Behandling av akut och kronisk kranskärlssjukdom

Question 1

kranskärlssjukdom delas in i två grupper, vilka?

Answer 1

Kornisk koronärt syndrom (stabil angina pectoris> 2 mån utan ändring i symptom)

akut koronärt syndrom

• instabil angina
• hjärtinfarkt

Question 2

Vilka stadier delas angina pectoris in i och vad avgör vilken som är vilken?

Answer 2

stabil angina ingår i kronisk kranskärlsjukdom. Om det är en kärlkramp som pågått ett tag och varit utan förändring i 2mån eller mer.
- placket är stabilt och orsakar en viss flödesminskning som kan ge ischemi och orsaka symptom.

Instabil angina är farlig och ingår i akut koronärt syndrom. Det är när plack har lossnat och ger akuta koronära symptom.
- man får reptur i plack vilket ger akut blodproppsbildning i kärlet. kan ge tre scenarion
1- NSTEMI (icke-SThöjnings infarkt)
2- STEMI (ST höjningsinfarkt)
3. Instabil kärlkramp som särskiljs från hjärtinfarkt då det ej ger troponinstegring.

Question 3

hjärtinfarkt incidens, har den ökat eller minskat de senaste 20 åren?

Answer 3

minskat

- dock mkt åldersberoende

Question 4

vad är ischemi?

Answer 4

När behover av syre i myocardiet är större än tillgången.

kan bero på täthet i kranskärlet och efterfrågan på syrgas. Därför uppstår ofta ischemi i samband med träning.

Question 5

symptom vid kranskärlsjukdom

Answer 5

utstrålning mot käkar, axlar och vänster arm o ibland även ut bakot ryggen.

bröstsmärta- tryckande, sprängande, brännande karaktär.

relaterat till ansträngning och psykisk stress

släpper i vila och varar ofta ej mer än 10min. Oftast bara 1 min.

Question 6

Klassificiering av symptom (vad är vilket)- 4st

Answer 6

I - ingen begränsning av alldaglig aktivitet

II - symptom vid tex uppgång i trappa

III - symptom redan vid första trappsteg

IV - symptom även i vila och svårt att utföra någon aktivitet utan att få angina

Question 7

Diagnos av kronisk kranskärlssjukdom

Answer 7

sjukhistoria
EKG
Stresstest/belastningstest som arbetsprov

CT angiografi (ej invasiv)

Kranskärlsröntgen med kontrast i kranskärl

Question 8

PTP

Answer 8

pre-test probability
ju högre ålder desto högre PTP har man. Män har också hägre PTP ä kvinna.

60 årig man med typiska symptom har 44% risk för kranskärssjukdom medan kvinna i samma ålder bara har 16%

Question 9

vilken metod är bra för att utesluta eller bekräfta kranskärlsjukdom?

Answer 9

PET och coronät CT, även scint är bra för att bekräfta

Question 10

akut koronart syndrom symptom

Answer 10

akut bröstsmärta eller tryck, behäver ej va kopplat till anstränging men är ofta de.
- mår även illa och har känsla att de vill kräkas. kallsvett, blekhet

hjärtsvikt

hjärtstopp kan va första symptom hos vissa individer

Question 11

diagnostik av akut kranskärlssjukdom

Answer 11

• Anmnaes (om de går)
• EKG! (kan dock vara normalt)
  höjda - Myocardskademarkörer (troponin)
• HjärtEko /MR /CT-angio
• Kranskärlsröntgen
• Obduktion

behandling med balongsprängs eller PCI

Question 12

FALL
kvinna 30 år
tidigare frisk
tränar 4 dagar/vecka
icke rökare
normalviktig
kommer in till akuten pga: 
- svårt tryck i bröstet sedan gårdagen. Förvärras när hon ligger ner. Bättre när hon står upp. 

EKG visar ST-höjning

vad har hon?

Answer 12

pericardit

- tänk att hon är ung och tidigare frisk. Pericardit ger ofta lägeskorrelerad smärta

Question 13

FALL
kvinna 58 år, diabetiker, hypertoni, röker, normalviktig
kommer in till akuten då:
- sedan en vecka tryck i bröstet och andfåddhet kommer och går, värre när hon går upp för trapporna eller bär tungt.

EKG visar ST- t ändringar och ST-T sänkningar.

Vad har hon?

Answer 13

Om troponinvärdena är stegrade har hon Non-STEMI (NSTEMI)

Question 14

man 62 år. Hypertoni. Icke rökare. Tränar sporadiskt. Överviktig.

• varit lite trött sista veckan. I morse plötslig debut av kraftig central bröstsmärta. Smärtan är konstant och strålar ut i ryggen.

EKG visar ST höjningar. Vad har han?

Answer 14

STEMI

= ST- höjnings infarkt

Question 15

bypas operation

Answer 15

tar kärl från ven och gör bypas

Question 16

anterior ST höjningsinfarkt, vad har hänt i hjärtat o vad gör man?

Answer 16

oklusion av LAD kärl

bör så fort det går flyttas till angiolabb o genomgå primär PCI!!

Question 17

del 2

Answer 17

del 2

Question 18

5 saker som ökar risk för hjärt-kärlsjukdom (i raggordning)

Answer 18

apoB/ApoA-1
rökning
diabetes
hypertension
obesitet i buken

också farligt om föräldrar insjuknade tidigt i hjärt-kärlsjukdom.

Question 19

saker som kan skydda dig från kranskärlsjukdom?

Answer 19

dagligt intag av frukt och grönsaker

fleromättade fetter

minskat saltintag

olivolja

nötter

hög fiskkonsumtion

motion, min 150min måttlig eller 75min intensiv aktivitet/vecka

Question 20

Primärpreventiv behandling bör ske när och hur?

- nämn 4 såna

Answer 20

Om någon har andra sjukdomar med koppling till ökad risk för hjärtsjukdom bör dessa risker behandlas preventivt

• diabetes
• hypertoni
• perifer kärlsjukdom
• njursvikt

Question 21

Hur är det med rökning i sverige, ökat eller minskat?

Answer 21

minskat de senaste 20 åren.

vaping ökar dock

Question 22

ju mer aktiv man är desto lägre blir risk för kranskärlssjukdom

Answer 22

ju mer aktiv man är desto lägre blir risk för kranskärlssjukdom

Question 23

läkemedelsbehandling vid stabil kranskärlssjukdom

- de som hindrar nya händelser och de som lindrar symptom

Answer 23

Hindrar nya händelser

• Trombocythämmare (ASA) - hindrar nya händelser
• lipidsänkande

Symptomlindrande

• betablockare
• kalciumflödeshämmare
• långverkande nitrater
• kortverkande nitrater

Question 24

LM hos akut koronart syndrom

• de som hindrar nya händelser
• symptomlindrande

Answer 24

för o hindra nya händelser

• trombocythämmare (ASA, P2Y12- receptor hämmare)
• koagulationshämmare (hepariner, indirekta faktor Xa hämmare (arixta), direkta trombinhämmare)
• lipidsänkande LM
• ACE hämmare
• betablockare

symptomlindrande
- kortverkande nitrater

Question 25

trombocythämmare, vilka har vi o vad gör de?

Answer 25

t. ex ASA (acetylsalicylsyra) minskad aggregation av trombocyterna genom att hämma COX.
- 34% lägre risk för hjärtinfarkt

P2Y12 receptor hämmare- hämmar receptor för ADP och minskar trombocytaggregation
- bättre än ASA och bäst om man kombinerar med ASA

Question 26

dubbel trombocythämning, vad använder vi då?

Answer 26

P2Y12 receptor hämmare (klopidogrel, Ticagrelor) och ASA kombinerat

klopidogrel är mer potent men större risk för blödningar så den ges inte längre lika ofta, i sverige har vi övergått till ticagrelor istället.

Question 27

klopidogrel är vad?

Answer 27

trombocythämmare via P2Y12 receptor hämmning så ADP minskar och med det trombocytaggregation.

Question 28

koagulationshämmande LM ges när?

- vilket väljs då?

Answer 28

i akuta skeden

- indirekt faktor Xa hämmare Fondaparinux i första hand

Question 29

vilka statiner använder vi?

Answer 29

atorvastatin (mer potent än simvastatin)

• 40-80mg x 1 ges
• mål <1,4 mmol/l eller en minskning av 50% från ursprungsvärdet.

Question 30

vanligaste biverkning av statiner?

Answer 30

muskelbiverkningar bl.a

- finns många biverk av statiner

Question 31

ACE hämmare ges till vem?

Answer 31

ges till 
hypertoniker
diabetes
hjärtsvikt pat
njursvikt (lindrig)

Minskar risk för ny hjärtinfarkt och stroke t.ex enalapril

Question 32

Betablockare, vad gör de och när bör de ej ges?

Answer 32

sänker hjärtfrekvens, ökar diastole och perfusion av ischemiska områden.
kan vara olämpligt vid AV-block då den minskar AV-överledningen.

bra vid ansträngningsenagina

Question 33

nedsatt vänsterkammarfuntkion mer än 40%

Answer 33

ge betablockare till alla såna patienter.

Question 34

vad gör kalciumflödeshämmare?

- två olika funktioner o ge ex på LM för varje.

Answer 34

Relaxerar glatt muskulatur och leder till artärdilatation. t.ex felodipin (alla som slutar på dipin)

centralt verkande på hjärtat genom att påverka AV-noden och minska hjärtrytmen (t.ex verapamil)

Ges som behandling hos de med stabil kranskärlsjukdom, lika bra som ß-blockare o minskar behov av kranskärlsröntgen.

kan kombineras med betablockare för bättre effekt

Question 35

Nitrater, vad gör de och när får man dem?

Answer 35

nitroglycerin ges till de som har haft hjärtinfakrt och bör användas vid stabil och akut koronart syndrom. De är symptombehandlande och har ingen effekt för att inte få ny hjärtinfakrt

Question 36

stabil kranskärlssjukdom

Answer 36

ASA och statin kombination
- överväg ACE-hämmare

livsstilsförändringar!

Symptomlindrande ges

• kortverkande nitrater
• betablockare och/eller kalciumflödeshämmare
• långverkande nitrater

Question 37

de med utbrett kranskärlssjukdom

Answer 37

öndersök och revaskulera med PCI eller CABG

Question 38

När är medicinsk behandling otillräcklig?

Answer 38

Ju mer utbredd kranskärlsjukdom man har desto mindre chans att överleva 5 år fram.

• uttalad stenos +
• två eller trekärlsjukdom +
• hjärtsvikt

dessa patienter bör få PCI eller CABG
- huvudsakligen symrpmlindrande men även prognostiskt bättrande effekt.

Vid uttalad stenos och kranskärlsjukdom på röntgen är det bra att operera istället för ballongvidgning.