Allmän ortopedi:

Question 1

Skelettets funktioner?

Answer 1

Stödja. (skapa hävarmar)

Skydda. (Som benmärg, interna organ och skalle)

Lagra (Främst fosfat och kalcium)

Question 2

Rörbenets delar beskriv dem. Vilka finns hos barn respektive vuxna?

Answer 2

Epifys är längst ut.

Fys finns bara hos barn. När man slutar växa så sluts fysarna, man kan se rester av den på vuxnas ben men har ingen funktion.

Metafysen (spongiöst ben) är bredare än diafysen för att vi ska bli stabilare i lederna.

Diafysen (kortikalt ben) är den största delen på rörbenen och har en något högre hållfasthet än metafysen så krävs mer våld för att skapa en diafysär fraktur. Diafysen har sämre blodcirkulation än metafysen och tar därför längre tid att läka.

Question 3

Vilka beståndsdelar påverkar skelettets egenskaper?

Answer 3

Skelettet har olika mekaniska egenskaper beroende på:

Kalk som ger styrka.

Kollagen som ger flexibilitet.

Question 4

Vad är fördelen med benvävnad mot för annan vävnad?

Answer 4

Benvävnaden är självreparerande och läker till skillnad från andra vävnader ihop som benvävnad. Det rekryteras omogna stamceller som kan bilda ny benvävnad.

Benvävnad anpassar sig efter belastning och är väldigt adaptiv

Question 5

Vad innebär ett osteoporotiskt skelett?

Vilka är typiska frakturer?

Riskfaktorer?

Answer 5

Osteoporotiskt skelett:

Ger inga symtom förrän det blir frakturer.

Leder till att diafysen får tunnare cortex, men även större omkrets. Metafysen får generellt lägre bentäthet.

Ger mer övervikt för metafysära frakturer vid osteoporos. Typiska frakturer är:

Handled.

Axel.

Höft.

Bäcken.

Kotkompression.

Riskfaktorer:

Kvinna över 50 år, då ska man initera en bentäthetsmätning.

Question 6

Ska man reponera före röntgen? I så fall i vilka fall?

Vad ska göras efter ev reponering?

Answer 6

Bara vid uppenbar felställning i en diafys eller i en liten led (Händer,handled, fötter, fotled)

INTE vid uppenbar felställning i stor led (Armbåge, axel, knä och höft) Beställ snabb röntgen och ring mer erfaren kollega.

Distalstatus ska utföras igen efter reposition.

Question 7

Vad bör ingå i ett rutinstatus på ortopeden?

Answer 7

Distalstatus:

Där strukturer kan vara påverkade av tryck eller skada.

Kärl (Mest allvarligt och mest bråttom):

Pulsationer. (Kan trycka på kärl pga svullnad eller slitas av)

ABI. Under 0,9 är ett observandum.

Inspektion med färg och temperatur. (Brukar först vara vit och sedan bli lila och kall)

Nerver:

Finns känsel?

Finns motorik?

Nerver att undersöka: (Bör ingå i ett rutinstatus)

Question 8

Gipsning efter röntgen?

Answer 8

Gipsning före röntgen?

I vanliga fall inte men görs vid:

Efter grovreposition.

Uppenbart instabil fraktur.

Transportfixationer ska alltid bytas ut vid ankomst till sjukhuset (Man måste kunna utföra status och se om det behövs gips.)

Question 9

VAd ingår i en akut frakturhandläggning?

Answer 9

Akut frakturbehandling:

Högläge mot svullnad (som bara är av ondo).

Smärtlindring med iv Morfin vid kraftig smärta.

Distalstatus:

Undersök skadan med: (Kan vara svårt att kolla allt på smärtpåverkade patienter)

Inspektion.

Palpation.

Rörlighet.

Tester

Överväg om det ska reponeras och/eller gipsas före röntgen.

Diagnostik med röntgen.

Informera patienten då många är ganska ovana sjukhusbesökare.

Question 10

Vilka bilddiagnostiska områden kan man använda och när är de indicerade?

Answer 10

Bilddiagnostik:

Slätröntgen som oftast är tillräckligt vid frakturmisstanke.

CT för mer detaljer som intrartikulära frakturer.

MR vid mjukdelsskada som tex:

Senor.

Ligament.

Nervrötter.

Ryggmärg.

Kan även avslöja fraktur som ej syns på slätröntgen eller CT. Används endast i fall där odislocerad fraktur ej får missas och kräver behandling som tex höftfraktur eller scaphoideumfraktur.

Man ser ej frakturen men man kan se en ökad ödembildning.

Question 11

Frakturorsaker?

Answer 11

Frakturorsaker:

Trauma är vanligast. (Här ingår även osteoporosfall då det i slutändan bryts av pga våld.)

Patologisk som en lokaliserad skelettförsvagning som tex en tumör.

Stress pga fysiska ansträngningar som hos elitidrottare som inte vilar tillräckligt.

Question 12

Frakturtyper

Answer 12

Spiral sker oftast när man fastnar med foten och vrider.

Både komminut och segmentell har flera bitar men skillnaden är att segmentell har flera frakturer med ben emellan.

Question 13

Hur beskrivs dislokation?

Answer 13

Kan uttryckas i benbredd går den helt över är det 100% osv. Kan åtgärdas med öppen/sluten reposition.

Question 14

Behandling frakturer icke-operativt? Vilka är kontraindicerade för vad?

Answer 14

Icke-operativt:

Gips. (vanlig eller plast som man kan röntga genom)

Ortos som patienten kan ta av så de lättare kan sköta hygienen. (Kontraindicerat om missbrukare, dement mm.)

Question 15

Operativ behandling frakturer?

Answer 15

Operativt:

Osteosyntes.

Intern fixation

Används vid all frakturkirurgi och patienten och dennes mjukdelar klarar av det.

Kan göras med:

Platta och skruvar.

Märgspik. (Suveränt i femur och tibia.) Patienten mister tillfälligt lite benmärg men kommer tillbaka när spiken avlägsnas.

Ledprotes i höft eller axel.

Skruvar, stift eller ståltråd.

Question 16

När används extern fixation? Varför?

Answer 16

Extern fixation:

Används temporärt vid multitrauma eller svåra mjukdelsskador. Tar mindre kraft och tid från patienten. Kan göras först och sedan i ett senare skede övergå till intern fixation. Kan även användas vid bakterier i såret då det är risk att sätta intern fixation.

Question 17

Vilka faser ingår i läkningen av en fraktur?

Answer 17

Läkning av fraktur:

Hematomfas inom dagar. Blod strömmar till frakturen vilket är bra för läkningsprocessen.

Bindvävsfas inom veckor.

Callusfas inom månader. (Då ben blir till ben, först här man ser läkningen på röntgen. Vänta minst 4 men gärna 6 veckor för att röntga i syfte att se om det blivit läkt.)

Remodelleringsfas inom något år. (helt läkt)

Question 18

När kan man belasta en fraktur under läkning?

Vad kan man annars göra?

Vilosmärta?

Answer 18

Belastning:

Full belastning till smärtgränsen. De kan gå mer i takt med att det läker.

Markeringsgång lärs ut av fysioterapeut. (⅙ av kroppsvikten som är benets egen tyngd)

Aktivitetsrelaterad smärta är oftast benign.

Vilosmärta är ett observandum kan vara malignitet eller infektion All vilosmärta är dock ej farlig.

Question 19

Varför är en öppen farktur sämre?

Answer 19

Öppen fraktur som kommunicerar med omgivningen. Ger:

Ökad risk för infektion. (frakturer är annars sterila)

Längre läkningstid.

Question 20

Handläggning öppen fraktur?

Answer 20

Handläggning av öppen fraktur på akuten:

Distalstatus, viktigt att vara noga då detta har en överhängande risk för skador.

Iv antibiotika som ska ges inom 3 timmar efter skadan. Under 1 dygn. Man vill helst inte ta en odling då det är sällan den bakterie som finns i såret som ger själva infektionen, dessutom måste man peta i såret. Kanske bara i extrema fall typ bli biten av en björn, då det kanske finns bakterier som vi ej brukar behandla.

Påfyllnadsdos av Tetanusprofylax.

Fotografera såret och lägg in till journalen. Viktigt för att kunna följa förloppet och läkningen.

Vi ska ej peta i såret! Problemet ligger djupt i såret. På akuten är vi bara halvsteril. bättre med sterilitet på operationssal. Vi kan eventuellt skölja med NaCl.

Grovreposition om något ligger snett.

Lägg om med sterilt förband.

Gips.

På operationssal utförs rengöring genom att skölja och skära, men även fixation. Ring bakjouren, operation behöver ej göras mitt i natten, men ska göras inom 12 timmar.

Question 21

Klassificering öppen fraktur? Vilka kan ortopeden handha själv?

Answer 21

Klass 3 är mer att det blir ett fult sår. Högenergivåld.

Såret är bara toppen av ett isberg när det rör sig om ett högenergivåld.

Ortoped kan handla 1+2 och ev 3a själv, men resten behöver hjälp av kirurg/kärlkirurg.

Question 22

Kärlskada vid fraktur?
Tecken?

Hur gör man vid felställning?

Vanligaste leden vid kärlskada?
Handläggning?
När måste cirkulationen vara tillbaka?

Answer 22

(Cirkulation måste återkomma inom 6 timmar annars nekros.)

Tecken på det är pulslöshet eller ett ABI under 0,9. Även perifer kyla och blekhet.

En felställning ska grovreponeras.

Knäleden är vanligast vid kärlskador.

Kontakt med kärlkirurg och angiografi.

Har det gått 10-12 timmar är det bättre att amputera.

Question 23

Åtgärder vid nedsatt motorik/sensorik distalt om skadan?

Answer 23

Åtgärder vid nedsatt sensorik/motorik distalt om skadan.

Reponera felställning.

Dokumentation av bortfallet är viktigt. Så vi vet om skadan kom då och inte uppkommit senare.

Neurofysiologi efter några veckor vid kvarvarande nedsättning. (Kan ej göras akut då det i början bara visar på generell skada.)

Question 24

Vad är akut kompartmemtsyndrom och Vad orsakas det av?

Fynd?

Åtgärd?

Answer 24

Akut kompartmentsyndrom:

Är en snabbt självförstärkande intramuskulär svullnad som stryper mikrocirkulationen.

Blir en ond cirkel med svullnad som ger lokal vävnadsnekros som ytterligare utökar svullnaden.

Orsakas av:

Trauma (med eller utan fraktur.)

Minskad volym pga tex gips eller en brännskada.

Revaskulering. efter kärlkirurgi eller långvarigt tryck (om man tex somnar på armen).

Fynd kan vara:

Hårda muskelloger vid palpation. (Jämför sidor)

Pain där morfin ej hjälper. Detta gör ondare än att bryta benet då ischemi är den värsta smärtan vi kan uppleva.

Palpöm över hela muskeln.

Passiv rörelsesmärta.

Perifer nervpåverkan.

Pulsen är oftast normal!

Högt kompartmenttryck på över 30 mmHg.

Åtgärder:

Ta bort högläge.

Avlägsna gips/förband.

Behandla hypovolemi och avvakta i 20-30 minuter och se om det vänder annars blir det:

Akut fasciotomi, får ej bli fördröjt.

Question 25

Infektion vid fraktur?

Vad kan det drabba?

Behnadling vid ytlig respektiive djup

Answer 25

Finns ytliga och djupa som kan drabba:

Underliggande mjukdelar.

Leder (bakteriell artrit)

Skelett (osteomyelit) Som kräver en långdragen behandling.

Behandling:

Vid ytlig infektion så tas en odling och antibiotika ges.

Vid djup infektion är det krångligare:

Kirurgi där såret ska dräneras, rengöras och revideras.

Vid bakteriell artrit ska leden spolas.

Vid osteomyelit ska det döda benet tas bort.

Efter kirurgi krävs långvarig behandling med antibiotika. Kan röra sig om flera månader.

Question 26

Hur gör man för att ta reda på om det är en bakteriell artrit?

Vad ska man tänka på vid provtagning?

Answer 26

För att ta reda på om det rör sig om en bakteriell artrit så tas en ledvätskeanalys där utseendet är som ärtsoppa och vita blodkroppar ska ligga på över 75 x 109/l och mindre än 50% sockerhalt jämfört med plasma. Odlingskvoten ska vara positiv.

Symtomen är svullnad och enorm smärta i en led och patienten kan ha feber. Kräver snabb handläggning.

Om ledvätskan inte räcker till både odling och ledvätskeanalys ska odling prioritera!

Question 27

Vad kan leda till ledstelhet? Hur motverkas det? Vilka klarar sig bäst från det?

Answer 27

Både en skada, immobilisering och en operation kan leda till stelhet. Det motverkas med tidig intensiv rörelseträning. Är en vanlig orsak till kvarstående instabilitet.

De som brukar klara sig bäst är barn och faktiskt dementa som inte är så rädda för smärtan utan går som vanligt. Barn behöver knappt sjukgymnastik.

Question 28

Vad är Komplext regionalt smärtsyndrom?

Symtom?

Behandling?

Answer 28

Blir en patologisk reglering i autonoma nervsystemet med:

Smärta.

Stelhet.

Ökad sensibilitet.

Svettning eller så kallad salivhud:

Behandling:

Profylax med tidig rörelseträning och att hitta och följa riskpatienter.

För att hålla igång fysisk och psykisk mobilisering krävs långvarig kontakt med fysioterapeut eller arbetsterapeut.

Smärtstillande kan behövas för att de ska orka träna.

Question 29

Läkningsstörningar?
VAd finns det för varianter, vad orsakas de av och hur åtgärdas dem?

Answer 29

Finns en hypertrofisk variant där instabilitet är orsaken då gäller det att fixera frakturen.

Det bildas callus men går ej över spalten. Kanske märgspik måste sättas in.

Atrofisk (ser ut som en akut fraktur även lång tid efter) som orsakas av:

Cirkulationsstörning pga kärlskada eller diabetes.

Rökning.

Läkemedel.

Infektion.

Åtgärdas genom att åtgärda grundorsaken och fixera frakturen.

Question 30

Malunion vilka har bäst förmåga att förbättra frakturläget?

Åtgärder?

Vad är orsaken till det oftast?

Answer 30

Felställning eller mal-union:

Barn har en förmåga att förbättra frakturläget (tack vare fysen) men hos vuxna hamnar det i det läge det ligger i.

Åtgärder värderas individuellt.

Ibland måste det brytas upp och lagas, det gäller dock bara komplicerade då det ej är farligt med mal-union.

Orsakas oftast på grund av att patienten antagligen inte sökt vård eller att de inte haft tillgång till vård.

Question 31

Systemiska komplikationer vid frakturer?

Answer 31

Systemiska komplikationer:

DVT och Lungemboli som åtgärdas med profylax med fragmin som ska ges dagligen i 2-4 veckor. Extra viktigt vid operation i den nedre extremiteten.

Infektion som pneumoni och UVI särskilt på äldre människor. Har sämre ventilation och miktion. Ökad risk med kateter. Om en infektion uppstår men såret ser bra ut ska dessa två misstänkas.

Anemi.

Trycksår. Åtgärdas med vändschema och underlag.

Förvirring främst bland äldre.

Question 32

Orsaker till sekundär artros?

Answer 32

Orsaker:

Ledyteskada/intraartikulär fraktur.

Kraftig distorsion utan fraktur.

Malunion som leder till snedbelastning

Bakteriell artrit. (Kan bilda toxiner som bryter ner leden) Bråttom att åtgärda med att skölja bort det.