Onkologisk behandling

Question 1

VAd kan onkologisk behandling vara förutom kurativ? Hur bestäms det?

Answer 1

Kan vara:

Kurativ. Botande.

Palliativ ej botande utan handlar om att minska symtom, förbättra livskvalitet förlänga livslängd.

Adjuvant. Är tilläggsterapi i syfte att motverka recidiv.

Neoadjuvant behandling: Ges före kirurgi i syfte att bland annat minska tumören och eventuellt sänka stadiet.

De flesta patienter utreds efter ett SVF

Bestäms oftast på en MDK

Question 2

Vilka typer av onkologisk behandling finns?

Answer 2

Cytostatika.

Endokrin behandling

Strålbehandling:

Antikroppsbehandling.

Immunterapi.

Question 3

Exempel på cytostatika och hur de verkar?

Answer 3

I sverige används ca 60 olika.

Skadar generellt DNA i delande celler och cancerceller är sämre på att reparera skador är friska celler.

Exempel är:

Alkylerare som alkylerar DNA och RNA genom att binda en alkylgrupp till dem. DNA kan då ej replikeras och går sönder. Verkar oberoende av cellcykelfas.

Antimetaboliter som tex Gemcitabin. eller metotrexat som inhiberar DNA-syntes, fungerar bara i S-fas.

Mikrotubulihämmare som leder till hämmad celldelning.

Topoisomerashämmare som hämmar topoisomeras i translation och transkription.

Cytotoxiska antibiotika som kan bilda fria radikaler mm. Avbryter celldelningen

Question 4

Beskriv hur olika tumörer är känsliga för cytostatika.

Answer 4

Olika cancertyper är olika känsliga för Cytostatika.:

Högkänsliga:

Högmaligna lymfom.

Hodgkins lymfom.

Akuta leukemier.

Testiscancer.

Småcellig lungcancer.

Många barntumörer.

Intermediärer:

Bröstcancer.

GI cancer.

Ovarialcancer.

Icke småcellig lungcancer.

Prostatacancer.

Lågkänsliga: (som knappt svarar alls)

Gliom.

Melanom.

Njurcancer.

Hepatocellulär cancer.

Question 5

Hur ges cytostatika.

Hur länge och hur ofta. hur väljs det?

Vad behövs för att ge?

Answer 5

Cytostatika ges ofta i kombinationer med preparat med olika verkningsmekanismer. Väljs efter riskfaktorer som tumörbörda, molekylära markörer och tumörmarkörer i serum. Ges i cykler eller kurer. Vid kurativ behandling kör man en kraftigare behandling än vid palliativ vård då man kan acceptera mer biverkningar.

Ges ofta iv på 1-3 dagar.

Dosering efter kvm kroppsyta.

Upprepas oftast efter 14-21 dagar. Oftast 6-8 gånger.

Behövs en säker venväg som kan vara en piccline vid en kortare period och en subkutan venport vid längre tids behandling.

Kan ofta jobba mellan behandlingar.

Question 6

Tidiga Biverkningar cytostatika.

Hur behandlas dem?

Answer 6

Biverkningar kommer främst från delande celler.

Benmärgspåverkan med leukopeni, anemi och trombocytopeni. Finns risk för neutropena infektioner som oftast inträffar dag 7-10 efter behandling. Kan vara livshotande och kräver snabb handläggning. Kan undvikas med G-CSF.

Illamående som behandlas med antiemetika.

Akut illamående behandlas med steroider, 5-HT3-receptorantagonister.

Fördröjd med steroider, 5HT3-receptorantagonister, hämmare av substans P-neurokinin-1-(NK1)-receptorer (apripetant)

Hjärtlungtoxicitet (antracykliner, bleomycin)

Håravfall som kommer efter 7-10 dagar och växer alltid ut igen (förklara).

Mucusit med slemhinnepåverkan, sveda i munnen, ögonen.

Hudbiverkningar på händer, fötter och naglar.

Question 7

Sena biverkningar cytostatika, åtgärder?

Answer 7

Sena biverkningar:

Infertilitet:

Cytostatika skadar gonaderna.

Är en dosberoende effekt.

Män är känsligare än kvinnor.

Kvinnor är ålderberoende.

Behövs fertilitetsbevarande åtgärder som spermieinfrysning och äggfrysning.

Hjärttoxicitet. Som även kan ske av strålbehandling. Kan i slutändan ge hjärtsvikt.

Sekundär cancer (vanligast hos patienter som var yngre vid sin cancerbehandling)

Question 8

Adjuvant behandling cytostatika?

Vad är det?
Vad bestämmer om det ska ges?

Återfall?

Vanliga cancertyper som har adjuvant behandling?

Answer 8

Adjuvant behandling:

Kurativ och ges efter operation.

Riskfaktorer (på PAD) bestämmer om man ska ge adjuvant behandling eller ej.

Risken att dö i sjukdomen ska vara relativt hög.

Toxiciteten ska vara acceptabel.

Vinsten ska vara tillräckligt stor.

Ett återfall är lika med obotlig sjukdom.

Vanliga patienter som behandlas adjuvant på onkologklinik är: Bröstcancer, kolorektalcancer och ovarialcancer.

Question 9

Neoadjuvant behandling?
Vad är det?
Hur och när ges det?
När används det oftast?

Vad är fördelen?

Answer 9

Neoadjuvant behandling:

Ges före kirurgi och är ofta kurativ.

Kan Användas vid lokalt avancerad bröstcancer, blåscancer, ovarialcancer eller ventrikelcancer.

Syftet är att minska tumören inför operation. Kan göra icke-operabla till operabla.

Minskar lokalrecidiv.

Kan ges som radio-kemoterapi vid rektalcancer.

Question 10

Hur utvärderas cytostatika behandling? olika begrepp och vad det innebär?

Answer 10

Behandlingeffekt med cytostatika utvärderas med (CT eller PET) :

Complete remission (CR) att alla symtom försvunnit.

Partial remission (PR) Meer än 50% av synlig sjukdom har försvunnit.

Stable disease (SD) Mindre än 50% minskning men ej mer än 25% ökning.

Progressive disease (PD) Mer än 25% ökning.

Question 11

När ska palliativ cytostatika ges?
Hur ofta utvärderas effekten?
När ska den fortsättas?

Syfte?

Answer 11

Palliativ cytostatika ges vid:

Inoperabel cancer.

Cancer med metastaser med undantag testikelcancer.

Syftet är att lindra symtom (främst smärta och trötthet) och förlänga livet

Effekten utvärderas var annan till var tredje månad.

Fortsatt behandling om CR (complete remission), PR (partial remission) eller SD (stable disease)= overall respons och har acceptabla biverkningar.

Vid PD (progressive disease), second line.

Question 12

Hur bedömer man hur patienter klarar av cytostatika. 0-5

Answer 12

För att se hur patienter klarar av cytostatika så bedömer man efter ECOG performance status:

0= Fullt aktiv.

1=Klarar av kontorsjobb.

2= Uppe 50% av den vakna tiden, men klarar ej av att jobba.

3= Sängliggande eller sittande i mer än 50% av den vakna tiden.

4= Helt handikappad klarar sig inte själv, I säng eller stol.

5= Död.

Question 13

När används främst hormonbehandling vid cancer?

Answer 13

Vid hormonberoende cancer som prostatacancer och bröstcancer.

Ofta väl tolererad även högt uppe i åldrarna.

Ibland enda behandlingen vid lokaliserad sjukdom

Question 14

När används hormonbehandling vid prostatacancer?

Answer 14

Inte vid lokal tumör.

Vid lokalt avancerad eller metastaser.

Endokrin behandling blir första behandlingen.

Antagligen Orkidektomi eller medicinsk med GNRH-analog eller Anti-androgen.

Vid progress är den kastrationsresistent eller hormonrefraktär.

Question 15

När används hormonbehandling vid bröstcancer?

Answer 15

Bröstcancer:

Kan behandlas endokrint om tumörcellerna är ER eller PR-receptorpositiva.

85% av all bröstcancer.

Blir adjuvant behandling i 5-10 år (Längre med lymfkörtelengagemang.) med tamoxifen eller aromatasinhibitorer.

Vid metastatisk sjukdom så minskar behandlingen symtom och förlänger livet med lite biverkningar.

Question 16

Biverkningar hormonbehandling?

Answer 16

Biverkningar:

Postmenopausala symtom hos både män och kvinnor.

Metabola förändringar.

Impotens hos män.

Viktuppgång.

Osteoporos hos både män och kvinnor.

Question 17

Vad är strålbehandling?
När används det?
Hur fungerar det?
Hur många cancerpatienter får det?

Answer 17

Används vid sidan av kirurgi som lokal och kurativ behandling. Är högenergisk joniserande strålning. Den förstör cancercellerna och minskar tumören genom att skada strukturer i de celler som delar sig. Då cancerceller delar sig oftare än normala celler är de särskilt känsliga.

Kan även användas som adjuvant terapi, lindra symtom och minska metastaser. Ungefär hälften av cancerpatienterna får nån form av strålbehandling. Man vill helst rikta in sig direkt mot tumören men om cancern spridit sig långt kan man strålbehandla tex hela överkroppen.

Question 18

Hur fungerar strålbehandling fysikaliskt, kemiskt och biologiskt?

Kortfattat!

Answer 18

Först en fysikalisk effekt på biologisk vävnad.

Sen kemisk med sekundärreaktioner med förändringar på proteiner och DNA.

Sen biologisk reaktion med celldöd, mutationer och cancer.

Question 19

På vilka olika sätt kan en patient strålas?

Answer 19

Kan ges:

Utvärtes med strålbehandlingsutrustning.

Invärtes genom att föra strålningskällan in till kroppen.

Question 20

Vad är isotopbehandling?

Answer 20

För in radioaktivt läkemedel iv eller oralt, då kan det verka direkt på tumören och den normala vävnaden tar mycket liten skada. Tex Radiojodbehandling.

Question 21

Strålbehandling:

Hur ges det?
Fördelar?
Sövning?
Nackdelar och kontraindikationer.

Answer 21

strålbehandling:

Gör ej ont.

Indelas vanligtvis in i perioder på 2-8 veckor. Vanligtvis i små dagliga doser 5 dagar i veckan. tar bara några minuter i taget. Vid mindre doser blir det mindre skada.

patienterna lever ofta normala liv mellan behandlingen.

Kan även ge påskyndad strålbehandling.

Patienten är ensam på rummet, men finns kamera och mikrofon om det blir problem.

Bara barn sövs.

Kontraindikationer:

Rökning.

Får ej ha för lågt Hb, vävnaden måste kunna syresättas bra.

Question 22

Hur planerar man strålbehandling, Vad vill man uppnå?
Hur kollas det?

Answer 22

Vill ha ett terapeutiskt ratio (bra effekt på tumör och liten på övrig vävnad.)

CT tas i olika faser (4DCT), gäller att ha koll på om området kommer röra på sig som vid andning. Dock ska patienten ligga still så att så lite frisk vävnad skadas som möjligt. Vill lägga patienten så att det går att reproducera läget till behandlingen.

Question 23

Omedelbara biverkningar strålbehandling?

Answer 23

Biverkningar då den påverkar friska celler. Är beroende av dos, behandlingens längd och vilken kroppsdel den riktas mot.:

Omedelbara:

Skador i munnen och svalgets slemhinnor, smärtsamt atts välja och mer mottaglig för infektioner. Förebyggs med tandvård, smärtlindring och genom att ta hand om infektioner.

Tarmskador med illamående och diarre, irritation kring ändtarmen.

Hud då den kan börja rodna och fjälla, uppstår inom 2-3 veckor och fjällningen inom 4-5 veckor. Skyddas mot sol!

Benmärg och minskning av blodceller. Oftast övergående.

Irritation i de yttre könsorganen och urinblåsan och ge smärtsamma sårigheter

Question 24

Sena biverkningar strålbehandling?

Answer 24

Sena biverkningar:

Strålpneumonit (hosta, andtäppa och feber.) Oftast 1-6 månader efter behandling, Kortison lindrar och symtomen försvinner oftast helt.

Strålfibros.

Hjärt- och kärlskador.

Cancerutveckling.

Muskelatrofi.

Demens/kognitiv nedsättning.

Question 25

Vad är Rituximab

Answer 25

Rituximab som är anti CD20 och ger ökad överlevnad i lymfom.

Question 26

Vad är Brentuximab

Answer 26

Brentuximab som är riktad mot CD30 och är kopplad till ett cytostatikum. Frigörs först och blir aktivt när den tagits upp av tumörcellen. Oftas Hodgkins lymfom eller storcelliga anaplastiska lymfom.

Question 27

När används främst B-Raf-hämmare?

Answer 27

B-Raf hämmare mot maligna melanom med B-Raf-mutationer.

Question 28

När används Tyrosinkinasreceptorhämmare? Biverkningar?

Answer 28

Tyrosinkinasreceptorhämmare är mot specifika signalvägar i tumörerna. Tex Imatinib mor BCR-ABL. Ger biverkningar som fatigue, illamående och mucosit.

Question 29

Hur fungerar immunterapi?

Answer 29

Immunterapi.

Kroppens immunförsvar fungerar inte helt mot cancer då cellerna ändå inte är helt främmande. Fungerar delvis men kan finnas lokal immunhämning hos tumören.

Nya läkemedel riktar in sig på checkpointblockad.

Finns Ipilimumab mot MM och antikroppar mot PD-1 och PDL1 som kan provas vid MM och andra cancerformer. Oftast lovande resultat främst vid kombinationer.

Question 30

När är Checkpointblockad indicerat och vilka biverkningar?

Answer 30

Checkpointblockad är indicerat vid:

Maligna melanom.

Lungcancer.

Njurcancer.

Urotelial cancer.

Biverkningar:

Autoimmuna reaktioner.

Colit.

Pneumonit.

Hyper/hypothyreos.

Hypofysit.

Hudtoxicitet.

Trötthet.

Behandlas med steroider.

Question 31

Hur fungerar CAR-T-Celler?

Vad krävs före?
Var används de främst?
Biverkningar akuta och sena?

Answer 31

CAR-T-celler:

Är genetiskt modifierade och är en antikroppsdel som är kopplad till T-cellsreceptorn.

Förs in i T-cellen via en virusvektor.

Kombinerar B-cellens målsökande förmåga med T-cellens celldödande förmåga.

Kan riktas mot ett antigen som uttrycks på Tumörceller.

Tar patientens egna T-celler som modifieras och förs tillbaka till patienten.

Har utvecklats mest för hematologiska maligniteter då det finns god kännedom om ytantigen och har liten korsreaktivitet med andra organ.

Oftast riktade mot CD19 som uttrycks av alla B-cellslymfom/leukemier.

Dock även normala B-celler.

Krävs förbehandling med immunhämmande cytostatika.

kan ge långvariga remissioner eller till och med bot.

Biverkningar:

Akuta (1-21 dagar):

Cytokinfrisättningssyndrom med överaktivering av immunförsvaret med feber och influensaliknande symtom som kan vara farligt.

CNS-toxicitet som går över på 1-2 veckor, oklar mekanism.

Långsiktiga:

B-cellsaplasi.