Palliativ behandling Flashcards
När blir det palliativ vård?
Vad innebär det?
Blir palliativ vård när sjukdomen ej går att bota längre. Då är fokus på symtomlindring, öka livskvaliteten.
Ser döden som en naturlig del av livet.
Inte syfte att påskynda eller fördröja döden.
Var kan palliativ vård drivvas?
Palliativ vård kan drivas i alla vårdformer.
Vad kan vi hjälpa anhöriga med?
Hur länge?
Det vi kan ge de anhöriga:
Trygghet:
Återkommande information om vårdförloppet.
Delaktighet.
Kontinuitet med en fast vårdkontakt så man har ett nummer att ringa.
Stödinsatser som:
Närståendepenning.
Hemtjänst.
Trygghetslarm.
Anghörighetscentrum.
Kurator.
Socialtjänst.
Färdtjänst.
God man.
Kommunikation:
Informationssamtal.
Stödjande samtal. (Psykolog eller läkare tex)
Motiverande samtal.
Efterlevande samtal.
Grupper för närstående.
Vi är skyldiga att hjälpa anhöriga i 3 månader efter dödsfallet. Kan erbjuda längre om det behövs. Glöm ej skriva intyg för närståendepenning som de får från försäkringskassan. Finns i dagsläget 100 dagar.
När ska dödsbevis respektive dödsorsaksintyg vara skrivet?
När patienten är död så ska dödsbevis skrivas inom 3 dagar och dödsorsaksintyg inom 3 veckor.
Vad är brytpunktssamtal?
Varför?
Vad är viktigt att tänka på?
Sker när vården ändrar riktning. Kan vara att man avslutar en behandling som gör mer skada än nytta.
Finns för att patient och närstående ska ha vårdnivån klar för sig.
För att patienten ska kunna fatta informerade beslut om vad denne vill göra med sin tid.
Gäller att anpassa informationen, vissa vill ha detaljerat vissa vill inte veta så mycket.
Viktigt att dokumentera vad som kommit fram och vilka önskemål patienten har i journalen. Så att alla vet vad planen är.
Läkemedelsbehandling hos palliativa vid illamående?
Haldol 5 mg/ml inj subkutant 0,1-0,2 ml vb.
Kortikosteroider används även i livets slutskede för att öka aptiten, minska illamående och öka det allmänna välbefinnandet.
Icke farmakologisk behandling vid illamående?
Icke farmakologisk behandling:
Munvård.
Specialmat som är saltad, doftfri, lågt fettinnehåll. Små portioner. Kall mat.
Taktil massage.
akupunktur/akupressur.
Tyst och lugn miljö.
Fysisk aktivitet efter förmåga.
Orsaker till illamående?
Illamående:
Betyder inte samma sak för alla. kan innebära kräkning, aptitlöshet och olust.
Orsaker till illamående är (VOMIT):
Vestibulärt : rörelseutlöst.
Ospecifikt.
Mag-tarm som ulcus, obstipation, paralyserad tarm, cytostatika/strålning.
Intracerebralt som ångest, syn, luktbetingat eller ökat intrakraniellt tryck.
Toxiner: Organsvikt, läkemedel, katabolism, cancer eller elektrolytrubbning.
Orsaker till förstoppning vid palliativ behandling och hur behandlar man?
Förstoppning:
Ofta på grund av behandling med opioider.
Om patienten klarar av att äta och dricka så ger motorikstimulerande dospåsar som tex forlax effektivt och jämnt resultat.
Vid mycket symtom ge rektala medel som tex klyx.
Är det svårt att få i sig ge laxoberaldroppar.
Kombinera dessa går jättebra.
Vid opioidinducerad förstoppning kan naloxon ges kopplad till en större molekyl eller oxikodonmolekylen för att bara ge effekt i tarmen pga att den ej kan ta sig över tarmbarriären.
Vid subileus?
Vad ska man tänka på, vad beror det på och hur behandlar man? Viktigt att tänka på vid behandling?
Subileus eller kräkning utan illamående:
har patienten avföring?
Avlasta med sond.
Kan vara centralt utlöst.
Beror oftast på påverkad tarmpassage.
Beskriv kräkningarna för nivåbestämning.
Om det inte är helt stopp kan man få igång magen försiktigt med primperan (dopaminreceptorblockare). Men kontraindicerat vid helt stopp!
Behandling kronisk ileus hos pigg patient?
Hos pigg patient:
Tarmvila.
Näringsdropp.
Sond.
PPI.
Behandling vid livets slut av kronisk ileus?
Vid livets slut:
PPI som skydd för mage och mot sekretion.
Buscopan mot magkramper.
Haldol mot illamående.
Morfin mot smärta. Fungerar dock inte så bra på den krampartade smärtan.
Octreotide mot sekretion.
Kortison mot illamående eller ödem.
Sond.
Hur behandlar man bristande aptit?
Bristande aptit:
En svårt sjuk patient är i ett katabolt tillstånd och kan ej tillgodogöra sig näring.
Ett näringsdropp ökar bara risken för illamående då.
Mot slutet även svårt med vätska då det ökar risk för ödem och andnöd.
Behandling rossel?
I ett sent skede då patienten är orörlig och ej orkar kosta upp.
Slemmet åker upp och ner i luftvägarna.
Ofta kommer detta sen och är mest jobbigt för anhöriga. viktigt att förklara att patienten oftast är obesvärad.
Behandling kan vara med andningsgymnastik eller lägesändring.
Läkemedel kan vara: Robinul (antikolinergikum) eller Buscopan (spasmolytikum)
Orsaker till dyspne och behandling?
Dyspne en känsla av att inte få luft: är en subjektiv känsla.
behandla underliggande orsak:
Pleuravätska.
Lungemboli.
Pneumoni.
Hjärtsvikt.
Astma.
KOL.
Anemi. (kolla blodvärdet)
Syrgas lindrar om det är låg saturation men torkar ut och immobiliserar. Kostar pengar.
Morfin kan ges mot andnöd.
