Behandling av akut och kronisk kranskärlssjukdom Flashcards
kranskärlssjukdom delas in i två grupper, vilka?
Kornisk koronärt syndrom (stabil angina pectoris> 2 mån utan ändring i symptom)
akut koronärt syndrom
- instabil angina
- hjärtinfarkt
Vilka stadier delas angina pectoris in i och vad avgör vilken som är vilken?
stabil angina ingår i kronisk kranskärlsjukdom. Om det är en kärlkramp som pågått ett tag och varit utan förändring i 2mån eller mer.
- placket är stabilt och orsakar en viss flödesminskning som kan ge ischemi och orsaka symptom.
Instabil angina är farlig och ingår i akut koronärt syndrom. Det är när plack har lossnat och ger akuta koronära symptom.
- man får reptur i plack vilket ger akut blodproppsbildning i kärlet. kan ge tre scenarion
1- NSTEMI (icke-SThöjnings infarkt)
2- STEMI (ST höjningsinfarkt)
3. Instabil kärlkramp som särskiljs från hjärtinfarkt då det ej ger troponinstegring.
hjärtinfarkt incidens, har den ökat eller minskat de senaste 20 åren?
minskat
- dock mkt åldersberoende
vad är ischemi?
När behover av syre i myocardiet är större än tillgången.
kan bero på täthet i kranskärlet och efterfrågan på syrgas. Därför uppstår ofta ischemi i samband med träning.
symptom vid kranskärlsjukdom
utstrålning mot käkar, axlar och vänster arm o ibland även ut bakot ryggen.
bröstsmärta- tryckande, sprängande, brännande karaktär.
relaterat till ansträngning och psykisk stress
släpper i vila och varar ofta ej mer än 10min. Oftast bara 1 min.
Klassificiering av symptom (vad är vilket)- 4st
I - ingen begränsning av alldaglig aktivitet
II - symptom vid tex uppgång i trappa
III - symptom redan vid första trappsteg
IV - symptom även i vila och svårt att utföra någon aktivitet utan att få angina
Diagnos av kronisk kranskärlssjukdom
sjukhistoria
EKG
Stresstest/belastningstest som arbetsprov
CT angiografi (ej invasiv)
Kranskärlsröntgen med kontrast i kranskärl
PTP
pre-test probability
ju högre ålder desto högre PTP har man. Män har också hägre PTP ä kvinna.
60 årig man med typiska symptom har 44% risk för kranskärssjukdom medan kvinna i samma ålder bara har 16%
vilken metod är bra för att utesluta eller bekräfta kranskärlsjukdom?
PET och coronät CT, även scint är bra för att bekräfta
akut koronart syndrom symptom
akut bröstsmärta eller tryck, behäver ej va kopplat till anstränging men är ofta de.
- mår även illa och har känsla att de vill kräkas. kallsvett, blekhet
hjärtsvikt
hjärtstopp kan va första symptom hos vissa individer
diagnostik av akut kranskärlssjukdom
- Anmnaes (om de går)
- EKG! (kan dock vara normalt)
höjda - Myocardskademarkörer (troponin) - HjärtEko /MR /CT-angio
- Kranskärlsröntgen
- Obduktion
behandling med balongsprängs eller PCI
FALL kvinna 30 år tidigare frisk tränar 4 dagar/vecka icke rökare normalviktig kommer in till akuten pga: - svårt tryck i bröstet sedan gårdagen. Förvärras när hon ligger ner. Bättre när hon står upp.
EKG visar ST-höjning
vad har hon?
pericardit
- tänk att hon är ung och tidigare frisk. Pericardit ger ofta lägeskorrelerad smärta
FALL
kvinna 58 år, diabetiker, hypertoni, röker, normalviktig
kommer in till akuten då:
- sedan en vecka tryck i bröstet och andfåddhet kommer och går, värre när hon går upp för trapporna eller bär tungt.
EKG visar ST- t ändringar och ST-T sänkningar.
Vad har hon?
Om troponinvärdena är stegrade har hon Non-STEMI (NSTEMI)
man 62 år. Hypertoni. Icke rökare. Tränar sporadiskt. Överviktig.
- varit lite trött sista veckan. I morse plötslig debut av kraftig central bröstsmärta. Smärtan är konstant och strålar ut i ryggen.
EKG visar ST höjningar. Vad har han?
STEMI
= ST- höjnings infarkt
bypas operation
tar kärl från ven och gör bypas
anterior ST höjningsinfarkt, vad har hänt i hjärtat o vad gör man?
oklusion av LAD kärl
bör så fort det går flyttas till angiolabb o genomgå primär PCI!!
del 2
del 2
5 saker som ökar risk för hjärt-kärlsjukdom (i raggordning)
apoB/ApoA-1 rökning diabetes hypertension obesitet i buken
också farligt om föräldrar insjuknade tidigt i hjärt-kärlsjukdom.
saker som kan skydda dig från kranskärlsjukdom?
dagligt intag av frukt och grönsaker
fleromättade fetter
minskat saltintag
olivolja
nötter
hög fiskkonsumtion
motion, min 150min måttlig eller 75min intensiv aktivitet/vecka
Primärpreventiv behandling bör ske när och hur?
- nämn 4 såna
Om någon har andra sjukdomar med koppling till ökad risk för hjärtsjukdom bör dessa risker behandlas preventivt
- diabetes
- hypertoni
- perifer kärlsjukdom
- njursvikt
Hur är det med rökning i sverige, ökat eller minskat?
minskat de senaste 20 åren.
vaping ökar dock
ju mer aktiv man är desto lägre blir risk för kranskärlssjukdom
ju mer aktiv man är desto lägre blir risk för kranskärlssjukdom
läkemedelsbehandling vid stabil kranskärlssjukdom
- de som hindrar nya händelser och de som lindrar symptom
Hindrar nya händelser
- Trombocythämmare (ASA) - hindrar nya händelser
- lipidsänkande
Symptomlindrande
- betablockare
- kalciumflödeshämmare
- långverkande nitrater
- kortverkande nitrater
LM hos akut koronart syndrom
- de som hindrar nya händelser
- symptomlindrande
för o hindra nya händelser
- trombocythämmare (ASA, P2Y12- receptor hämmare)
- koagulationshämmare (hepariner, indirekta faktor Xa hämmare (arixta), direkta trombinhämmare)
- lipidsänkande LM
- ACE hämmare
- betablockare
symptomlindrande
- kortverkande nitrater
trombocythämmare, vilka har vi o vad gör de?
t. ex ASA (acetylsalicylsyra) minskad aggregation av trombocyterna genom att hämma COX.
- 34% lägre risk för hjärtinfarkt
P2Y12 receptor hämmare- hämmar receptor för ADP och minskar trombocytaggregation
- bättre än ASA och bäst om man kombinerar med ASA
dubbel trombocythämning, vad använder vi då?
P2Y12 receptor hämmare (klopidogrel, Ticagrelor) och ASA kombinerat
klopidogrel är mer potent men större risk för blödningar så den ges inte längre lika ofta, i sverige har vi övergått till ticagrelor istället.
klopidogrel är vad?
trombocythämmare via P2Y12 receptor hämmning så ADP minskar och med det trombocytaggregation.
koagulationshämmande LM ges när?
- vilket väljs då?
i akuta skeden
- indirekt faktor Xa hämmare Fondaparinux i första hand
vilka statiner använder vi?
atorvastatin (mer potent än simvastatin)
- 40-80mg x 1 ges
- mål <1,4 mmol/l eller en minskning av 50% från ursprungsvärdet.
vanligaste biverkning av statiner?
muskelbiverkningar bl.a
- finns många biverk av statiner
ACE hämmare ges till vem?
ges till hypertoniker diabetes hjärtsvikt pat njursvikt (lindrig)
Minskar risk för ny hjärtinfarkt och stroke t.ex enalapril
Betablockare, vad gör de och när bör de ej ges?
sänker hjärtfrekvens, ökar diastole och perfusion av ischemiska områden.
kan vara olämpligt vid AV-block då den minskar AV-överledningen.
bra vid ansträngningsenagina
nedsatt vänsterkammarfuntkion mer än 40%
ge betablockare till alla såna patienter.
vad gör kalciumflödeshämmare?
- två olika funktioner o ge ex på LM för varje.
Relaxerar glatt muskulatur och leder till artärdilatation. t.ex felodipin (alla som slutar på dipin)
centralt verkande på hjärtat genom att påverka AV-noden och minska hjärtrytmen (t.ex verapamil)
Ges som behandling hos de med stabil kranskärlsjukdom, lika bra som ß-blockare o minskar behov av kranskärlsröntgen.
kan kombineras med betablockare för bättre effekt
Nitrater, vad gör de och när får man dem?
nitroglycerin ges till de som har haft hjärtinfakrt och bör användas vid stabil och akut koronart syndrom. De är symptombehandlande och har ingen effekt för att inte få ny hjärtinfakrt
stabil kranskärlssjukdom
ASA och statin kombination
- överväg ACE-hämmare
livsstilsförändringar!
Symptomlindrande ges
- kortverkande nitrater
- betablockare och/eller kalciumflödeshämmare
- långverkande nitrater
de med utbrett kranskärlssjukdom
öndersök och revaskulera med PCI eller CABG
När är medicinsk behandling otillräcklig?
Ju mer utbredd kranskärlsjukdom man har desto mindre chans att överleva 5 år fram.
- uttalad stenos +
- två eller trekärlsjukdom +
- hjärtsvikt
dessa patienter bör få PCI eller CABG
- huvudsakligen symrpmlindrande men även prognostiskt bättrande effekt.
Vid uttalad stenos och kranskärlsjukdom på röntgen är det bra att operera istället för ballongvidgning.
