Hemoglobinopatier + hemokromatos

Question 1

hemoglobin molekyl, uppbyggnad

Answer 1

Polypeptidkedja som består av

• 2 stycken beta och
• 2 stycken alfa kedjor

Mitt i finns HEM molekyl som har hög affinitet för järn

Question 2

Epidemiologi av hemoglobinopatier hur vanligt är det i världen?

Answer 2

vanligaste ärftliga sjukdomen

WHO uppskattar att 7% av världens
befolkning bär på Hemoglobinopatianlag

Question 3

Vad är fosterhemoglobin?

Answer 3

När vi är foster så har vi Hb F (två alfa och två gamma kedjor) som ersätts till HbA efter födelsen.

Alfakedjorna bildas konstant från vecka 12. Gamma kedjor ersätts av beta kedjor.

Question 4

HbA (alfa2 och beta2)

Answer 4

98%

Question 5

HbA2 (alfa2 och gamma2)

Answer 5

2%

Question 6

Talassemi

Answer 6

ressesiv, men mkt komplex

Question 7

alpha talassemi

Answer 7

Produktionen av ⍶ -globin kodas av 2 gener
på kromosom 16

överskott av beta kedjor och det är inte förenligt med liv. Man kan vara bärare, minor eller hydrops fetalis (överlever ej).

Ju mer påverkat anlag desto sjukare individ

Question 8

Klinisk manifestation av Thalassemi

Answer 8

• Thalassemi minor: Hb 90-normal
• Thalassemi intermedia: Hb 70-90 g/L
• Thalassemi major: Hb < 70 g/L

Question 9

Järnbrist och talassemi kan leda till vad?

Answer 9

microcytär-anemi

Mikrocytär, hypokrom anemi (MCV <80 fl; MCH <27 pg/ery). Orsakas av en minskad produktion av hemoglobin vid låga/tomma järndepåer eller thalassemi

Question 10

vad är microcytär anemi?

Answer 10

Mikrocytär, hypokrom anemi (MCV <80 fl; MCH <27 pg/ery). Orsakas av en minskad produktion av hemoglobin vid låga/tomma järndepåer eller thalassemi

Question 11

viktigt att förklara vid talassemi minor

Answer 11

att det är vanligt och ofarligt, dock om en kvinna har detta och vill bli gravid bör hennes partner screenas. För om båda föräldrarna bär på anlaget kan barnet få en farligare talassemi och dö.

Kvinnor kan även få lägre hemoglobinvärde under graviditeten så ibland får de blodtransfusion (om de redan hade låga Hb värden innan graviditeten)

Question 12

Thalassemia major

• vad händer här?
• hur behandlas det?

Answer 12

röda blodkroppar bildas ej som de ska, de är defekta och dessa personer lever med kronisk anemi. Lever och mjäte växer då till för att kompensera för de låga erytrocytnivåerna. Även skelettförändringar kan ske, benmärgshyperplasi (kompenserar genom att växa) och osteoporos. Tillväxthämmning hos barn (pga kronisk anemi). Sekundär hemokromatos (kroppen vill kompensera sin oförmåga att bilda blod genom att ta upp mer järn i tarmen vilket skadar kroppen och lagras in i organen).

Detta hjälps genom att få livslång behandling med regelbundna blodtransfusioner.
- kräver ofta 2-3 enheter.

Luspatercept kan ges för att öka tillverkning av erytrocyter (NYTT)

Question 13

Varför kan järnlagring vara skadligt?

Answer 13

det lagras in i organ som lever, hjärta, leder och kan ge kroniska organskador.

Man måste ge järn men också göra sig av med det i kroppen annars kommer det ge sjukdomar.

Question 14

Vilket läkemedel ger man för att järn ej ska lagras upp i kroppen vid regelbundna blodtransfusioner och hur fungerar detta LM?

Answer 14

Järnchelerande behandling som motverkar järninlagring i hjärta och lever. bla. Exjade (deferasirox).

Det fungerar genom att det binder upp järn i kroppen som sedan säkert kan utsöndras via urin och feces.

finns 3 LM på marknaden, kan kombineras

LM kan dock ha biverkningar, men det är bättre än att patienten får järninlagring och lider i framtiden av sekundär henokromatos

Question 15

vad är serum ferritin mål?

Answer 15

500- 1500ng/ml

Question 16

Hur vanligt är Thalassemi major i världen?

Answer 16

25-30 000 nyfödda barn per år, men bara 1/3 del har tillgång till bra behandling i världen.

Vanligt i afrika, där det finns malaria. Det tros att personer med sickelcellsjukdom får ej malaria och därför nedärvs denna sjukdom.

Question 17

varför är sicklade röda blodkroppar farliga?

Answer 17

Sicklande röda blodkroppar leder till
kärlocklusion med vävnadshypoxi
• Skovvisa symtom i samband med syrebrist,
vätskebrist, intag av vissa läkemedel,
infektioner eller idiopatiskt
– Feber, smärta, andfåddhet, neurologiska symtom,
stroke, priapism, ”acute chest syndrome”
,
mjältförstoring (sekvestering)
• Mellan skov ofta mild anemi (hemolys)
• Svårbehandlad smärta

De fastnar i kärlen och kan leda till syrebrist. Patienter får feber, andfådd och kan leda till neurologiska symptom. Stoke. Akut chest syndrome. Mellan skoven har patienter ofta en mild anemi. Skoven leder till svårbehandlad smärta.

Question 18

Förebyggande behandling för patienter med sicklade röda blodkroppar

Answer 18

• Undvik sådant som utlöser skov
– Infektionsförebyggande, vaccinationer mm
• Folsyra
• Hydroxyurea (Hydrea©)
– Ökar andel HbF och minskar andelen HbS

BÄSTA är att man gör 
• Regelbundna blodtransfussioner
– I svåra fall
– Bäst evidens förebygga stroke
– Ökar andel HbA och minskar andel HbS
• (L-glutamin)

Question 19

akut skov, vad gör man på akuten?

Answer 19

syrgas
vätska
morfin (smärtlindnring)
frikostig antibiotika

Question 20

Vad kan man göra för en person med sicklande röda blodkroppar som har fått skov?

Answer 20

Benmärgs/stamcell transplantation. Finns dock risk för komplikationer där kroppen ej accepterar den nya benmärgen och därför görs detta endast efter noga övervägande och information till patient. Oftast bara vid malign och ej benign sjukdom.

genterapi kan även göras (dyrt) - En fungerande gen kodande för Betaglobingenen förs in mha ett virus i hematopoetiska stamceller från patienten (autologa)

Question 21

viktigaste budskap av föreläsningen

Answer 21

• Vid mikrocytär anemi utan järnbrist:
misstänk talassemi!

• Thalassemia minor kräver ingen
hematologisk utredning eller
behandling (enbart info till patienten)

• Thalassemia major/intermedia och sickelcellsjukdom är allvarliga kroniska
tillstånd som kräver (ibland urakut vid
sickelcellsjukdom) handläggning via
hematologen

Question 22

Hemokromatos

Answer 22

2 mutationer i HFE genen
två stycken sjukt anlag

vanligt i nordisk befolkning. Kroppen tar upp för mkt järn.

Hepcidin hämmar ferroportin som gör att järnet stannar i makrofagen. Vid hereditär kromatos kommer detta hämmas och mer järn flöder ut i blodet vilket är början till utvekling av patogenesen.

Question 23

hur diagnostiseras primär hemokromatos?

Answer 23

På VC genom släcktscreening av att mäta transferrinmättnad
om det är mer än 55% ska genetisk diagnostik (HFE) göras
- s ferritin
- leverstatus

om under 55% görs ingen åtgärd och upprepa diagnos efter några år.

Question 24

behandling av primär hemokromatos

Answer 24

• Flebotomier
• Initialt var 14:e dag
• Utmärkta blodgivare
• Mål serum-ferritin <50 ng/ml
• Varierande intervall, 2- 6 mån
• Tappningsbehovet kan minska/upphöra med
högre ålder
• Behandlingen minskar risk för hjärt- och
leversvikt och diabetes och förlänger
överlevnaden
• Diet mindre viktigt
• Undvik överintag av C-vit (hjälper kroppen ta upp järn) och alkohol (finns dock inte supermycket evidens för det)

Question 25

viktigaste budskap vid hemokromatos

Answer 25

• Transferrinmättnad bästa screening
• S-ferritin stiger först i lägre medelåldern
• Genetisk diagnostik vid misstanke
• Ofarlig vid tidig upptäckt
• Blodtappningar standardbehandling
• Mål: s-ferritin <50 ug/L