänger kvar mycket längre i ärrvävnad, så sprutar man i kontrast o väntar en stund och om kontrastet hänger kvar kommer det tyda på ärrvävnad. Då kan man påvisa hur stor del av hjärtat har infarktvävnad. Hur uttalad är kranskärlssjukan. Inte bra om mer än 50%

man kollar via MR då

Question 16

När används DT/CT och när används angio i utredning

Answer 16

DT/CT påvisar friska kranskärl, hittar man patologi så går man vidare med angio.

Har man patologi misstanke från början gör man angio och går vidare med t.ex PCI om den är uttalad.