LUTS. Flashcards
Vad är LUTS och hur ser det ut i olika kän och åldrar?
LUTS (Lower urinary tract symptoms):
Innebär vattenkastningsbesvär.
Kan vara både lagringssymtom och tömningssymtom.
Ökar med stigande ålder.
10% av 30-40-åringar.
50% av 50-60 åringar.
70% av 70 åringar.
90% över 80.
Ungefär samma prevalens för män och kvinnor.
Vad delas LUTS-besvären upp i?
Lagringssymtom
Tömningssymtom
Vad innebär lagringssymtom? Ge exempel?
Svårt för urinblåsan att lagra urinen.
Främst irritativa besvär.
Exempel:
Ökad minktionsfrekvens.
Nykturi (Trängningar på natten (1 gång/natt brukar bortses))
Trängningar.
Trängningsinkontinens (att det tränger men hinner ej gå på toa).
Vad innebär Tömningssymtom
Svårt för urinblåsan att tömma urinen.
Främst obstruktiva besvär, men kan vara en svag detrusormuskel.
Startsvårigheter
Svag stråle
Känsla av dålig tömning.
efterdropp
Totalretention.
Inkontinens.
Hur skiljer sig symtomen vid luts hos män och kvinnor?
Bland män är det vanligare med svag stråle och startsvårigheter jämfört med kvinnor.
Inkontinens är vanligare hos kvinnor än män. Beror på anatomiska skillnader där män har ett längre urinrör.
Orsaker till LUTS?
BPH.
Uretrastriktur.
Prostatacancer.
UVI/STD/Prostatit.
Neurogen blåsrubbning vid neurologisk skada eller sjukdom.
Farmaka (Diuretika)
Sten.
Kronisk nedre bäckenbottensmärta.
Kronisk cystit /interstitiell cystit.
Diabetes.
Tidigare operation/strålning.
Anamnes vis LUTS?
Vilka besvär finns? Svag stråle? Sveda? Trängningar?
Hur ofta? Hur länge har det varit?
Har det kommit upp snabbt eller långsamt?
IPSS.
Blir det bättre ibland?
Ärftlighet för prostatacancer?
Tidigare cystoskopier eller TUR-P? (kan skada urinröret och ge strikturer.)
Läkemedel? (diuretika)
Andra sjukdomar? (Diabetes eller neurologiska sjukdomar)
Prover vid LUTS?
Kreatinin, patienten måste remitteras till urolog om kreatininstegring finns och orsaken misstänks bero på postrenalt hinder.
PSA för BPH/prostatacancer.
Urinsticka för att se om det finns infektion, blod i urin och albumin.
Blododling vid misstänkt infektion.
Undersökningar för LUTS som kan utföras på vårdcentral?
Bladderscan för resurin annars tappning med kateter.
Tidsmiktion som utförs av patienten själv genom att mäta hur lång tid det tar för första dl. Normalt mellan 7 och 11 sekunder. Är den över 16 sekunder så innebär det obstruktion. Stämmer bra med flödesundersökningen.
Miktionslista där patienten mäter urinet under tex ett dygn.
IPSS som är en självskattningsskala där patienten får gradera sina besvär.
LUTS gradering med IPSS. (Lite olika hur folk bedömer dock)
Lindrig 1-7.
Måttlig 8-23.
Svår 24 eller mer.
Finns även ett till värde där patienten får gradera hur de skulle känna om situationen skulle bli oförändrad över resten av livet.
Vilka undersökningar kan göras hos urologen?
Beskriv dem och vilka värden man kollar på.
Undersökningar hos urologen
Urinflödesmätning. Där maximalt flöde över 15 ml/s talar mot obstruktion och under 10 talar för obstruktion.
Tas även en normalkurva.
Se formen på kurvan om det är en hackig kurva tyder det på att patienten krystar och då tyder det på att det är ett prostatahinder. Är den mer jämn tyder det på en uretrastriktur
Transrektalt ultraljud (TRUL) För att se på prostatan och mäta storleken på den. Även se cystor, hypoekogena områden och förkalkningar.
Cystoskopi för att se urinröret och urinblåsan. Tex inflammationer och strikturer.
När ska patient remitteras till Urolog?
Patient ska remitteras till urolog vid:
Malignitetsmisstanke:
Makrohematuri.
PSA.
Palpationsfynd.
Snabbt ökande symtom som kan tyda på malignitet.
Vid svåra symtom tex IPSS över 20.
Inkontinens hos män, blir gyn hos kvinna.
Resurin över 200 ml.
Kreastegring utan känd renal orsak.
Upprepade eller allvarliga infektioner med undantag cystiter hos kvinnor.
Utebliven effekt av behandling ifall patienten önskar mer behandling.
Hur fungerar det vid neurogen blåsrubbning?
Vilka nerver kan vara involverade?
Hur fungerar nervstimuleringen? Både under tömnings och lagringsfas.
Kan vara perifer eller central nervskada som påverkar urinblåsans funktion.
Kan vara:
Nervus hypogastricus som inhiberar detrusorkontraktion under fyllnadsfasen och kontraherar muskler i urethra och blåshalsen.
Nervus pudendus som är somatisk.
Parasympatiska pelvisnerver. Utan motstånd av andra nerver så leder det till detrusorkontraktion.
Under urinlagring så dominerar sympatisk nervstimulering där noradrenalin frigörs från nervändarna som leder till övervägande adrenoreceptoraktivering i blåsans muskulatur och därmed blåsans glattmuskelrelaxation.
Under urintömningsfasen så kontrolleras blåsan huvudsakligen av parasympatiska nervsystemet. Acetylkolin frigörs från bäckenets nervterminaler och stimulerar kolinerga receptorer som inducerar urinblåsans kontraktion.
Orsaker till neurogen blåsrubbning?
Neurologiska sjukdomar som kan påverka blåsfunktionen där Diabetesneuropati är vanligast.
Blåssymtom kan vara debutsymtom på MS.
Behandling vid överaktiv blåsa?
Vid överaktiv blåsa:
Antikolinergika som Tolterodin som hämmar acetylkolinets effekter i nervsystemet (parasympatiska). Biverkningar är ökad hjärtfrekvens och nedsatt sekretion och avslappning av glatt muskulatur. Tänk på att vara försiktig att ge antikolinergika till äldre främst vid urinretention.
Betmiga som är urologiskt spasmolytikum- selektiv beta-3-adrenoreceptoragonist. Tänk på residualurin.
Botox i detrusorn.
I sista fall kirurgi
