lymfom Flashcards
Orsaker till lymfkörtelförstoring?
Infektioner.
Överkänslighetsreaktioner.
Autoimmuna sjukdomar.
Sarkoidos.
Cancermetastas.
Malignt Lymfom.
Leukemiengagemang.
Hur provtas misstänkta lymfkörtelförstoringar?
Finnålsbiopsi fungerar som screening.
Kirurgisk biopsi där en hel körtel tas för att fastställa diagnos. Skickas färsk till hematopatologlab.
Mellannålsbiopsi vid svårtillgängliga lymfkörtlar.
Vad bedömer patologen på en uttagen lymfkörtel?
Morfologisk diagnostik.
Immunfenotypning med flödescytometrisk undersökning.
Immunhistokemisk analys.
Genetisk och molekylär analys.
Hur många undergrupper finns hos lymfom?
Finns 30-40 undergrupper.
Vad innebär lymfom?
Lymfom är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar som uppkommer när det skett en malign transformation av lymfocyter.
Hur ser uppdelningen bland lymfom ut?
Varför är uppdelningen viktig?
Delas upp i:
Lågmaligna som är långsamväxande, svårbotade, men man kan leva länge med sjukdomen.
Högmaligna är snabbväxande, viktiga att snabbt diagnostisera och behandla (som ofta kan vara botande.)
Viktigt att veta vilken typ det är för de högmaligna kräver snabb handläggning.
Ju mognare ursprungscellen är ju mer lågmalignt.
Delas även upp efter:
B-lymfocyter (vanligare men bättre prognos).
T-lymfocyter (ovanligare men sämre prognos).
NK-celler (väldigt ovanligt)
Undantagsfallen är myelom och ALL.
Orsaker till lymfom?
Etiologin är okänd men det som kan bidra är:
Immunosuppression.
Autoimmunitet.
Infektioner.
Processen att uttrycka B-cells-receptorn utsätter genomet för risken för DNA-skador. Misstag i dessa processer är sannolikt en delförklaring till B-cellens högre benägenhet att transformeras till malign cell.
Symtom lymfom?
B-symtom.
Förstorade oömma lymfkörtlar som kvarstår med en gräns på 1-2 cm.
Palpabel mjälte, förstorad tonsill.
Lymfocytos i blodet.
Är en stor imitatör och kan starta på många olika ställen och kan då ge antagligen:
Hjärntumörssymtom.
Hudutslag.
magsår.
Tarmobstruktion.
Accidentellt upptäckt lymfkörtelförstoring på röntgen.
Kan ibland ses påverkan på labbilden. Se under handläggning.
Viktigaste frågorna vid anamnes på lymfom?
Högmaligna:
Växer snabbt.
Lågmaligna:
Månader till års anamnes.
B-symtom?.
Infektionsbenägenhet.
Status lymfom?
Hjärta/lungor.
Buk med fokus på främst lever- och mjältförstoring.
Palpera lymfkörtelstationer. (Maligna lymfom debuterar vanligast med en förstorad lymfkörtel (40% på halsen och 20% i axillen))
Kolla in i munnen efter förstorade tonsiller.
Labprover lymfom?
Blodstatus med Diff.
Anemi, neutropeni och trombocytopeni.
LD (Oftast vid snabbväxande lymfom) (prognostiskt betydelse vid främst högmaligna lymfom)
SR är ett mått på inflammation. (Prognostisk betydelse vid Hodgkins lymfom)
Elfores.
Elstatus.
Leverstatus.
Urat.
Hepatit och HIV-test.
Övriga undersökningar lymfom?
Både prognos och framtid?
Övriga undersökningar:
Biopsi av tumörförändring (ska helst vara hel körtel eller mellannål, ej cytologi). Måste undersöka PK APT-tid innan. PAD är det som bestämmer diagnosen men är viktigt att vi hittar de som är drabbade av lymfom.
Benmärgsprov i vissa fall.
CT hals thorax buk vid ingen kontraindikation mot CT. Yngre patienter får oftast PET-CT.
På specialistkliniker sker utvidgad utredning med:
Flödescytometri.
Ev lumbalpunktion.
DAT.
Fertilitetsutredningar.
Utvidgad radiologi.
FDG-PET/CT.
Stadieindelning ann arbour?
Stadieindelning:
Handlar om hur spridd sjukdomen är vid diagnos och styr behandlingen utöver vilket lymfom det handlar om. Ann-arbour är det vanligaste:
Stadie:
1= En lymfkörtelregion.
2= Två eller flera på samma sida av diafragma.
3= Lymfkörtelstationer på båda sidor av diafragma.
4= Spridd sjukdom i flera extra/lymfatiska/vävnader med eller utan associerat lymfkörtelengagemang.
Tillägg:
A=utan symtom.
B=allmänna symtom.
Bulky sjukdom med över 10 cm stor eller storlek i mediastinum på över ⅓ av thgoraxdiametern i nivå Th5-6.
Behandling generellt lymfom. Både lågmaligna och högmaligna?
Syfte?
När ska de behandlas?
Preparat?
Vad används för att förebygga biverkningar?
Varje lymfom har egna behandlingscheman.
Är lättare att bota än solida tumörer därför viktigt att få ett PAD-svar för korrekt malign diagnos.
Lågmalign behandling generellt:
Syftet är att pressa tillbaka förloppet och bromsa sjukdomen.
Om inga symtom kan behandling ofta vänta.
Högmalign behandling:
Syftet är bot.
Aggressiv cytostatika kombinerat med antikroppar och ibland strålbehandling:
I vissa fall avslutas behandlingen med en autolog stamcellstransplantation (främst vid recidiv)
Vanligaste kombinationen är CHOP (Cyklofosfamid, doxorubicin, vinkristin och prednisolon).
Vid behandling varannan vecka skall behandling med tillväxtfaktorer för Granulocyter (G-CSF) (Dock ibland smärta i skelett som biverkning) för att hjälpa de normala cellerna ska återhämta sig snabbare
Antikroppar:
Kan kombineras med cytostatika eller ges ensamt.
Vanligast är Rituximab som riktar sig mot CD20 som är en ytmarkör på B-lymfocyter.
Strålbehandling lymfom?
Strålbehandling:
Lymfom är mycket strålkänslig och behandling kan ges mot lokaliserade lågmaligna lymfom (2Gy-24Gy) eller i kombination med cytostatika vid låga stadier av Hodgkins lymfom i syfte att bota. Strålbehandling kan även ges palliativt.
